Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska kompensera fullt ut för inkomstförlusten efter en arbetsskada. Därför ska den beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Den som har fått sin arbetsförmåga nedsatt efter en arbetsskada kan ha rätt till livränta. Syftet är att den arbetsskadade inte ska drabbas av framtida inkomstförluster på grund av sin skada.

Lagen säger att livräntan ska beräknas på den försäkrades sjukpenninggrundade inkomst vid den tidpunkt livräntan första gången ska lämnas. Formuleringen i lagen har gett utrymme till olika tolkningar av vid vilken tidpunkt livräntan egentligen ska beräknas.

Osäkerheten gäller ärenden då arbetsskadade har dröjt länge med att söka livränta för sin arbetsskada. Det finns en regel om preskription som säger att livränta kan betalas ut retroaktivt, men inte mer än sex år bakåt i tiden från att ansökan lämnades in.

Då kan lagtexten tolkas som att livräntan ska beräknas efter hur stor inkomst den skadade hade vid första tillfället som livräntan betalas ut. Vilket alltså kan vara flera år efter skadetillfället, om ansökan har gjorts sent. Risken är att den försäkrade då har gått ned i arbetstid på grund av skadan och därmed har en lägre inkomst som också ger sämre livränta.

Den andra tolkningen som har förekommit är att livräntan alltid ska beräknas efter inkomsten då skadan uppstod, oavsett preskriptionstid.

Frågan om hur lagen ska tolkas har prövats av förvaltningsrätt och kammarrätt, som har kommit fram till olika svar. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen slutligen slagit fast vad som är rätt.

Eftersom lagtexten inte är tydlig har domstolen undersökt det bakomliggande syftet med bestämmelserna om livränta. Man skriver att det huvudsakliga syftet är att ”ge en i princip full kompensation vid inkomstförlust på grund av arbetsskada…”.

Domstolen konstaterar att ju närmare tiden för skadans uppkomst som inkomstunderlaget för livränta fastställs, desto mindre är risken att senare händelser påverkar storleken på underlaget. De skriver också att det kan ”knappast ha varit lagstiftarens avsikt att storleken på livränteunderlaget ska vara beroende av när ansökan om livränta görs.”

Därför ska underlaget för livräntan motsvara den sjukpenninggrundande inkomsten som den försäkrade hade vid tidpunkten då rätten till livränta uppkom. På så sätt kopplas livräntan till den inkomst den försäkrade hade som oskadad. Det innebär också att tillämpningen blir lika för alla, oberoende av när man ansöker om livränta.

 

Felaktig livränta kan inte ändras

Den som har en livränta som nu visar sig vara baserad på en tolkning av lagen som (efter domen i HFD) inte längre är rätt, har ytterst liten chans att få den korrigerad.

Det beror på att det enligt juridiken inte har skett någon felaktig tolkning av lagen. Bestämmelserna i lagen har helt enkelt varit för otydliga.

Nu när domarna har meddelats är de vägledande, de har alltså förtydligat hur lagen ska tolkas och det finns en ny rättspraxis. Men en ny rättspraxis kan aldrig påverka redan fattade beslut.

Försäkringskassan har ingen statistik över hur många som har en livränta baserad på inkomsten vid det som nu anses vara fel tidpunkt. Men det bör inte vara särskilt vanligt, enligt Lars Sjöberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans avdelningen för funktionsnedsättning. Han gjorde 2012 samma tolkning av lagen som HFD nu har gjort, och de interna instruktionerna var att fatta beslut enligt den tolkningen.

Men frågan ställdes igen 2015 och då var rättsenheten mer osäker.

– Frågan har hängt i luften, men det borde vara samma tolkning som har gällt hela tiden, säger Lars Sjöberg.

Alla livränteärenden som fortfarande pågår kommer nu att fastställas enligt den nya rättspraxisen.

Läs mer: Arbetsskador | Försäkringar


me@da.se

3Kommentarer

Tobias:

Osäkerheten gäller ärenden då arbetsskadade har dröjt länge med att söka livränta för sin arbetsskada. Så står det i ett stycke i texten här ovanför.

Men hur blir det om myndigheter och verk samt försäkringsbolag förhalar godkännandet i oändlighet och det går 10-tals år innan man får sin rätt och en sjukersättning som är kopplad till arbetsskada och därmed berättigad till livränta?? Det är nog en mer intressant fråga i nästa steg, eller hur?

kenneth:

Jag har har livränta från F-kassan, skulle de gå efter min lön ska jag ha genomsnitt som truckförare, 31 5000 kr om året. Men Fk har räknat ut ett helt annat belopp, 245 000kr. En stor inkomstförlust för mig, samtidigt som jag inte kan hjälpa att jag skadade mig 1991. Jag föll ner och slog sönder höger knä. Afa godkände och betalade 100 procent, men inte Fk, där gör jag inkomstförlust. Nu har jag lagt in om inkomstförlust genom åren till Afa. Får se om de fixar det, det jag läser är viktigt när det gäller sådant.

Maj-Britt:

Har man sökt inom sex år och Föräkringskassan vägrat göra rätt har man 10 år på sig att söka på nytt. ( Preskriptionslagen Paragraf 5 )Arbetsskadelagen baseras på skadeståndslagen därför gäller preskription 10 år. ( se SOU 2017:25 sid 45 -46)
Har man sökt på nytt inom preskriptionstiden löper en ny 10 års period.
OBS viktigt Sex år gäller bara första gången man söker därför att det framgår av lagen om arbetsskada.
Det finns dessutom ett taleförbud som säger att arbetstagare inte kan begära skadestånd direkt av arbetsgivaren då denne tagit försäkring i AFA? AFA i sin tur har lagt utredningsansvaret på FK. ( Detta borde tas bort när nu FK vägrar betala ersättning)
Meningen var att arbetsskadade skall slippa gå till domstol för att stämma arbetsgivaren på skadestånd. Arbetsgivaren skyddas genom sin försäkring i AFA från stämningar i domstol.
För arbetsskadade har det i stället blivit betydligt svårare att få skadeersättning då FK ställer sig som motpart i stället för att följa förvaltningslagen och se till att ärendet blir ordentligt utrett. (Se dom i HD T 2139-13 som beskriver FK:s utredningsansvar.)De avslår oftast utan ordentliga utredningar och arbetstagarna som inte kan lagstiftning luras på sin ersättning genom att FK därefter påstår att din sak är prövat. De skadade tvingas därför till domstol och får Föräkringskassans specialister emot sig i stället för att få arbetsgivarens advokater mot sig som de skulle ha fått om det hade varit möjligt att stämma arbetsgivaren. Systemet är således enbart till för att skydda arbetsgivaren då FK har mer kunskap om kryphålen än en vanlig advokat.
Om de avvisar med motiveringens att ärendet är prövat måste fyra kriterier vara med för att det skall vara samma sak. Samma medicinska besvär , samma ersättning, samma tid, samma exponering. Är inte alla kriterierna samma är inte ärendet prövat. ( i psykiska skador prövar de bara undantagen= sådanta som kan förkomma på alla arbetsplatser inte hot trakasserier förtal eller övergrepp mm. Men säger ändå att de prövat din sak. Märkligt. ) Det kan ta 10 till 20 år innan man förstår att man är lurad efterom man inte förväntar sig att FK är motpart och att man som skadad måste vara lika insatt i lagstiftningen som juristerna på FK för att kunna få rätt. Man måste själv göra en exponeringsutredning och plocka fram bevisning så det gäller att vara frisk eller ha hjälp och känna till vilka bevis som behövs om man skall kunna bevisa att det funnits skadlig inverkan och därefter att man blivit sjuk av den skadliga inverkan. Detta är nästa omöjligt om man samtidigt är svårt skadad, stresskadad, utbränd och deprimerad. Fallgroparna är många och ofattbara och leder till svåra följdsjukdomar.
Läs SOU 2017:25 Samlad kunskap – Stärkt handläggning. Betänkande av utredningen om en mer jämställd och rättsäker Försäkring vid arbetsskada. Finns på nätet.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

5

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

2

Endast den starke vinner

LEDARE Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

6

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

1

Därför kan livräntan vara för låg

DA REDER UTJohnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.

4

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

1

Johnny gav sig inte – fick 2,7 miljoner från Afa

Johnny läste en artikel i Dagens Arbete – och fick 2,7 miljoner för utebliven ersättning från Afa. Nu uppmanar han fler arbetsskadade att söka.

17

Det lönar sig att läsa Dagens Arbete

En av DA:s läsare kollade in vår granskning av Afa försäkring i våras och undrade om inte heller hans livränta hade räknats upp med löneutvecklingen. Det hade den inte - nu har han fått 2.6 miljoner kronor tillbaka från försäkringsbolaget.

4

Berndt tackar DA för ersättningen

Berndt Lydén har fått ut dryga miljonen i förlorad arbetsinkomst av försäkringsbolaget Afa.

1

Stinas kamp gav miljonersättning

Fabriksjobbet fördärvade Stinas axel så illa att hon sjukpensionerades, men hon fick fel livränta. Nu har hon fått rätt med hjälp av fackets försäkringsrådgivare.

1

Han får fyra miljoner för arbetsskada

Per, som skadades i en olycka på jobbet för många år sen, får totalt runt fyra miljoner kronor i ersättning från försäkringsbolaget AFA. – Jag trodde inte att det var sant. Jag fick räkna nollorna flera gånger, säger Per till Dagens Arbete.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.