Senior-skandalen fick det politiska styret att falla
Kinesiska företagets etablering har satt Eskilstuna i gungning ”Är det dags att vakna nu?”
Bruken förlorar pengar – har blivit för gröna
Publicerad 2026-03-23, 04:00
Nästan hälften av alla massa- och pappersbruk går miste om utsläppsrätter som de tidigare kunde tjäna pengar på.
Arctic Paper i Grycksbo är ett av dem.
– Vi är helt enkelt för gröna, säger avdelningsordförande Martin Akurhed.
Men på golvet pratas det om helt andra saker.
Loading the Elevenlabs Text to Speech AudioNative Player…
Sedan årsskiftet gäller nya regler för handeln med utsläppsrätter inom EU. För att ett bruk ska få gratis utsläppsrätter får det inte använda mer än 95 procent biobränslen. Det innebär att en stor andel bruk i Sverige – stora som små – går miste om utsläppsrätter som de annars hade kunnat sälja.
Branschorganisationen Skogsindustrierna är starkt kritiska till denna 95-procentsregel och menar att flera inom massa- och pappersbranschen kommer att förlora i både lönsamhet och konkurrenskraft. Här har många bruk runt om i landet ansträngt sig för att ställa om och minska sina koldioxidutsläpp år efter år, ända upp till 95 procent eller mer, och så utesluts de alltså ur EU:s utsläppshandelssystem. Ett system som de tidigare kunnat tjäna pengar på.
Många bruk har alltså blivit för gröna.
Hur mycket bruken kommer att förlora i kronor och ören återstår att se, det beror på vad utsläppsrätterna kommer att kosta framöver. Enligt Skogsindustriernas prognos rör det sig om ungefär sammanlagt 1,3 miljarder kronor årligen.
Ett bruk som inte har fått några fria utsläppsrätter sedan 2021 är Arctic Paper i Grycksbo. Detta i samband med att man då invigde en ny biobränslepanna, och sedan dess kunnat ånga på nästan helt utan några fossila koldioxidutsläpp.
Företagets vd, Kent Blom, uppskattar att bruket har förlorat över 100 miljoner kronor i uteblivna intäkter sedan dess.
– Som företagare tycker jag att det blir en orättvisa som drabbar de bästa och därmed, helt felaktigt, snedvrider både konkurrensmöjligheter och incitament att investera i en hållbar framtid, säger han.
Pappers om utsläppsreglerna: ”Kan naturligtvis drabba våra medlemmar”
För fackförbundet Pappers har de nya utsläppsreglerna däremot inte varit någon stor fråga på dagordningen. Men snart kanske. Till viss del befarar nämligen även P-A Pettersson, Pappers andre viceordförande, att företagen nu kanske börjar se sig om och i värsta fall bestämmer sig för att flytta delar av sin produktion till utlandet, till anläggningar med högre utsläpp. Något som i sin tur skulle kunna äventyra jobben i Sverige.
– På sikt kan det här naturligtvis drabba våra medlemmar, säger han.
Avdelningsordföranden: ”Gissar att få ens känner till vad det handlar om”
Så vad säger pappersarbetarna i Grycksbo, då? Utsläppsrätter – är det en snackis på golvet?
Inte alls, om man frågar avdelningsordförande Martin Akurhed.
– Inte nu längre. 2021 kanske, när det här var nytt för oss. Men i dag gissar jag att få ens känner till vad det handlar om.
Martin Akurhed säger att han tycker att det vore olyckligt ifall de uteblivna utsläppsrätterna skulle få företagen att börja intressera sig för utländska bruk. Bruk som alltså inte kommit lika långt i klimatomställningen, sådana som inte renat sina utsläpp till 95 procent.
– Hur skulle det se ut? ”Jamen vad bra, då lägger jag mig på max 94 procent. Då kan ju jag fortfarande tjäna pengar och samtidigt vara medvetet smutsig, inte behöva göra nånting för att miljön ska bli bättre …”
– Nä, det tycker jag vore helt fel att gå.
Huvudskyddsombudet David Pettersson, 36, jobbar på ångcentralen i skiftlag 5 och har varit intresserad av teknik ända sedan barnsben. Han har jobbat på bruket sedan 2011 och tycker att det är bra att man nu kan tillverka egen pellets.
”Men omorganisationen vi haft gick väl inte riktigt som det var tänkt. Många blev lite chockade när de gamla cheferna fick gå hem, folk man jobbat länge med”, säger han. Foto: David Lundmark
Det är måndag, snö och vinter och Martin Akurhed visar oss runt på det gamla bruket utanför Falun. Ett bruk med runt 330 anställda och som förr om åren bland annat tillverkade papperet till diplomen som gavs till Nobelpristagare som Hemingway, Churchill och andra storheter.
Och finpapper gör man fortfarande. Över 200 000 ton om året. Papper till böcker, tidskrifter, kataloger och liknande. Det mesta säljs utomlands, bland annat katalogpapper till det exklusiva klockföretaget Rolex.
Helt nyligen började man tillverka egen pellets också. En ny, stor och blänkande anläggning med två höga sågspånssilos är numera det första man möter innanför grindarna. I april ska fabriken invigas, men redan nu har den testkörts ett tag.
Investeringen har kostat drygt 280 miljoner kronor, men de miljonerna förväntar man sig så småningom håva tillbaka. Dels för att bruket får billigare bränsle, till den egna tillverkningen. Dels för att man också kan sälja färdig pellets till andra intresserade. Bruket har med andra ord fått ett nytt affärsben att stå på.
Men några nya jobb kommer den nya pelletsfabriken inte att ge, tror avdelningsordförande Martin Akurhed.
– Vi vill ju det, och det kommer säkert att behövas. Men företagets förhoppning är att det ska gå att köra fabriken med nuvarande bemanning. Vi får se hur det blir.
Grycksbo, fortsätter han, har annars klarat sig undan de många varsel och uppsägningar som drabbat andra bruk på senare år. Inte minst Stora Enso Kvarnsveden, fyra mil härifrån, där flera hundra pappersarbetare fick sparken när det lades ner.
– Vi har faktiskt inte haft något större varsel sedan 2018, tack och lov. Men det är väl också för att vi har en ganska bra bemanning här just nu. Om det kommer en puckel med många beställningar så ska vi kunna köra det och inte behöva tacka nej till något.
Men allt är inte frid och fröjd. Som ett led i en omorganisation fick ett tiotal chefer sluta och ersättas med nya. Chefer med en annan typ av kompetenskrav.
För de kollektivanställda betyder det ingenting i sak – deras scheman och arbetsuppgifter är exakt desamma som förut. Men omorganisationen har ändå tärt på humöret, haft en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Det vittnar i stort sett alla som DA pratar med på golvet.
Martin Akurhed, som representerar 230 medlemmar, summerar vad många känner:
– Folk är oroliga, osäkra, konfunderade. Man känner inte de nya cheferna och vet inte riktigt vem man ska vända sig till. Dessutom träffar man dem inte lika ofta som förut eftersom cheferna inte jobbar skift längre, tillsammans med skiftlagen, utan nu jobbar de bara dagtid.
– Det är åtminstone den bild jag får förmedlad till mig.
Klockan 16:30 checkar alltså cheferna ut, samtidigt som brukets två pappersmaskiner och all annan verksamhet ska rulla på som vanligt.
– Så det har varit en ganska stor omställning. Men vi vänjer oss nog. Hoppas det. De nya cheferna känns ändå som bra rekryteringar, tycker jag. Bra folk som kommer in och som bryr sig om de anställda.
