Industriarbetarnas tidning

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

11 oktober, 2017

Skrivet av Elinor Torp och Margite Fransson

Ywonne Strempl. Foto: Margite Fransson.

Inga regler försvinner. Men föreskrifterna är gamla och behöver städas upp.
– Vi har gjort en grovsortering. Sedan ska vi rensa, säger avdelningschef Ywonne Strempl på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl.

– Vi har lappat och lagat i vårt regelsystem. Det innebär att det finns överlappningar och otydligheter, men även regler som borde ha upphävts för att arbetsmiljöproblemet kanske inte längre finns.

Målet är att arbetsgivare lättare ska förstå vad föreskrifterna säger och därmed kunna följa dem.

– Det innebär ju att säkerheten höjs.

Arbetsmiljöverket har utrett, men lagt modellen med självdeklaration åt sidan. Nu jobbar de med en modell på en ingångsföreskrift – systematiskt arbetsmiljöarbete – och några få föreskrifter om olika arbetsmiljöproblem.

– Vi hoppas att vi ska ha en grov bild av det färdiga verket till årsskiftet och sedan presentera det för departementet när programmet är färdigt i februari 2019.
Ett skuggsystem byggs upp vid sidan av det nuvarande.

– Vi sätter inget i sjön utan att vi sett att det fungerar, bedyrar Ywonne Strempl.

Vad har parterna haft för synpunkter?

– De är inte jättelyckliga för att vi ändrar i systemet, det blir ju alltid lite rörigt.

Varför har inte parterna involverats tidigare?

– Vi har erbjudit dem, men de har inte kunnat svara hur de vill vara med.

Menar du att de har erbjudits att delta i utformandet av regelsystemet?

– Nej. De ska inte delta i arbetet. Det är vårt jobb att utforma reglerna. Men de får komma med input fast de har inte riktigt kunnat klämma ur sig hur de vill göra, tills de kom fram till att de vill vara med i en referensgrupp. De har varit med i förarbetet, fått kontinuerlig information och deltagit i workshops.

Parterna är kritiska till att de inte har fått inflytande i föreskriftsarbetet, så som de brukar.

– Men det här är inget föreskriftsarbete. Vi har redan föreskrifterna, vi möblerar bara om i dem. Vi skriver inga nya paragrafer.

Pia Zätterström, chef för inspektionsavdelningen, svarar på kritiken från skyddsombuden.

– Det är möjligt att vi upplevs som mindre tillgängliga nu eftersom vi har en svarstjänst som tar emot telefonsamtal och frågor.

Även verkets arbetssätt har ändrats.

– Vi inriktar en stor del av tillsynen mot SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, och arbetsgivarens ansvar för att bestämmelserna följs. Det kan innebära att man upplever att vi inte i lika hög grad som tidigare inspekterar utifrån sakföreskrifterna, fortsätter Pia Zätterström och försäkrar:

– Vi är fortsatt en myndighet som ställer krav där vi upptäcker att det finns brister i arbetsmiljön.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sämre koll på farliga jobb

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Det har inte blivit enklare”

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.