Industriarbetarnas tidning

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

4 oktober, 2017

Skrivet av

Försäkringskassan är i färd med att skrota de omdiskuterade utredningarna av sjukskrivningar. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

Aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Själva undersökningen bygger på att den sjuke fyller i ett formulär med frågor. De handlar om medicinskt tillstånd, förmågor och synen på att börja arbeta igen. Läkaren undersöker den sjuke, men största delen av utredningen bygger på en intervju som läkaren gör utifrån vad frågeformuläret, det bifogade medicinska underlaget och egna undersökningar. Utredningen är standardiserad – den ser alltså likadan ut varje gång. Ska ersätta SLU och TMU.

Särskilt Läkarutlåtande (SLU)

Utförs av en läkare med för ärendet relevant specialistkompetens. Läkaren genomför en kroppslig undersökning som sedan ligger till grund för den medicinska utredningen av personen. I läkarens bedömning redovisas diagnoser som kan påverka arbetsförmågan och eventuella förändringar av tidigare angivna diagnoser. På väg att fasas ut.

Teambaserad Medicinsk Utredning (TMU)

Utförs av en läkare, en psykolog, en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Metoden används framförallt när det handlar om personer som har en komplicerad sjukdomsbild. Personen genomgår ett antal tester utifrån de olika yrkesområdena – till exempel en intervju med psykologen och lättare lyft tillsammans med arbetsterapeuten – i syfte att bedöma arbetsförmågan. På väg att fasas ut.

Källa: Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

I de allra flesta sjukförsäkringsärenden räcker det med ett vanligt läkarintyg för att handläggaren på Försäkringskassan ska kunna göra sin bedömning. Men ibland krävs det ytterligare utredningar. Handläggaren kan då begära en så kallade försäkringsmedicinsk utredning. Detta görs när de upplever att informationen om den försäkrade inte räcker till eller om det av andra anledningar är svårt att skapa sig en bild av personens sjukdom och arbetsförmåga. Ofta handlar det om svårare eller komplicerade sjukdomsbilder.

– När man väl gör det kan det vara av flera anledningar: om den medicinska informationen är oklar, om man har svårt att bedöma prognosen i ärendet eller om det är svårt att avgöra hur arbetsförmågan ser ut i förhållande till normalt förekommande arbete, säger Malin Ottenvang, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Fram till nu har två typer av fördjupade utredningar använts: Teambaserad Medicinsk Utredning (TMU) och Särskilt Läkarutlåtande (SLU) (se faktaruta). Bland annat Dagens Arbete har tidigare skrivit om systemet med SLU-läkare och om sjuka som fick utstå orättvis och kränkande behandling.

Men dessa äldre metoder har börjat fasas ut i höst och ska nu ersättas av den nya metoden Aktivitetsförmågeutredning (AFU). Utfasningen av de äldre utredningarna kommer att pågå under hela nästa år.

Malin Ottenvang säger att förändringen inte görs för att spara pengar. Inte heller har den något att göra med att Försäkringskassan ska verka för att minska antalet sjukdagar fram till slutet av 2020.

– Egentligen är det inte så stor skillnad på utredningsformerna. Metoderna varierar, men deras syfte är i stort sett detsamma.

En viktig skillnad är däremot att den nya metoden är standardiserad. Utredningarna genomförs alltså på samma sätt varje gång, vilket inte tidigare har varit fallet.

– Det innebär att vi vet vilka tester som den försäkrade ska genomgå och det är såklart att föredra. Då kan vi följa upp metoden, säger Malin Ottenvang och fortsätter:

– I TMU och SLU står det läkaren fritt att bedöma vilka tester som ska användas och hur de ska utreda. Det gör att det blir mindre rättssäkert. Vi vet inte om alla personer får samma utredning. Det är svårt att följa upp om vi inte vet exakt vilka tester läkarna har använt, om vi inte kan jämföra dem med varandra.

Tom Aspengren, jurist på LO-TCO Rättsskydd, befarar att en konsekvens av förändringen blir att alltmer ansvar flyttas över till behandlande läkare på vårdcentraler.

– Jag är väldigt tveksam till att AFU kommer att användas i den utsträckning som egentligen behövs. Den typen av utredning kostar pengar. Och kostar det för mycket pengar och blir för tungrott kommer den inte att beställas. Då kommer det att bli större fokus på läkarintyget och hur det utformas.

Enligt honom ställs det stora krav på de intyg som läkarna lämnar till Försäkringskassan. I intygen beskriver läkarna vilken diagnos personen har, vad för funktionsnedsättningar det leder till och vilka konsekvenser det får. Utifrån dessa gör sedan handläggarna på Försäkringskassan sin bedömning.

– Då måste man fråga sig om läkare generellt sett har kompetens att göra de här noggranna beskrivningarna. Risken är att man ställer alldeles för höga krav på intygen och att läkarna inte kan leva upp till dem. Då kommer vi att hamna i en situation där människor riskerar att få nej på grund av att läkarna inte klarar av att beskriva deras situation på ”rätt sätt”, säger Tom Aspengren.

Malin Ottenvang på Försäkringskassan beskriver de fördjupade utredningarna som ett komplement till läkarintyget som skrivs av behandlande läkare.

– Utredarna har fått en utbildning och har en annan kompetens än behandlande läkare. Det är inte ett ifrågasättande av dem, utan ytterligare underlag.

Finns det en risk att man inte beställer en fördjupade utredning för att det är dyrt?

– Jag tror inte att handläggarna låter sig hindras av det. Det är klart att det är mycket pengar, men det är pengar som är öronmärkta för fördjupade utredningar.

5 kommentarer till “Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

  • Var finns den försäkrades advokat/jurist vid dessa utredningar. Man har ju ingen rättssäkerhet om man inte har ett biträde.
    FK:s personal kan vända och vrida på fraser och meningar som gör den försäkrade i underläge. Fast det är man ju redan innan man börjar med alla dessa utredningar.
    Det är min erfarenhet av detta!

  • Allt hos FK går ut på inställningen att alla sjuka är helt friska.
    Så kan det inte få fortsätta. Har en leg. läkare sjukskrivit en person så behöver den verkligen vara sjukskriven. Inget annat får gälla.

  • Jag håller definitivt med Tobias. Inte många rätt i sjukintygen till FK. Fel på datum, fel på när sjukdom orsakad av jobbet inträffade m m. Jag var definitivt inte otydlig.

  • Läkarna ska ställa diagnos=betydelse= konsekvens/innebörd av vad det innebär i det vardagliga livet.Om nu inte alla läkare är bra på att beskriva det sistnämnda så kommer patienten att falla mellan stolarna, för det görs redan nu. Handläggarna har inte kunskapen eller förmågan att förstå vad det i vardagligt liv innebär med exempelvis sömnstörningar, kognitiva nedsättningar eller mycket värk som nedsätter allt från humör till koncentration. Ska läkarna skriva långa noveller som intyg, eller? Och handläggaren bör ha förmåga att kunna sätta sig in i vad det innebär. Sen har man alla procentsatser i nedsättningar som i och för sig nästan alltid lyder ej nedsättning med minst en fjärdedel. Helt arbetsoför är=klarar inte av något jobb oavsett yrke. Sysselsättningsgrad är något annat. Om arbetsförmåga finns med under tio timmar i veckan, vart finns de jobben, vem kan försörja sig på dem och vem vill och kan anställa?

  • Det hela ska alltså baseras på att handläggaren, som ”har en annan utbildning (läs: har bättre läkarkunskap) än en läkare. Handläggaren får samma roll som FK’s tidigare konsulterade allmänläkare. Handläggaren kommer t.o.m ha bättre utbildning i att bedöma en sjuk patients arbetsförmåga än specialistläkare, överläkare etc.
    Det här är skrämmande, mycket skrämmande. Jag blir inte förvånad om antalet självmord bland sjuka ökar framöver. Fy.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Hon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

Hon tar striden för din sjukpenning

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

En rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.