Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Får livränta för skada från 70-talet

En man som skadades av lösningsmedel på 70-talet har nu fått livränta beviljad. Vägen dit har varit lång.

– Jag har fått så oerhört många olika diagnoser, säger han.

Kronisk toxisk encefalopati: Hjärnskada som kan orsakas av lösningsmedel. Vanliga symptom är nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet och humörsvängningar.

Livränta: Ekonomisk ersättning som ska täcka inkomstförluster om man måste gå ner i tid eller byta yrke på grund av en godkänd arbetsskada.

Det var under ett antal år på 70-talet som mannen jobbade med att tömma, rengöra och lackera om oljefat. Han utsattes för en mängd olika kemikalier, bland andra bensen, trikloretylen, styren, aceton och fenoler.

Redan i 20-årsåldern drabbades han av värk och senare även av koncentrationssvårigheter, trötthet, yrsel och humörsvängningar. Under 2000-talet var han sjukskriven i perioder.

Trots flertalet stora utredningar dröjde det länge innan någon såg ett samband mellan den skadliga arbetsmiljön och hans symptom.

– Jag har fått så oerhört många olika diagnoser. Inte ens företagshälsovården som fanns vid företaget där jag utsattes för lösningsmedel förstod. Jag har klamrat mig fast vid de diagnoser jag har fått. De blir som ett halmstrå, och jag tänkte att bara jag tar medicinen nu mot det här så blir det bra. Men inga mediciner hjälpte. Jag blev bara sämre, berättar mannen som vill vara anonym.

Det dröjde många år innan en försäkringsläkare vid en av alla utredningar såg sambandet. Först 2012 fick mannen diagnosen kronisk toxisk encefalopati (se faktaruta).

– Då klarnade det. Jag har känt mig så… blivit kallad för en sån här SVBK – sveda, värk och brännkärring – med all värk som har flyttat runt i kroppen.

Mannens fackförbund GS beslutade att låta LO-TCO Rättsskydd driva hans ärende för att få arbetsskadan godkänd, och i november 2016 gav kammarrätten mannen rätt.

– Jag kan inte nog tacka facket och rättsskyddet. Man klarar inte sånt här själv.

I slutet av augusti meddelade Försäkringskassan att livränta ska betalas ut från 2007, vilket ger totalt över en miljon kronor.

– Jag är nöjd med engångssumman. Men den betalas ut i klump så mycket går i skatt.

Fast försäkringsbolaget Afa kräver nu tillbaka ett större belopp för försäkringar som de har betalat ut under åren.

– Jag hade inte fått pengarna i näven förrän de ryckte dem ifrån mig. Jag känner mig lite tilltufsad, säger mannen.

Försäkringskassan kan inte gå längre bakåt i tiden än sex år från det att ansökan om livränta har kommit in. Nu ligger ärendet hos Afa som ska utreda om mannen har rätt till ytterligare ersättning för inkomstförlust, medicinsk invaliditet samt eventuella kostnader.

– Jag hoppas att man ska räkna längre tillbaka i tiden. Jag har varit så mycket sjukskriven, haft värk och fått felaktiga diagnoser. Jag hoppas att de ska ta hänsyn till det så att vi under resten av mitt liv ska kunna leva i ekonomisk trygghet.

– Det här har pågått i så många år. Jag har förlorat så mycket mer än den ersättning jag har fått. Familjen har fått försaka väldigt mycket.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador | Försäkringar


me@da.se

3Kommentarer

Tobias:

Jag har sagt detta tidigare och det tål att upprepas igen;

Men är det inte ovärdigt att man inte får sina rättigheter tillgodosedda i en rättsstat? Jag menar mannen får ut sin försäkring 40 år efter händelsen. Detta oroar och chockar mer än förvånar… Faktiskt.
Skadeståndet skall vara så mycket högre än vad det är idag. Flera miljoner i ideellt skadestånd. Eller vad det nu heter, så att man inte behöver skatta bort allt. Men detta att man slipper skatt undanhåller man alltid, eller berättar inte hur man gör förmånligast vid en arbetsskada. Arbetsskadeförsäkring utan tänder det är vad det är. Med fackets/AFA:s goda minne.

Tycker att Försäkringskassan skall betala många miljoner i skadestånd till denne man som tvingats lida i så många år. En miljon för varje år. Att skända och håna arbetsskadade som Försäkringskassan satt i system att göra bör upphöra genast Att regeringen inte sätter stopp kassans övergrepp på arbetsskadade är ofattbart.

Försäkringskassan borde också betala till Afa som kräver tillbaka utbetald ersättning för arbetsskadan. LO – TCO rättsskydd ger med ena handen och tar med den andra.

Plumpen:

Då skadan är före 1993 borde det inte tagit så lång tid. Detta är något som fk och domstolar försöker glömma. Lite bra att veta för äldre skadade nedan.

RÄTTPRAXIS. Enligt LAF 1976:380 är det klarlagt med den bevisbörda som åvilar Försäkringskassan utgör presumtion, vilket kort innebär, att finns det olika uppfattningar i medicinska spörsmål ska detta utfalla till den försäkrades fördel. Försäkringskassan har att presentera en bevisning som åtminstone till 75 – 80 % styrker deras påståenden.

BEVISREGEL NEDAN ÄR HÄMTAD FRÅN FÖD 1985:41, FÖD 1985:24

I det första ledet (skadlig inverkan) gällde det enligt ovan att visa att den skadliga faktorn kunde leda till ett visst slags skada (t ex cancer). I detta andra led gäller det att visa att det var den skadliga faktorn i arbetet (t ex asbest) och inte någon annan faktor utom arbetet som orsakat sjukdomen i det aktuella fallet.
Regeln har främst betydelse när sambandet inte är klart och är då gynnsam för den df. Detta motiveras med att försäkringen och inte den enskilde skall bära rättsförluster som kan hänföras till den medicinska vetenskapens ofullkomlighet. Skälen mot samband måste utgöra minst 75-80 %. Bevisregeln innebär att den df inte behöver åberopa några särskilda skäl för ett samband, utan det presumeras att orsaksamband föreligger tills motsatsen bevisats. Om det inte går att få fram underlag för ett ställningstagande eller om de medicinska sakkunnigutlåtande är motstridiga, bör utgången utfalla till df:s förmån (FÖD 1985:41, FÖD 1985:24)

Maj-Britt:

AFA kan väl bara ta tillbaka för de år du fått rätt? Har du inte fått ersättning för alla åren du varit skada skall du inte betala tillbaka allt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.