Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

Debatt Kontroller, sanktionsmöjligheter och bättre myndighetssamverkan måste till för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Men att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

Om skribenterna

Amelie Berg är jurist och expert arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
Patrik Karlsson är arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Dagens Arbete har i flera artiklar behandlat frågan om arbetslivskriminalitet där arbetstagare utnyttjas i strid med gällande regler. Alla former av sådant missbruk och kringgående av lagstiftning ska självfallet motverkas.

Det görs bäst genom effektiva myndighetskontroller och sanktionsmöjligheter. Att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen som vissa förespråkar vore däremot ett slag i luften mot arbetslivskriminaliteten. Men för företagens kompetensförsörjning skulle konsekvenserna bli allvarliga.

Utländsk arbetskraft kan befinna sig i Sverige av olika anledningar och med olika rättslig status. Flertalet av skildringarna av hur utländsk arbetskraft utnyttjas handlar inte om arbetskraftsinvandring.

För att komma till rätta med sådant missbruk som beskrivs i Dagens Arbetes artikelserie krävs därför helt andra åtgärder än att begränsa den legala arbetskraftsinvandringen.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Utöver myndighetskontroller och sanktionsmöjligheter behövs en utökad myndighetssamverkan för att bekämpa missbruk. Det är viktigt att de åtgärder som införs är relevanta, utförs av rätt aktör och ger resultat.

Det finns exempelvis anledning att analysera behovet av ett stärkt försörjningskrav vid medföljande anhörig och analysera hur möjligheten till spårbyte från asyl till arbetskraftsinvandring används.

I Dagens Arbete framställer chefredaktören Helle Klein det som att möjligheten att rekrytera internationell kompetens är en orsak till bland annat växande rasism, gängskjutningar och narkotikabrott. Det är en koppling som är ogrundad och oseriös.

I diskussionen om arbetskraftsinvandring är det tydligt att det finns viss okunskap om regelverket och dess tillämpning samt kring behoven och förutsättningarna på arbetsmarknaden. LO beskriver regelverket som ”extremt generöst” och Helle Klein hänvisar till ett alldeles för ”slappt regelverk”. Det är svårt att förstå.

Arbetskraftsinvandringen är i dag reglerad med flera formella krav som måste vara uppfyllda för att rekryteringen ska ha skett i enlighet med reglerna. Arbetstagare, oavsett deras utbildningsnivå, utvisas till följd av Migrationsverkets restriktiva tolkning av regelverket. Det kan röra sig om utannonsering av tjänst via fel kanal, problem vid tjänsteresor, otydliga krav på försäkringar, fel hos en tidigare arbetsgivare och så vidare. Detta är inte att beteckna varken som ”extremt generöst” eller som ett ”slappt regelverk”.

Vi håller med om att tillämpningen kan förbättras och vissa lagändringar bör övervägas. Därför har Svenskt Näringsliv presenterat ett antal förbättringsförslag för en väl fungerande arbetskraftsinvandring. Förslagen skulle dessutom stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning.

Från fackligt håll hörs krav på ökad statligt inflytande i företagens rekryteringar. Men att gå tillbaka till en ordning där staten beslutar om företagens behov och vem som ska jobba var skulle vara en inskränkning av arbetsgivares fri- och rättigheter.

Arbetsgivarens rätt att bedöma sitt kompetensbehov – och hur det bäst tillgodoses – är en fundamental marknadsekonomisk princip. Varken staten eller fackliga organisationer ska ha det inflytandet.

Möjligheten att kunna rekrytera internationell kompetens är viktig för näringslivets kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Arbetskraftsinvandringen är relativt begränsad och motsvarar ungefär en halv procent av alla som jobbar. Men den är ett viktigt komplement inom vissa yrken och branscher. Den skapar samhällsekonomiska värden motsvarande 30 miljarder och 12 miljarder i skatteintäkter.

Goda förutsättningar för arbetskraftsinvandring gör att fler lediga jobb blir tillsatta, att fler företag kan leverera det kunderna efterfrågar, och att tillväxten som finansierar välfärden ökar. Därför bör det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring värnas och utvecklas snarare än begränsas.

Läs mer: Debatt | Opinion

1Kommentarer

Fred Torssander:

Det centrala för arbetsgivarna är ”Arbetsgivarens rätt att bedöma sitt kompetensbehov – och hur det bäst tillgodoses…”. I fall arbetsgivaren anser att de uppgifter de önskar anställa någon för att få utförda borde utföras av en person som inte är svensk medborgare och inte kan tala svenska och som inte ens är fast bosatt i Sverige, vill de givetvis inte för den skull bli tvungna att redogöra för orsaken till detta. Än mindre få ett påpekande från den lokala arbetsförmedlingsnämnden om att det finns arbetslösa på orten som är utbildade i yrket och har vana. Allra minst vill arbetsgivarna drabbas av någon fackligt organiserad anställningsblockad när de vägrar att anställa arbetare som är medlemmar i svensk fackförening.
Amelie Berg och Patrik Karlsson från Svenskt Näringsliv påstår att denna frihet att välja och vraka ”är en fundamental marknadsekonomisk princip.” Där har de delvis fel. Den fundamentala principen är den som formulerades av deras föregångare i de tidigaste stadgarna för SAF, Svenska Arbetsgivareföreningen, att ”fritt leda och fördela arbetet samt antaga och avskeda arbetare”. Denna fundamentala ägarmakt har sedan dess kommit att inskränkas något – det har skapats medbestämmande – genom arbetarrörelsens ökade inflytande. Men arbetsgivarsidan har givetvis aldrig accepterat dessa inskränkningar och utnyttjar varje möjlighet att återställa sin absoluta makt på arbetsplatserna. Denna makt är nödvändig för att utvinna maximala vinster ur arbetskraftens arbete.
Att arbetsgivarna tvingas att importera arbetskraft för att återställa sin totala kontroll på arbetsplatserna har en lång historia i Sverige. Särskilt har detta uppmärksammas när arbetsgivarna tagit in utlänningar till Sverige för att bryta upp strejker. EU:s grundpelare om arbetskraftens fria rörlighet har gjort sådan lågprisimport vilken i Sveriges fall tidigare var undantag till regel. Denna ”fundamentala marknadsmässiga” princip som Svenskt Näringsliv vill ha, måste de givetvis ha hjälp från staten – i detta fall överstaten EU – för att driva igenom.
Annars hade direktörerna vid Laval un Partneri Ltd. blivit tvungna att försöka mota bort Byggnads strejkvakter själva. Eller kanske de hade fått hjälp även med detta från svenska arbetsgivarorganisationer?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Alla artiklar om Skuggsamhället

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.