Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIK Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem med arbetskraftsinvandringen räcker tyvärr inte. LO kan upplysa att missbruket av lagen har pågått oavbrutet sedan 2008 – och bara vuxit. Dagens system måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

Om skribenten:

Tove Nandorf är utredare på LO inom bland annat arbetsmarknadspolitik, arbetslivskriminalitet, migration och  integration på arbetsmarknaden.

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet.” Det uppmanar Timbros Caspian Rehbinder i en kommentar här i Dagens Arbete till missbruket av den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen.

Nu kan inte ens Timbro längre knipa ihop ögonen tillräckligt hårt för att slippa se problemen, ställda inför fakta genom den senaste tidens flod av vittnesmål från det svenska skuggsamhällets bakgårdar. Inte minst här i Dagens Arbete.

Men Timbros erkännande under galgen är minst sagt halvhjärtat – och hänger inte alls ihop i sin argumentation.

Caspian Rehbinder medger problem med ”skenanställningar och löner långt under de utlovade” direkt efter lagens införande 2008. Men hävdar sedan att allt detta missbruk som i några trollslag försvann 2011–2012, då Migrationsverket började tillämpa skärpta krav för vissa branscher. Bara för att redan i nästa stycke tvingas medge att nu ”ligger problemen förhanden igen”.

Hoppsan.

LO kan upplysa Timbro att det inte alls förekommit något sjuårigt hopp i historieskrivningen: Missbruket av lagen har pågått oavbrutet sedan 2008 – och bara vuxit.

Reglerna för arbetskraftsinvandring utnyttjas i dag systematiskt av den organiserade brottsligheten, som tjänar pengar på att sälja arbetstillstånd. Det bekräftade i september tolv tunga myndigheter med Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket i spetsen i en rykande färsk lägesrapport.

De svenska reglerna om arbetskraftsinvandring är världsunika genom att de inte gör skillnad mellan hög- och lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Prövning av det eventuella arbetsmarknadsbehovet förekommer inte, arbetsgivaren bestämmer.

Svenskt Näringsliv och Timbro hävdar envist att arbetskraftsinvandring behövs även inom så kallade ”enkla jobb”. För att matchningen mot ledig arbetskraft i Sverige ”inte fungerar”. Men för det saknar de helt och hållet bevis: Det enda som i dag krävs för att en arbetsgivare ska få rekrytera utomeuropeisk arbetskraft är en utlysning av jobbet i tio dagar i Arbetsförmedlingens Platsbank. På tio dagar hinner arbetssökande i Sverige givetvis knappt ens söka tjänsten.

Caspian Rehbinder framhåller att Sverige i dag tar emot fler högkvalificerade personer än någonsin. Men faktum är att utomeuropeiska medborgare med någon form av högskoleutbildning hittills under 2019 bara stått för en tredjedel av arbetstillstånden. Räknas enbart gruppen ”Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens” är andelen ännu mindre.

I fjol hade 38 procent någon typ av högskoleutbildning. 2010, i lagens barndom, handlade det om 33 procent. Så ja, andelen med högre utbildning tycks ha ökat, men ytterst marginellt.

Samtidigt gick 2018 nära fyra av tio arbetstillstånd till yrken utan fastslagen arbetskraftsbrist (LO på DN Debatt 17 september). Oftast i så kallade enkla jobb. Närmare bestämt delades tillstånd frikostigt ut i bortåt 25 yrken med låga eller relativt låga krav på formell utbildning. Till exempel städare, diskare, köksbiträden, vårdbiträden, personlig assistent, lagerpersonal, taxiförare, brevbärare, med fler.

• Kriminella aktörer fortsätter att använda tomma arbetserbjudanden för att smuggla personer till Sverige. Det bekräftar de tolv myndigheterna i sin färska rapport om den organiserade brottsligheten. En del av arbetskraftsinvandringen är i själva verket förtäckt asylinvandring. Från länder som Irak och Syrien kommer fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Försörjningskrav saknas.

• Timbro hävdar att Sverige tjänar tolv miljarder skattekronor per år på arbetskraftsinvandringen. Siffran kommer från en inte helt opartisk rapport utgiven av Svenskt Näringsliv tidigare i år. Det är lite oklart hur rapportförfattarna har räknat, men tydligt är att även Svenskt Näringsliv inser att en mycket liten del av de förmodade tolv miljarderna genereras av arbetskraftsinvandrare i enklare jobb.

• Den som värnar om det svenska skatteintaget borde inse att skatteintäkterna växer om jobben i missbruksbranscherna gick till arbetssökande i Sverige utan incitament att arbeta för slavlöner.

Människor med en spjutspetskompetens som saknas i Sverige ska givetvis fortsatt välkomnas hit. Men vad gäller just den högutbildade utomeuropeiska spjutspetskompetens som Timbro och Svenskt Näringsliv hävdar är avgörande för företagens tillväxt- och överlevnadschanser hade den minst lika lätt att komma till Sverige och få uppehållstillstånd före 2008 års lag om arbetskraftsinvandring. Det anser migrationsforskaren Henrik Emilsson på Malmö Universitet.

Då fick nämligen kompetensinvandrare i bristyrken direkt permanent uppehållstillstånd – något som i dag kräver minst tre separata beslut från Migrationsverket under en period av drygt fyra år.

Caspian Rehbinder hävdar nu på nytt att Sverige inte alls behöver stoppa arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade ickebristyrken.

Vi på LO anser att han har fel.

LO kräver följande ändringar i dagens system:

  • Återgång till att arbetstillstånd enbart ges till de branscher där myndigheterna slagit fast att brist råder.
  • Heltidsanställningar för dem som kommer till Sverige på arbetstillstånd.
  • Juridiskt bindande avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
  • Möjlighet att utdöma straff mot de arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare.

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

Läs mer: Debatt | Opinion

Tove Nandorf

1Kommentarer

Fred Torssander:

Låt oss försöka se saken praktiskt. För att myndigheterna skall kunna påverka den privatkapitalistiska arbetskraftsimportens villkor måste de människor som reser in och ut över gränsen inte bara räknas utan också identifieras. Och detta måste gälla för alla som passerar gränsen. Faktiskt även dem som uppger att de är svenska och/eller EU-medborgare.
Att genomföra kontroller och registrering i efterhand, inne i Sverige, skulle kräva rätt mycket sådant som vi helst vill slippa. Poliskontroller, razzior, rapportörer på alla myndigheter och arbetsplatser, angiveri etc.
Sådant har dessutom visat sig vara kontraproduktivt vid de omfattande försök som genomförts bland annat i USA. Förutom de nackdelar som det innebär för arbetarklassen i sin helhet att en del av dem blir deporterade därför att deras arbetsgivare velat bli av med dem och angivit dem till ICE.
Alternativt kan man tänka sig att skuggarbetsmarknaden dräneras genom att det allmänna erbjuder alla innevånare i landet bättre villkor än denna. Det vill säga återställer full sysselsättning genom sådant som Beredskapsarbetet, lika arbete med lika villkor som kollektivavtalens och en a-kassa på nivå och med villkor som gör det onödigt för de flesta arbetslösa att söka andra bidrag. Men detta kräver givetvis att befolkningen inte växer okontrollerat i storlek genom öppna gränser. Då går det inte att finansiera detta inom Sveriges ekonomiska ramar.
Det bästa vore givetvis att problemen kunde lösas genom arbetarklassens internationella solidaritet. Genom att infödda svenska arbetare aldrig accepterade att någon utsattes för orättvisa villkor på deras – eller någon annans – arbetsplats och i gengäld solidariskt kunde hävda automatisk blockad mot arbetsgivare som inte ställde upp på kollektivavtalets villkor. Detta har dock gjorts omöjligt genom den lagstiftning som ger staten och kommunerna frihet att bestämma ersättningen för arbete som utförs inom vad staten och kommunerna kallar arbetsmarknads- eller sociala åtgärder. Och genom att sådana åtgärder även får utföras i privatkapitalistiska företag.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Samarbete mot brott i arbetslivet utreds

Regeringen har nu tillsatt en utredning mot brott och fusk på arbetsmarknaden.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

Samordnade myndigheter tandlösa utan överrock

PerspektivLaglösheten är på allas läppar, men stuprören mellan myndigheter och problem med samordning försvårar arbetet mot arbetslivskriminaliteten, skriver DA:s Elinor Torp inför ett riksdagsseminarium på torsdagen.

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.