Det fackliga samtalet kan inte vänta
”Känslan av att vara trygg är just en känsla och kan inte garanteras”
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Publicerad 2026-06-02, 04:00 Uppdaterad 2026-06-01, 16:27
DEBATT Fackföreningar ska vara av arbetare för arbetare. Utan detta så faller hela principen. Gula fack hör inte hemma i Sverige, skriver IF Metalls centrala ungdomskommitté.
I Sverige har man som anställd rätt att engagera sig fackligt på jobbet. Man har rätt att både ta sig tid att hjälpa kollegor, ha möten med cheferna och gå fackliga kurser.
Kollektivavtal sätter spelreglerna och lagarna rätten att säga sitt. För dem som engagerar sig finns svart på vitt att arbetsgivarna måste förhandla.
Det har historiskt inneburit att vi haft mer att säga till om, både på och om jobbet.
Sedan ett par år tillbaka är det lag på att om ett kollektivavtal är på plats råder det fredsplikt. Man får helt enkelt inte strejka om ett kollektivavtal finns.
Oavsett om man tycker ordningen är bra eller inte har den skapat ett problem som faktiskt rör alla som bryr sig om arbetsvillkoren på svensk arbetsmarknad: gula fack*.
En person som har en ledande position i ett bolag kan vara med och aktivt bilda eller bli vald till ett förtroendeuppdrag i en fackförening. De kan då välja och vraka själva bland rättigheter och regleringar som är standard för branschen i dag. Eller välja bort det kollektivavtal som finns på plats i dag.
Läs också

✓Startar eget fackförbund på Instant Systems i Borås ✓IF Metall: ”Kan ifrågasätta var lojaliteten ligger”
Syftet är förstås att flytta makten från arbetstagarna på bolaget till chefer och ledning.
Men vad innebär det att vara anställd på ett bolag med en ledning som är involverad eller som driver den lokala fackliga verksamheten?
Det kan innebära att försämringar av de avtal som tidigare förhandlats fram mellan arbetsgivare och den fackliga parten. Du som arbetstagare får då sämre arbetstider, en minskad pensionsavsättning eller helt enkelt mindre i lön.
Det kan också innebära att arbetstagaren kan få en kraftigt försämrad arbetsmiljö, något som vi från IF Metalls centrala ungdomskommitté ser som en fara för arbetares liv och hälsa.
Lite försämrad arbetsmiljö kan inte vara så farligt? Eller?
Tänk om ditt skyddsombud väljer att låta en säkerhetsrisk vara eftersom det skulle innebära kostnader för bolaget eller att effektiviteten på arbetet försämras. Att vara två kollegor på en riskfylld arbetsuppgift, exempelvis.
För den som jobbar och riskerar sin hälsa kan det få stora konsekvenser. Skador och stress kan innebära sjukfrånvaro, med allt vad det innebär för privatekonomin. Går det riktigt illa kan det påverka möjligheten att jobba kvar i branschen och värdefull kompetens går förlorad.
För det är just detta det handlar om: att dra ner på kostnader på de anställdas bekostnad. Och, så klart, att slippa uppnosiga anställda som ställer krav och kräver det de har rätt till.
Fackföreningar ska vara av arbetare för arbetare. Utan detta så faller hela principen.
Anställda är ingen slit- och slängvara. Att vi värnar vår rätt att både utveckla arbetsplatsen och sätter gränser är en fråga om både värdighet och rättvisa – men också liv och död.
Detta nygamla otyg med gula fack, där cheferna roffar åt sig all makt, är minst sagt skevt och inget som hör hemma i Sverige.
*En gul fackförening är en facklig sammanslutning som styrs eller kontrolleras av arbetsgivaren i syfte att förhindra strejker eller motverka arbetarnas inflytande på lönerna eller andra produktionsförhållanden.
IF Metalls centrala ungdomskommitté
Bra uttalande
Tror någon på det ni skriver?
”Fackföreningar ska vara av arbetare för arbetare”. Jag undrar hur många av fackpamparna med löner på över 100k per månad är att betrakta som arbetare? Det är ren bullshit! Det är de riktiga arbetarna som måste finanserna hela fackföreningskarusellen. När de inser det så faller hela korthuset. Njut medans det varar!
När jag sökte mitt första jobb på ett industriföretag för över 20 år sedan fick jag sitta vid samma bord som arbetsgivare och representanter för IF Metall. Dessa representanter för IF Metall var barnen till ägarna. Jag gick inte med på villkoren. Sedan dess har jag haft besk eftersmak av facken rent generellt. IF Metall har en bra organisation men har ingen kontroll över många av deras representanter.
Att ha kämpat med ryggradslösa aktörer inom Unionen ger just känslan av att vara medlem i ett gulfack. En aktör som vid konflikt säger ”hoppsan, vi tror att ni är fel organiserade” och lämpar över bajsmackan på ett LO-fack efter att tacksamt roffat åt sig medlemskapsavgifter i några år är ju en tyst verklighet för Sveriges största fackförening.
Det är inte bara gula fack som är vårat problem i Sverige, utan också fega fack.