Industriarbetarnas tidning

120 år av runda former

21 december, 2021

Skrivet av

Stolar i böjträ Gemlas möbel­fabrik i Småland har orderböckerna fulla. Men bara för några år sedan var allt på väg att säljas som skrot efter två konkurser.

Inte ett ord yttras, finns ingen tid för prat. Momentet är så repeterat att de vet exakt hur de ska röra sig. Det är bråttom, men rörelserna måste vara mjuka. Sjunker temperaturen på träet under 80 grader spricker det när det böjs.

Göran Dahlqvist plockar ut trästaven från hettan i ångbadet och spänner fast den med tvingar. Samtidigt har Linus Åberg kopplat ett grepp runt stavens ena ände. Med handkraft lyfter, vrider och trycker Linus in den mot en form, medan Göran följer efter med nya tvingar.

På två minuter är staven fastspänd i en tvångströja av stål. Om två dygn har den torkat och stelnat i sin nya skepnad – ett runt ryggstöd som sömlöst övergår i armstöd och två smäckra ben.

– Böjträ, det är inte så svårt. Men det kräver rätt mycket känsla, säger Linus Åberg.

Stolarna med runda former av böjt trä har tillverkats i småländska Diö sedan 1901. Då hette företaget fortfarande Gemla Leksaksfabrik. Gunghästar, byggklossar och bocciaspel var betydligt vanligare i produktionen än de slanka kaféstolarna som blivit så populära på kontinentens ­kaféer.

Göran Dahlqvist och Linus Åberg har två ­minuter på sig att tvinga in den varma trästaven i stålformen. Foto: Robin Bäckman.

Gemla ville satsa på möblerna, men tekniken att med hjälp av ånga hetta upp trä så att det kan böjas krävde arbetare med erfarenhet. De fanns bland annat i tjeckiska Böhmen, och därifrån rekryterades inom några år flera träböjare och fanérlimmare. En av dem hette Friedrich Eichler. I dag är det hans ättling Linus Åberg som böjer trä i fabriken.

– Jag är femte generationen på företaget. Det var inte bestämt att jag skulle börja jobba här, det bara blev så, säger han innan han smiter vidare till sliperiet där mer jobb väntar.

Det går bra nu för Sveriges äldsta möbelfabrik. Pandemiåret 2020 ökade Gemla omsättningen med 20 procent, och orderböckerna fylls hela tiden på. För några veckor sedan anställdes den senaste träarbetaren, och en sprillans ny CNC-svarv har köpts in. Men det är inte moderna maskiner och automatisering som är framtiden här.

– Gemla Fabrikers historiska arv är helt avgörande för självförtroendet när vi ska sälja våra möbler, berättar Thomas Stenqvist som är företagets produktionschef.

Fler delar av produktionen kan moderniseras, men möblerna måste fortfarande ha kvar känslan av hantverk. Även om företaget mot förmodan skulle vilja, så skulle det inte gå att införa linje-produktion för dess sortiment.

– Om vi tillverkade fyra modeller av stolar skulle vi kunna automatisera mycket mer. Men det är inte vad vi är ute efter. Vi tillverkar 60 modeller i olika utföranden, plus specialprojekt där stolen blir helt unik för kunden, säger Thomas.

En böjd ram till en stolsits har en enda lång skarv i stället för flera små. Det gör stolen både lätt och väldigt hållbar, berättar Thomas Stenqvist. Foto: Robin Bäckman.

Rader av stolskelett, högar av färdigböjda trädetaljer och prydligt upphängda böjformar syns överallt i industrilokalen från 70-talet. Här tillverkas fortfarande ett klassiskt sortiment med gamla modeller. Det händer också att de nyproducerar gamla möbler som inte längre ingår i sortimentet. En stol från 30-talet har just kommit in från en kund, som vill komplettera med fler av samma modell. Böjformen finns inte kvar och för att återskapa den måste möbel­snickarna utgå från en befintlig stol.

Böjträtekniken är bärande även i de nydesignade möbler som tas fram. Det är den tekniken som gör Gemlas möbler unika, eftersom de är ensamma i Sverige om att böja massivträ.

Man levde på hoppet. Tänkte att det löser sig nog, och det gjorde det ju. Nu går det bara uppåt.

Viveca Jonsson.

Nu handlar Gemlas historia inte bara om framgång. Konkurrensen från importerade billiga möbler hårdnade under 90-talet och många svenska möbel­tillverkare slogs ut. 2003 gick även ­Gemla i konkurs. Företaget rekonstruerades, bara för att gå i konkurs igen året därpå.

Där kunde historien ha slutat. De gamla böjformarna var på väg att säljas som metallskrot. Men en köpare från trakten räddade allt i sista stund.

Viveca Jonsson på tapetserarverkstan hade jobbat på Gemla i 25 år när konkurserna kom.

– Man levde på hoppet. Tänkte att det löser sig nog, och det gjorde det ju. Nu går det bara uppåt. Nu har vi så mycket att göra så vi inte hinner med.

Therese Brenning är tapetserare. Bara naturmaterial i stoppningen och vegetabiliskt garvat läder används. Foto: Robin Bäckman.

Hon ritar vant upp streck på ett dubbelvikt bomullstyg, skär av det och tar med till symaskinen där hon syr innerkudden till en fåtölj. Hennes pappa och morfar jobbade här, liksom hennes bror och mamma. Viveca växte upp i ett hus som ägdes av Gemla, och där flätade hennes mamma sitsar till stolar.

– Jag minns det för jag var så rädd för Gemlatraktorn som lämnade och hämtade stolarna. Den hade två stora lampor som såg ut som ögon. Jag gallskrek när den kom.

Efter snart 44 år på företaget har hon varit på de flesta avdelningarna. Slipning, betsning, packning, avsyning, ­maskinverkstan och så tapetserarverkstan.

Förutom de egna möblerna tillverkar Gemla även åt inredningsföretaget Svenskt Tenn. Tapetserare Therese Brenning lägger sista handen vid en av deras stolar. Att klä den tar tre timmar. Skinnet som läggs utanpå stoppningen av flera lager naturmaterial måste vara noga sträckt och välspänt så att det inte knölar sig någonstans.

– Spikarna ska sitta helt jämnt, och så får man ju inte råka slå på träet, säger hon.

Fyra–fem timmar är vad man orkar med i träböjningen. Resten av dagen ska Göran Dahlqvist jobba med konstruktionen av en ovanlig stol. Foto: Robin Bäckman.

Slipning, svarvning, sågning, böjning, tapetsering, montering. Det mesta sker för hand och kräver en helt annan kompetens än produktionen i större och mer automatiserade möbelfabriker. Med sina fulla orderböcker skulle företaget kunna växa, men en stor utmaning är att hitta rätt arbetskraft. Även för dem som har jobbat i träindustrin tidigare tar det upp till två år innan de jobbar helt självständigt, berättar Thomas Stenqvist.

– Om jag anställer tre nya betyder det att tre andra ska lägga tid på att visa hur man gör. Man växer inte så lätt när tillverkningen är hantverksbetonad.

Viss kunskap är extra svår att överföra från en medarbetare till en annan. När Göran Dahlqvist är färdig med att böja trä för dagen, ska han fundera på hur de kan lösa tillverkningen av en stol som de gör väldigt sällan.

– Det blir aldrig enformigt på jobbet, säger han.

Kunskap som kommer från nära 40 års hantverk och problemlösning går nästan inte att lära ut.

– Jag skulle gärna ta in en Göran till. Men han är svår att hitta, säger ­Thomas. 

Förutom sina egna möbler tillverkar Gemla även åt Svenskt Tenn. Foto: Robin Bäckman.

Från leksaksmagasin till böjträfabrik

1861. Svenska Leksaksmagasinet grundas i Stockholm.

1866. Verksamheten flyttar till ett före detta pappersbruk i Gemla utanför Växjö. Byter namn till Gemla Leksaksfabrik.

1884. Fabriken brinner ner och tillverkningen flyttar några mil söderut till Diö.

1901. Den första så kallade wienerstolen av böjträ lämnar fabriken. Företaget bestämmer sig för att satsa på böjträtillverkning.

1906. De första trä­böjarna från Böhmen kommer för att arbeta på fabriken.

1910. Byter namn till Gemla Fabrikers AB.

1927. Slutar med ­leksakstillverkning.

1930. Stockholms­utställningen blir en framgång för Gemla, som de närmast följande åren satsar på tillverkning av möbler för offentlig miljö.

1965. Gemla har 91 anställda.

1990. Vikande för­säljning och neddragningar.

2003–2005. Konkurser och nya ägare.

2021. Gemla fyller 160 år och har 16 anställda.

Wiener­möbler …

… är stolar med ögleformad rygg tillverkade i bö­j­träteknik. Mest känd är den så kallade wienerkaféstolen, Thonet stol no. 14, som har tillverkats i över 50 miljoner exemplar.

Vienna.

Den tyskfödde möbelmästaren Michael Thonet experimenterade länge med hoplimmad träfanér för att skapa böljande former. När möblerna exporterades till Sydamerika löstes dock limmet upp i det varma fuktiga klimatet. Därför utvecklade han böjning av massivt trä – böjträtekniken – som han fick patent för 1856.

De nätta, lätt­flyttade och hållbara stolarna slog igenom stort på de moderna kaféerna i Europas storstäder.

Stolen Vienna är en av Gemla ­Fabrikers första ­modeller (formgiven 1907) och tillverkas än.

Källa: Konsten att tämja trä: Gemla och den- svenska möbelindustrin. Houlz, Wickman, Eklund, Kristofferson.

återbruk

20 procent av Gemla Fabrikers omsättning kommer från renovering av gamla möbler.

VINN

Vi lottar ut ett exemplar av den nyutgivna boken Konsten att tämja trä: Gemla och den svenska möbelindustrin.
Mejla namn och adress till vinn@da.se senast den 30 december för att vara med i tävlingen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.