”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIK Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem med arbetskraftsinvandringen räcker tyvärr inte. LO kan upplysa att missbruket av lagen har pågått oavbrutet sedan 2008 – och bara vuxit. Dagens system måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

Om skribenten:

Tove Nandorf är utredare på LO inom bland annat arbetsmarknadspolitik, arbetslivskriminalitet, migration och  integration på arbetsmarknaden.

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet.” Det uppmanar Timbros Caspian Rehbinder i en kommentar här i Dagens Arbete till missbruket av den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen.

Nu kan inte ens Timbro längre knipa ihop ögonen tillräckligt hårt för att slippa se problemen, ställda inför fakta genom den senaste tidens flod av vittnesmål från det svenska skuggsamhällets bakgårdar. Inte minst här i Dagens Arbete.

Men Timbros erkännande under galgen är minst sagt halvhjärtat – och hänger inte alls ihop i sin argumentation.

Caspian Rehbinder medger problem med ”skenanställningar och löner långt under de utlovade” direkt efter lagens införande 2008. Men hävdar sedan att allt detta missbruk som i några trollslag försvann 2011–2012, då Migrationsverket började tillämpa skärpta krav för vissa branscher. Bara för att redan i nästa stycke tvingas medge att nu ”ligger problemen förhanden igen”.

Hoppsan.

LO kan upplysa Timbro att det inte alls förekommit något sjuårigt hopp i historieskrivningen: Missbruket av lagen har pågått oavbrutet sedan 2008 – och bara vuxit.

Reglerna för arbetskraftsinvandring utnyttjas i dag systematiskt av den organiserade brottsligheten, som tjänar pengar på att sälja arbetstillstånd. Det bekräftade i september tolv tunga myndigheter med Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket i spetsen i en rykande färsk lägesrapport.

De svenska reglerna om arbetskraftsinvandring är världsunika genom att de inte gör skillnad mellan hög- och lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Prövning av det eventuella arbetsmarknadsbehovet förekommer inte, arbetsgivaren bestämmer.

Svenskt Näringsliv och Timbro hävdar envist att arbetskraftsinvandring behövs även inom så kallade ”enkla jobb”. För att matchningen mot ledig arbetskraft i Sverige ”inte fungerar”. Men för det saknar de helt och hållet bevis: Det enda som i dag krävs för att en arbetsgivare ska få rekrytera utomeuropeisk arbetskraft är en utlysning av jobbet i tio dagar i Arbetsförmedlingens Platsbank. På tio dagar hinner arbetssökande i Sverige givetvis knappt ens söka tjänsten.

Caspian Rehbinder framhåller att Sverige i dag tar emot fler högkvalificerade personer än någonsin. Men faktum är att utomeuropeiska medborgare med någon form av högskoleutbildning hittills under 2019 bara stått för en tredjedel av arbetstillstånden. Räknas enbart gruppen ”Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens” är andelen ännu mindre.

I fjol hade 38 procent någon typ av högskoleutbildning. 2010, i lagens barndom, handlade det om 33 procent. Så ja, andelen med högre utbildning tycks ha ökat, men ytterst marginellt.

Samtidigt gick 2018 nära fyra av tio arbetstillstånd till yrken utan fastslagen arbetskraftsbrist (LO på DN Debatt 17 september). Oftast i så kallade enkla jobb. Närmare bestämt delades tillstånd frikostigt ut i bortåt 25 yrken med låga eller relativt låga krav på formell utbildning. Till exempel städare, diskare, köksbiträden, vårdbiträden, personlig assistent, lagerpersonal, taxiförare, brevbärare, med fler.

• Kriminella aktörer fortsätter att använda tomma arbetserbjudanden för att smuggla personer till Sverige. Det bekräftar de tolv myndigheterna i sin färska rapport om den organiserade brottsligheten. En del av arbetskraftsinvandringen är i själva verket förtäckt asylinvandring. Från länder som Irak och Syrien kommer fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare. Försörjningskrav saknas.

• Timbro hävdar att Sverige tjänar tolv miljarder skattekronor per år på arbetskraftsinvandringen. Siffran kommer från en inte helt opartisk rapport utgiven av Svenskt Näringsliv tidigare i år. Det är lite oklart hur rapportförfattarna har räknat, men tydligt är att även Svenskt Näringsliv inser att en mycket liten del av de förmodade tolv miljarderna genereras av arbetskraftsinvandrare i enklare jobb.

• Den som värnar om det svenska skatteintaget borde inse att skatteintäkterna växer om jobben i missbruksbranscherna gick till arbetssökande i Sverige utan incitament att arbeta för slavlöner.

Människor med en spjutspetskompetens som saknas i Sverige ska givetvis fortsatt välkomnas hit. Men vad gäller just den högutbildade utomeuropeiska spjutspetskompetens som Timbro och Svenskt Näringsliv hävdar är avgörande för företagens tillväxt- och överlevnadschanser hade den minst lika lätt att komma till Sverige och få uppehållstillstånd före 2008 års lag om arbetskraftsinvandring. Det anser migrationsforskaren Henrik Emilsson på Malmö Universitet.

Då fick nämligen kompetensinvandrare i bristyrken direkt permanent uppehållstillstånd – något som i dag kräver minst tre separata beslut från Migrationsverket under en period av drygt fyra år.

Caspian Rehbinder hävdar nu på nytt att Sverige inte alls behöver stoppa arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade ickebristyrken.

Vi på LO anser att han har fel.

LO kräver följande ändringar i dagens system:

  • Återgång till att arbetstillstånd enbart ges till de branscher där myndigheterna slagit fast att brist råder.
  • Heltidsanställningar för dem som kommer till Sverige på arbetstillstånd.
  • Juridiskt bindande avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
  • Möjlighet att utdöma straff mot de arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare.

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

Tove Nandorf

1Kommentarer

Fred Torssander:

Låt oss försöka se saken praktiskt. För att myndigheterna skall kunna påverka den privatkapitalistiska arbetskraftsimportens villkor måste de människor som reser in och ut över gränsen inte bara räknas utan också identifieras. Och detta måste gälla för alla som passerar gränsen. Faktiskt även dem som uppger att de är svenska och/eller EU-medborgare.
Att genomföra kontroller och registrering i efterhand, inne i Sverige, skulle kräva rätt mycket sådant som vi helst vill slippa. Poliskontroller, razzior, rapportörer på alla myndigheter och arbetsplatser, angiveri etc.
Sådant har dessutom visat sig vara kontraproduktivt vid de omfattande försök som genomförts bland annat i USA. Förutom de nackdelar som det innebär för arbetarklassen i sin helhet att en del av dem blir deporterade därför att deras arbetsgivare velat bli av med dem och angivit dem till ICE.
Alternativt kan man tänka sig att skuggarbetsmarknaden dräneras genom att det allmänna erbjuder alla innevånare i landet bättre villkor än denna. Det vill säga återställer full sysselsättning genom sådant som Beredskapsarbetet, lika arbete med lika villkor som kollektivavtalens och en a-kassa på nivå och med villkor som gör det onödigt för de flesta arbetslösa att söka andra bidrag. Men detta kräver givetvis att befolkningen inte växer okontrollerat i storlek genom öppna gränser. Då går det inte att finansiera detta inom Sveriges ekonomiska ramar.
Det bästa vore givetvis att problemen kunde lösas genom arbetarklassens internationella solidaritet. Genom att infödda svenska arbetare aldrig accepterade att någon utsattes för orättvisa villkor på deras – eller någon annans – arbetsplats och i gengäld solidariskt kunde hävda automatisk blockad mot arbetsgivare som inte ställde upp på kollektivavtalets villkor. Detta har dock gjorts omöjligt genom den lagstiftning som ger staten och kommunerna frihet att bestämma ersättningen för arbete som utförs inom vad staten och kommunerna kallar arbetsmarknads- eller sociala åtgärder. Och genom att sådana åtgärder även får utföras i privatkapitalistiska företag.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner – och minst dubbelt så mycket pengar till de brottsbekämpande myndigheterna, för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Alla artiklar om Skuggsamhället

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

6

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.