Industriarbetarnas tidning
1 juli, 2021
Skrivet av Rasmus Lygner
Koll på | sjukersättning Många har kvarstående symtom efter att ha drabbats av covid-19. I vissa fall kan det bli svårt att återvända till jobbet. Är du drabbad kan du tänka på detta.
En genomgång som Sveriges Radio Ekot gjorde i maj visade att omkring 16 000 svenskar har fått diagnosen postcovid, eller långtidscovid. Mörkertalet är dock stort, och den verkliga siffran kan vara större. Kunskapen om tillståndet, som officiellt benämns ”postinfektiöst tillstånd efter covid-19”, är i nuläget begränsad.
Symtomen på postcovid är många och kan variera över tid. Det är inte heller säkert att besvären uppstår direkt, utan det kan vara först efter ett par veckor som symtomen uppträder.
Extrem trötthet, andnöd, andfåddhet, smak- och luktförlust, huvudvärk, feber, hosta, tryck över bröstet eller bröstsmärta är bara ett par exempel på symtom.
Hur länge besvären kvarstår är oklart. En del är symtomfria efter tre, fyra månader, medan andra fortfarande har symtom efter fyra månader.
Källa: Socialstyrelsen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Om du upplever några av de uppräknade symtomen, eller av någon annan anledning inte kan återgå till jobbet efter att ha varit sjuk i covid-19, kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan – om du varit sjukskriven längre än två veckor. Då gäller samma regelverk som för alla andra typer av sjukdom.
Du behöver ett läkarintyg från sjukvården som styrker att du har drabbats av postcovid.
Försäkringskassan bedömer om din arbetsförmåga är nedsatt eller inte. Fram till dag 180 bedöms din arbetsförmåga mot ditt nuvarande arbete.
Från och med dag 180 bedöms din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Detta har skapat problem för många långtidssjuka, bland annat för sjuka i postcovid.
När du har varit sjukskriven längre än 180 dagar bedöms du mot hela arbetsmarknaden och ett ”normalt förekommande arbete”. Bedömningen har länge varit kontroversiell och uppmärksammats på nytt i samband med att många fått långvariga besvär efter covid-19. Men sedan den 15 mars är det lättare att skjuta upp prövningen.
Tidigare kunde prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp om det fanns ”särskilda skäl”, numera gäller i stället formuleringen ”övervägande skäl”. I praktiken betyder det att man kan skjuta på prövningen om det finns en realistisk chans att du kan vara tillbaka på jobbet inom ett år, alltså innan dag 365.
Förändringen gäller alla långtidssjukskrivna, inte bara dem som har drabbats av postcovid.
regioner har eller planerar att inrätta en specialistmottagning för postcovid, enligt en enkätundersökning av TT. Sex regioner planerar ingen sådan, och en svarade inte på enkäten.
Källa: Försäkringskassan.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.
I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.
”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.
”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.
Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.
Har du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.
”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd.
Det finns ingenting i lagen som förhindrar handläggare ifrån att fatta beslut till sökandes fördel, det är en attitydförändring som har skett stegvis. Men förhoppningsvis kommer regeländringarna som S fått igenom att förbättra för de sjukskrivna, skriver John Nyberg, förtroendevald i GS.
Regeringen har lovat en tryggare sjukförsäkring. Högre ersättning och mer flexibilitet är några av nyheterna som infördes i början av året.
Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
