Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Lernia i Växjö. Foto: Pontus Ohlin

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Elever är kritiska till såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön på skolan. Foto: Pontus Ohlin

I augusti ifjol var hon glad, Alicia. Hade hopp om framtiden. Via Arbetsförmedlingen skulle hon nu få utbilda sig till fordonslackerare på Lernia i Växjö. En nästan ett år lång utbildning med goda chanser till ett jobb efteråt. Kostnaden – 7 000 kronor per vecka – skulle Arbetsförmedlingen stå för.

Men utbildningen blev inte som hon hade tänkt sig. Framför allt inte efter allt som hände efter tisdagen den 17 september. Då, berättar hon, började hon plötsligt må dåligt. Kände sig sjuk. Riktigt sjuk. Extrem huvudvärk, nackstelhet, feber, yrsel, kunde knappt gå. Hon ringde 1177 och berättade.

– De tyckte att det lät så pass allvarligt att de skickade en ambulans på en gång, säger hon. De misstänkte att det rörde sig om hjärnhinneinflammation.

Någon inflammation var det dessbättre inte fråga om. Inte något virus heller. Där­emot visade blodproverna att hon hade väldigt höga levervärden.

– Jag fick nästan en chock, säger hon. Jag blev jätteorolig.

Vi träffar Alicia ett halvår efter att hon blev inlagd på akuten. Hon visar utdrag ur sin journal, siffror som styrker att hennes levervärden vida överskrider vad som är normalt. Värden som har blivit allt värre med tiden, dessutom.

Vad beror det på? Ingen vet, det utreds fortfarande. Enligt Alicia har hennes läkare sagt att det kan bero på att hon har andats in och exponerats för det organiska lösningsmedlet thinner under alltför lång tid. Något som Alicia själv är helt övertygad om.

– Absolut, det kan inte handla om någonting annat. Jag är bara arton år. Jag varken dricker, tar droger eller starka mediciner. Det gjorde jag inte innan heller. Jag är nykterist.

Både ventilationen och skyddsutrustningen är ju under all kritik. Står man till exempel en hel dag och slipar dörrar och skärmar till en röd bil, så snyter man rött efteråt.

Ali, elev på Lernia i Växjö

– Men thinner, det använder vi ju jämt på skolan. Dagligen. Så fort det är något som ska rengöras så är det alltid antingen rent thinner eller någon annan produkt som är thinnerbaserad.

Hur är det med arbetsmiljön egentligen? I höstas, samma dag som Alicia låg inlagd på sjukhus, fick Lernia ett meddelade om att Arbetsmiljöverket snart skulle komma på besök som ett led i en större EU-kampanj. Bakgrunden till kampanjen var att kemiska arbetsmiljörisker – liksom den ökande kemikalieanvändningen i samhället – kan orsaka både olyckor och livshotande sjukdomar.

Inspektionen ägde rum den 9 oktober, och dagen efter kom beskedet från Arbetsmiljöverket:

  • Lernia saknade en fullständig förteckning över verksamhetens olika kemiska riskkällor, så som ångor och slipdamm.
  •  Lernia hade inte undersökt och riskbedömt de kemiska riskkällorna enligt gällande regler.
  •  Lernia hade inte sett till så att deras anställda förstått information om de kemiska risker som finns eller bildas i deras verksamhet. Inte heller hur dessa risker ska före­byggas.

Efter beskedet om levervärdena började Alicia läsa på om thinner, om vad medlet innehåller och vilka skador det kan orsaka. Texter från Universitetssjukhuset i Lund, bland annat. Fakta och rön som hon inte fått lära sig på utbildningen, säger hon.

När hon sedan påtalade detta för sin lärare – plus sina nyligen dokumenterade levervärden – kontrade läraren med att hon nog bara var ”lite allergisk”.

– Jag blev helt ställd.

Responsen blev inte bättre när hon ifrågasatte de skyddsmasker som hon och de andra deltagarna använder. Halvmasker med aktivt kolfilter. Masker som inte sitter tillräckligt tätt och som därför inte skyddar hud och slemhinnor fullt ut. Hon vände sig då till ett skyddsombud på Lernia, som sa att han skulle bolla frågan vidare till Arbetsmiljöverket.

En vecka senare ringde skyddsombudet upp henne:

– Han gav mig det dummaste svar som jag har hört i hela mitt liv. Han sa att anledningen till att de inte köper in nya masker är för att ingen mask kan vara betecknad som godkänd, eftersom alla människor har olika typer av behåring i ansiktet.

– Men det har ju inte jag, och då måste de väl ändå kunna fixa fram en helmask åt mig, som är tät och som dessutom är i min storlek.

Men det fick hon inte. I stället blev hon utskälld av sin lärare för att hon hade vänt sig till skyddsombudet och inte till honom, berättar hon.

Läs mer: Lernia svarar: Vi åtgärdar bristerna

Bredvid Alicia sitter hennes kurskamrater Ali och Jonas. De nickar och intygar att allt hon säger stämmer. De beskriver lokalen som de och tolv andra blivande bilskadereparatörer arbetar i som en lokal full av smuts, thinnerångor och ”massa metallspån och spackel som bara yr”.

Ali:
– Både ventilationen och skyddsutrustningen är ju under all kritik. Står man till exempel en hel dag och slipar dörrar och skärmar till en röd bil, så snyter man rött efteråt. Likadant om det är grön bil, då snyter man grönt.

Eleverna är också starkt kritiska till övrig skyddsutrustning som de har fått. Skyddsglasögon som inte skyddar, till exempel. Eller handskar som ideligen går sönder och som tycks mer lämpade för sjukhuspersonal och trädgårdsarbetare.

När de har bett om rejälare skydd så har de nästan alltid fått ett nej, säger de. Och efter de gånger som de har påtalat brister och missförhållanden för ledningen, till rektorn, så har hitintills inget skett.

Någon teori förutom vid utbildningens start i höstas har de heller inte haft, fortsätter de. Trots att de ska ha det dagligen.

Alicia:
– Man får inte veta något om man inte kollar upp det själv.

Ali:
– Jag har inte ens fått en utbildningsplan, fast jag har bett om det i ett halvår. Jag vill veta vad jag måste veta och kunna för att bli godkänd. Varje dag gör vi samma sak, står och reparerar gamla bilar.

Det händer absolut ingenting, fyller en annan i. Det är ingen ordning alls. Det är precis lika illa som när ni skrev om Liljeholmen och Halmstad.

Tidigare anställd

En av bilarna som har reparerats är en vit herrgårdsvagn, en Ford Taunus från 1967. Den arbetade Jonas och tre andra elever med förra sommaren. När DA träffar eleverna står den fortfarande kvar i lokalen, och enligt Transportstyrelsen ägs den av deras lärare.

I avtalet mellan Lernia och Arbetsförmedlingen står det förvisso att det är tillåtet att öva på personalens fordon ”i undantagsfall”. Det vill säga ”om det är något mindre specifikt övningsmoment som är viktigt för deltagarna”.

Jonas:
– Under två månader byggde vi mer eller mindre om hela bilen, tog bort hela golvet och ersatte det med ett nytt.

Tidigare anställda bekräftar vad Alicia och de andra eleverna berättar. De har arbetat i samma fastighet, sett lokalen från insidan och hört hur eleverna mår.

Men påtalade ni det för Lernias ledning?

– Flera gånger, säger en. Både muntligt och skriftligt.

– Men det händer absolut ingenting, fyller en annan i. Det är ingen ordning alls. Det är precis lika illa som när ni skrev om Liljeholmen och Halmstad.

Nyligen lyckades Alicia byta utbildningsinriktning – från fordonslackerare till bilskadereparatör. Detta för att hon vill undvika thinner och andra hälsoskadliga medel så gott hon kan, förklarar hon. Men lokalen är alltjämt densamma.

Sedan i höstas går hon på regelbundna hälsoundersökningar och lämnar blodprov.

– Jag är orolig för mina höga levervärden hela tiden. Fysiskt mår jag okej, men psykiskt är det väldigt påfrestande.

Har du övervägt att hoppa av utbildningen?

– Flera gånger. Men jag har ingen möjlighet att göra det, för då får jag inget jobb.

Det var en onsdag i februari som DA träffade eleverna. Fem dagar innan Arbetsmiljöverket kom på sitt föranmälda uppföljningsbesök. Ett besök som föregicks av lång och noggrann städning. Thinnerbaserade och andra starka rengöringsprodukter ställdes på avsedd plats och relevanta säkerhetsdatablad, varningssymboler och liknande sattes upp.

Ett besök där myndigheten senare kom att meddela att alla brister som listats nu var åtgärdade och att ärendet därför hade avslutats.

Dagen efter kom även Arbetsförmedlingen på besök. Veckorna innan hade Alicia nämligen fått nog och anmält förhållandena till myndighetens leverantörsuppföljningsenhet, vilka tog det på stort allvar.

Susanne Borgelius, leverantörsuppföljare på Arbetsförmedlingen, var där tillsammans med en kollega och kunde då konstatera att eleverna saknade individuella utbildningsplaner, ”vilket ibland skapade frustration och otydlighet”.

Dessutom stod det klart att Lernia hade svårt att skaffa fram relevanta övningsbilar på orten.

Två brister som inte är förenligt med avtalet och som Lernia uppmanas åtgärda under våren, annars kan företaget riskera vite.

Alicias klagomål gällande säkerhetsutrustning och hantering av kemikalier i lokalerna saknar dock grund, menar utredarna och stödjer sig bland annat på det underlag som Lernia tog fram i samband med Arbetsmiljöverkets ovannämnda besök.

Även ventilationen är bra, tycker Arbetsförmedlingen som har fått se både utrustning och testvärden.

Men är det tillräckligt för att säkerställa att ventilationen verkligen är bra?

Susanne Borgelius:
– Jag är ju ingen besiktningsman, utan jag gjorde vad vi kallar okulär översyn utifrån mitt uppdrag, och sedan vet jag att Lernia har kontroller av externa professionella företag som gör undersökningar där med jämna mellanrum.

– Men överlag kan jag säga att det är väldigt fina lokaler.

Även säkerheten är hög, menar Susanne Borgelius. Det var också de sju elever som hon pratade med den dagen eniga om, ­säger hon. Resterande åtta elever var dock frånvarande och har inte kontaktats. ­Däribland Alicia, Ali och Jonas som var sjuka den dagen.

Ni gjorde en ”okulär översyn”. Räckte det, tycker du?

– Mitt uppdrag är detta. Om det hade funnits grund för att göra något ytterligare så utgår jag ifrån att jag hade fått en sådan beställning.

Hur vet ni att andningsmaskerna är tillräckligt bra?

– Lernia gjorde själva en undersökning av maskerna som visade att de var det.

Men ni vet alltså inte om de är det?

– Nej.

Vet ni om eleverna har informerats om hur de ska hantera sin skyddsmask?

– Vi förutsätter att Lernia lever upp till avtalet och att deltagarna får fullgod skyddsutrustning.

– Till samtliga närvarande elever ställde vi frågan om hur de upplevde säkerheten i verkstaden, och alla sa att den var hög. Det framkom ingen synpunkt eller klagomål från de eleverna.

Alicia är besviken.

– Veckan innan Arbetsmiljöverket kom var det fortfarande väldigt ostädat, nästan kaos. Jag tycker inte att det jag sa togs på allvar alls.

På vilket sätt?

– Det känns inte som att det finns någon som sätter vår hälsa först, utan att det bara är samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Lernia som är det viktiga, att det sker så smidigt som möjligt i och med att det kostar så mycket att ha oss där.

Fotnot: Alicia, Ali och Jonas är fingerade namn. Övriga elever vill inte medverka i reportaget.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

1

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

2

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Bara varannan elev nöjd med industriutbildningen

Inte ens hälften av de som deltar i en industriteknisk arbetsmarknadsutbildning tycker att den motsvarar förväntningarna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: "Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör"

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Korttidspermittering – det här gäller

DA REDER UTÄr din arbetsplats i kris? DA reder ut vad som gäller för alla jobbar på ett företag som har kollektivavtal med IF Metall

4

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Ferbe utsedd till Coronasamordnare

”Partssystemet vi har i Sverige är en enorm styrka i sådana här lägen. Vi är vana vid att lösa svårigheter tillsammans”, säger den tidigare IF Metall-ordföranden Anders Ferbe.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

I dag corona – då spanska sjukan

HistoriaI dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. DA:s Harald Gatu fördjupar sig i en tidigare sjukdomsspridning, som tvingade fackföreningsrörelsen till en svårbemästrad försvarsstrid.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.