Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Robotiseringen av arbetslivet

I sin nya bok jämför Carl Benedikt Frey dagens teknikutveckling med den som kom med den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Automatisering Ökat missnöje som gynnar populismen. Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Här hittar du studien

Freys och Osbournes uppmärksammade studie om att 47 procent av jobben i USA hotas av automatisering finns att läsa på originalspråket här.

Carl Benedikt Frey har även gjort en studie om sambandet mellan automation och röster på Trump i valet 2016.

Carl Benedikt Frey är ekonomen som för fem år sedan startade en robotdebatt som gav eko långt bortom universitetsvärlden. Tillsammans med kollegan Michael Osbourne vid Oxforduniversitetet hävdade Frey att 47 procent av jobben i USA riskerade att automatiseras.

Studien fick stort genomslag. Freys och Osbournes beräkningsmetod anammades av en rad tunga institutioner, alltifrån president Obamas ekonomiska råd till Världsbanken. Men i den efterföljande diskussionen hade han många gånger svårt att känna igen sig.

– Överlag fanns det en tendens att slå fast att 47 procent av jobben skulle försvinna, vilket inte var vår egentliga slutsats. Det blev en väldigt polariserad debatt där de som tror att teknikutvecklingen leder till massarbetslöshet använde vår studie för att argumentera för sin ståndpunkt.

Men avsikten med studien var inte att förutsäga utvecklingen utan snarare uppskatta hur stor del av arbetsuppgifterna som är skulle kunna automatiseras. Hur det verkligen blir i slutändan beror på många olika faktorer, menar han.

Nu är Carl Benedikt Frey aktuell med boken The Technology Trap: Capital, Labor, and Power in the Age of Automation. En 400-sidig historisk exposé som bland annat jämför dagens teknikutveckling med den som kom med den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan. Det finns vissa likheter menar han. Teknikfällan fanns då som nu.

Då var det många hantverkare som förlorade sin starka ställning när maskinerna kom.

– Vad vi såg under den industriella revolutionen var att lönerna för många stagnerade eller till och med föll. En stor del av befolkningen fick det sämre.

Idag är det vad han kallar medelklassen i de gamla industriländerna som är förlorare på teknikutvecklingen.

– Mycket tyder på att det är ungefär samma polarisering idag. Många medelinkomstjobb har försvunnit. De som tills nyligen hade bra avlönade och trygga jobb har tvingats till låginkomstjobb i tjänstesektorn. Vi ser en växande motsättning mellan å ena sidan gamla industristäder på landsbygden och å andra sidan storstäder där de flesta nya jobb har tillkommit.

Kamp för jobben i nya robotvågen

Under den industriella revolutionen för tvåhundra år sedan hände det att missnöjet urartade till sabotage. I England gick vävarna till angrepp och förstörde de mekaniska vävstolarna i de nya fabrikerna. Sabotagen upphörde först efter att arton ”ludditer” – uppkallade efter vävaren Ned Ludd – hade avrättats.

Idag slås inga maskiner sönder. De missnöjda utnyttjar i stället sin rösträtt. I det amerikanska presidentvalet 2016 kunde Carl Benedikt Frey genom en studie se ett samband mellan automation och röster på Donald Trump.

– I takt med avindustrialiseringen har medelinkomstjobben försvunnit för framför allt män. De har kunnat leva som medelklass utan att behöva gå någon högre utbildning. Men de jobben har till stor del försvunnit. Samtidigt har deras politiska inflytande minskat. Detta har populisterna effektivt kunnat utnyttja.

Det här innebär inte att han misstror teknikutvecklingen. På lång sikt kommer den att bidra till en bättre tillvaro, tror Carl Benedikt Frey.

– Ny teknik är det bästa som har hänt oss. Vi har ju kunnat automatisera bort fysiskt ansträngande och farliga jobb. Vi har det betydligt bättre idag än för tvåhundra år sedan. Levnadsvillkoren kommer att förbättras och därigenom accepteras också teknikutvecklingen.

Men det kan ta tid, befarar han. Under den industriella revolutionen tog det ungefär 70 år innan teknikutvecklingen gjorde livet bättre för folkflertalet.

Är den här utvecklingen oundviklig eller finns det något man kan göra för att majoriteten kan gynnas av den nya tekniken?

– Jag tror inte alls att utvecklingen är oundviklig. Jämför länder som Saudiarabien och Norge. Båda har tillgång till olja, ett svart guld som kommer ur marken. Men frukterna av den rikedomen fördelas på olika sätt i de bägge länderna. Det är ingen tvekan om att institutionerna spelar en stor roll hur rikedom fördelas. Ingenting är oundvikligt. Det handlar om att ha fungerande institutioner.

Vad menar du med institutioner?

– Att det finns en fungerande demokrati, ett utbildningsväsen tillgängligt för alla, fackföreningar som har rätt att teckna kollektivavtal och så vidare. Den ekonomiska forskningen har visserligen inte kommit så långt i att peka ut vilka institutioner som befrämjar ekonomisk utveckling. Men allt tyder på att sådant som respekt för ägandet, öppenhet, konkurrens och fungerande marknader har lett till högre tillväxttakt. Och demokrati samt fack har lett till att inkomster fördelas bredare.

Har vi i Sverige bättre förutsättningar att tackla automationens avigsidor?

– Jag tror att Sverige har goda förutsättningar och är bättre rustade än många andra länder. Men vi ser en ökad polarisering i Sverige också. Inte som i USA. Men vi ser samma tendens till polarisering med växande inkomstklyftor och ökade motsättningar mellan stad och landsbygd.

Den automatiska revolutionen

Hur tycker du att arbetsmarknadens parter ska hantera automationen?

– Genom framför allt bra omställningsavtal, det är en viktig del. Att det finns en samverkan som underlättar för människor att skifta yrken och även kunna byta arbetsuppgifter inom organisationer. Fackföreningarna i Sverige har ju historiskt spelat en viktig roll i omställningen som har varit till gagn för den enskilde och för hela samhället. Så länge facken främjar omställningen och inte håller tillbaka den, som i Argentina till exempel, så är det en tradition att ta vara på.

Vad kan politikerna göra?

– Det handlar om många saker. Historiskt har människor anpassat sig till teknikutvecklingen genom att byta yrken eller att flytta dit jobben finns. Nu skapas de nya jobben nästan uteslutande i större städer. Vi vet att varje nytt teknikjobb skapar ungefär fem nya. Folk går ut och äter, tar en taxi, går till frisören och så vidare. Samtidigt ökar efterfrågan på bostäder och så länge utbudet är mindre än efterfrågan kommer priserna att stiga och därmed försvåra för många att bosätta sig i städerna. Därför måste politikerna se till att det byggs fler bostäder. Men också bygga ut infrastrukturen som gör det möjligt för människor i sämre lottade områden att kunna pendla till tillväxtområdena. Då kan vi knyta samman orter som minskar med städer som växer.

Utbildning?

– Javisst, satsning på högskolor och det livslånga lärandet är mycket viktigt. Men man måste tänka på utbildning som mer modulärt, alltså bättre anpassat till den enskilde. Det finns ingen anledning till att jag ska gå en utbildning som är exakt tre år. Människor ska kunna studera i sin egen takt, om det nu är sex månader eller sex år. Det skulle ge många människor möjlighet att studera vid sidan av sina ordinarie jobb.

Vi hade ju också en snabb teknisk utveckling under stora delar av 1900-talet när elektriciteten förändrade framför allt industrin. Den gången slog man inte sönder maskinerna. Varför inte?

– En kombination av många saker. Dels gjorde den stigande efterfrågan på varor att tillverkningsindustrin expanderade kraftigt. Industrin kunde erbjuda bra jobb, bra arbetsvillkor och en allt starkare förhandlingsstyrka hos de som jobbade i fabrikerna. De kunde förhandla fram stigande reallöner. Maskinerna i fabrikerna krävde operatörer till skillnad från dagens robotar som ersatt dessa yrken.

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

Därtill växte det fram en välfärdsstat som tog hand om de människor som inte direkt drog nytta av teknikutvecklingen. Samhället byggde ut den allmänna utbildningen som gjorde att människor fick möjlighet att ta bättre betalda arbeten. Människorna upplevde att deras levnadsvillkor faktiskt förbättrades med teknikutvecklingen.

Finns det något från den tiden som vi kan ta efter idag?

– Ja, främst genom att satsa på utbildning. Nu var den tekniska utvecklingen annorlunda då mot vad den är nu. Men vi kan ändå ta lärdom av vissa saker. Då var det relativt lätt för människor att lämna jordbruken och ta arbete i städernas industrier. Teknikutvecklingen idag tar bort vissa arbetsuppgifter och skapar nya som kräver hög utbildning. Därför måste vi satsa på just utbildning.

Till sist: Är du optimist eller pessimist?

– Realist, hoppas jag.

Vad innebär det?

– Jag är helt övertygad om att teknikutvecklingen i det långa loppet leder till bättre levnadsvillkor för de flesta. Eller i alla fall skapar möjlighet till bättre levnadsvillkor. Och att demokratin kommer leda till en bredare fördelning av teknikutvecklingens frukter i det långa loppet. Men det är viktigt att skapa förutsättningar så att folkflertalet känner att det finns en väg uppåt.

Läs mer:


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Stora Framtidsdagen – i 13 citat från scenen

Stort bildextraStort bildextra med de mest intressanta citaten från scenen på Stora Framtidsdagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Läs mer om robotiseringen av arbetslivet

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.