Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Robotiseringen av arbetslivet

I sin nya bok jämför Carl Benedikt Frey dagens teknikutveckling med den som kom med den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Automatisering Ökat missnöje som gynnar populismen. Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Här hittar du studien

Freys och Osbournes uppmärksammade studie om att 47 procent av jobben i USA hotas av automatisering finns att läsa på originalspråket här.

Carl Benedikt Frey har även gjort en studie om sambandet mellan automation och röster på Trump i valet 2016.

Carl Benedikt Frey är ekonomen som för fem år sedan startade en robotdebatt som gav eko långt bortom universitetsvärlden. Tillsammans med kollegan Michael Osbourne vid Oxforduniversitetet hävdade Frey att 47 procent av jobben i USA riskerade att automatiseras.

Studien fick stort genomslag. Freys och Osbournes beräkningsmetod anammades av en rad tunga institutioner, alltifrån president Obamas ekonomiska råd till Världsbanken. Men i den efterföljande diskussionen hade han många gånger svårt att känna igen sig.

– Överlag fanns det en tendens att slå fast att 47 procent av jobben skulle försvinna, vilket inte var vår egentliga slutsats. Det blev en väldigt polariserad debatt där de som tror att teknikutvecklingen leder till massarbetslöshet använde vår studie för att argumentera för sin ståndpunkt.

Men avsikten med studien var inte att förutsäga utvecklingen utan snarare uppskatta hur stor del av arbetsuppgifterna som är skulle kunna automatiseras. Hur det verkligen blir i slutändan beror på många olika faktorer, menar han.

Nu är Carl Benedikt Frey aktuell med boken The Technology Trap: Capital, Labor, and Power in the Age of Automation. En 400-sidig historisk exposé som bland annat jämför dagens teknikutveckling med den som kom med den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan. Det finns vissa likheter menar han. Teknikfällan fanns då som nu.

Då var det många hantverkare som förlorade sin starka ställning när maskinerna kom.

– Vad vi såg under den industriella revolutionen var att lönerna för många stagnerade eller till och med föll. En stor del av befolkningen fick det sämre.

Idag är det vad han kallar medelklassen i de gamla industriländerna som är förlorare på teknikutvecklingen.

– Mycket tyder på att det är ungefär samma polarisering idag. Många medelinkomstjobb har försvunnit. De som tills nyligen hade bra avlönade och trygga jobb har tvingats till låginkomstjobb i tjänstesektorn. Vi ser en växande motsättning mellan å ena sidan gamla industristäder på landsbygden och å andra sidan storstäder där de flesta nya jobb har tillkommit.

Kamp för jobben i nya robotvågen

Under den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan hände det att missnöjet urartade till sabotage. I England gick vävarna till angrepp och förstörde de mekaniska vävstolarna i de nya fabrikerna. Sabotagen upphörde först efter att arton ”ludditer” – uppkallade efter vävaren Ned Ludd – hade avrättats.

Idag slås inga maskiner sönder. De missnöjda utnyttjar i stället sin rösträtt. I det amerikanska presidentvalet 2016 kunde Carl Benedikt Frey genom en studie se ett samband mellan automation och röster på Donald Trump.

– I takt med avindustrialiseringen har medelinkomstjobben försvunnit för framför allt män. De har kunnat leva som medelklass utan att behöva gå någon högre utbildning. Men de jobben har till stor del försvunnit. Samtidigt har deras politiska inflytande minskat. Detta har populisterna effektivt kunnat utnyttja.

Det här innebär inte att han misstror teknikutvecklingen. På lång sikt kommer den att bidra till en bättre tillvaro, tror Carl Benedikt Frey.

– Ny teknik är det bästa som har hänt oss. Vi har ju kunnat automatisera bort fysiskt ansträngande och farliga jobb. Vi har det betydligt bättre idag än för tvåhundra år sedan. Levnadsvillkoren kommer att förbättras och därigenom accepteras också teknikutvecklingen.

Men det kan ta tid, befarar han. Under den industriella revolutionen tog det ungefär 70 år innan teknikutvecklingen gjorde livet bättre för folkflertalet.

Är den här utvecklingen oundviklig eller finns det något man kan göra för att majoriteten kan gynnas av den nya tekniken?

– Jag tror inte alls att utvecklingen är oundviklig. Jämför länder som Saudiarabien och Norge. Båda har tillgång till olja, ett svart guld som kommer ur marken. Men frukterna av den rikedomen fördelas på olika sätt i de bägge länderna. Det är ingen tvekan om att institutionerna spelar en stor roll hur rikedom fördelas. Ingenting är oundvikligt. Det handlar om att ha fungerande institutioner.

Vad menar du med institutioner?

– Att det finns en fungerande demokrati, ett utbildningsväsen tillgängligt för alla, fackföreningar som har rätt att teckna kollektivavtal och så vidare. Den ekonomiska forskningen har visserligen inte kommit så långt i att peka ut vilka institutioner som befrämjar ekonomisk utveckling. Men allt tyder på att sådant som respekt för ägandet, öppenhet, konkurrens och fungerande marknader har lett till högre tillväxttakt. Och demokrati samt fack har lett till att inkomster fördelas bredare.

Har vi i Sverige bättre förutsättningar att tackla automationens avigsidor?

– Jag tror att Sverige har goda förutsättningar och är bättre rustade än många andra länder. Men vi ser en ökad polarisering i Sverige också. Inte som i USA. Men vi ser samma tendens till polarisering med växande inkomstklyftor och ökade motsättningar mellan stad och landsbygd.

Den automatiska revolutionen

Hur tycker du att arbetsmarknadens parter ska hantera automationen?

– Genom framför allt bra omställningsavtal, det är en viktig del. Att det finns en samverkan som underlättar för människor att skifta yrken och även kunna byta arbetsuppgifter inom organisationer. Fackföreningarna i Sverige har ju historiskt spelat en viktig roll i omställningen som har varit till gagn för den enskilde och för hela samhället. Så länge facken främjar omställningen och inte håller tillbaka den, som i Argentina till exempel, så är det en tradition att ta vara på.

Vad kan politikerna göra?

– Det handlar om många saker. Historiskt har människor anpassat sig till teknikutvecklingen genom att byta yrken eller att flytta dit jobben finns. Nu skapas de nya jobben nästan uteslutande i större städer. Vi vet att varje nytt teknikjobb skapar ungefär fem nya. Folk går ut och äter, tar en taxi, går till frisören och så vidare. Samtidigt ökar efterfrågan på bostäder och så länge utbudet är mindre än efterfrågan kommer priserna att stiga och därmed försvåra för många att bosätta sig i städerna. Därför måste politikerna se till att det byggs fler bostäder. Men också bygga ut infrastrukturen som gör det möjligt för människor i sämre lottade områden att kunna pendla till tillväxtområdena. Då kan vi knyta samman orter som minskar med städer som växer.

Utbildning?

– Javisst, satsning på högskolor och det livslånga lärandet är mycket viktigt. Men man måste tänka på utbildning som mer modulärt, alltså bättre anpassat till den enskilde. Det finns ingen anledning till att jag ska gå en utbildning som är exakt tre år. Människor ska kunna studera i sin egen takt, om det nu är sex månader eller sex år. Det skulle ge många människor möjlighet att studera vid sidan av sina ordinarie jobb.

Vi hade ju också en snabb teknisk utveckling under stora delar av 1900-talet när elektriciteten förändrade framför allt industrin. Den gången slog man inte sönder maskinerna. Varför inte?

– En kombination av många saker. Dels gjorde den stigande efterfrågan på varor att tillverkningsindustrin expanderade kraftigt. Industrin kunde erbjuda bra jobb, bra arbetsvillkor och en allt starkare förhandlingsstyrka hos de som jobbade i fabrikerna. De kunde förhandla fram stigande reallöner. Maskinerna i fabrikerna krävde operatörer till skillnad från dagens robotar som ersatt dessa yrken.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Därtill växte det fram en välfärdsstat som tog hand om de människor som inte direkt drog nytta av teknikutvecklingen. Samhället byggde ut den allmänna utbildningen som gjorde att människor fick möjlighet att ta bättre betalda arbeten. Människorna upplevde att deras levnadsvillkor faktiskt förbättrades med teknikutvecklingen.

Finns det något från den tiden som vi kan ta efter idag?

– Ja, främst genom att satsa på utbildning. Nu var den tekniska utvecklingen annorlunda då mot vad den är nu. Men vi kan ändå ta lärdom av vissa saker. Då var det relativt lätt för människor att lämna jordbruken och ta arbete i städernas industrier. Teknikutvecklingen idag tar bort vissa arbetsuppgifter och skapar nya som kräver hög utbildning. Därför måste vi satsa på just utbildning.

Till sist: Är du optimist eller pessimist?

– Realist, hoppas jag.

Vad innebär det?

– Jag är helt övertygad om att teknikutvecklingen i det långa loppet leder till bättre levnadsvillkor för de flesta. Eller i alla fall skapar möjlighet till bättre levnadsvillkor. Och att demokratin kommer leda till en bredare fördelning av teknikutvecklingens frukter i det långa loppet. Men det är viktigt att skapa förutsättningar så att folkflertalet känner att det finns en väg uppåt.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Stora Framtidsdagen – i 13 citat från scenen

Stort bildextraStort bildextra med de mest intressanta citaten från scenen på Stora Framtidsdagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Läs mer om robotiseringen av arbetslivet

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Avtal 2020

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Motorer i Volvo Cars fabrik i Skövde.

Skövdefacket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här blev det övertid

ÖGONBLICKETKlockan är 12.50 på Metsä board i Husum. Ett lager till en växellåda har plötsligt pajat.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

”Ser fram emot att Hitachi tar över”

VAD HÄNDE SEN?Lorenz Karlsson på ABB i Öjebyn hade tillsammans med Niclas Nilsson räddat fabriken från nedläggning. Men hur blev det efteråt?

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Gruppbild, prisutdelning

Höganäs får Industrins jämställdhetspris

Höganäs AB får priset för sitt ”strategiska och breda arbete” för jämställdhet. Fredrik Emilson, vd: ”Vi är ett inkluderande företag.”

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.