• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Foto: TT & David Lundmark
Foto: TT & David Lundmark

Experter: Bryter mot lagar och avtal

Publicerad 2026-04-28, 04:00   Uppdaterad 2026-04-27, 18:17

LURADE I SKOGEN DA har träffat thailändska säsongsarbetare som vittnar om beslagtagna pass, trånga sovsalar, ockerhyror och höga kontantbetalningar.

Skogsentreprenören som har uppdrag för Svenska kyrkan och Sveaskog kan ha gjort sig skyldig till ett flertal brott mot lagar och avtal, enligt experter DA pratat med.

Här hittar du hela granskningen:

Lurade i skogen: Thailändska migrantarbetare utnyttjade i kyrkans skog

Cheferna: ”Vi tog inga pass”

Facket och myndigheterna: Finns flera misstänkta brott

Experten: ”Ingen har helhetsansvaret”

Migrationsverket: ”Kan inte utreda alla”

Skogsägarnas svar: Mellanskog, Sveaskog och Svenska kyrkan

Ledare: Ingen bryr sig – cheferna cashar in

GS: ”Ska bara betala för kalsonger”

Magnus Lindberg. Foto: GS-facket
Magnus Lindberg, avtalsansvarig på GS-facket. Foto: GS

Utrustningen. GS-fackets avtalsansvariga Magnus Lindberg reagerar starkt på uppgifterna om att arbetarna själva fått betala för regnkläder, arbetsbyxor och stövlar. Oavsett hur arbetsgivarens riskbedömning sett ut strider et mot kollektivavtalet, säger han.

– Det enda de i princip ska behöva betala för själva är kalsonger. Allt annat ska arbetsgivaren stå för, säger Magnus Lindberg.

Arbetsgivaren är också enligt lag skyldig att stå för den skyddsutrustning som krävs för att arbetet ska kunna utföras säkert. Det kan i skogsarbete handla om exempelvis skyddsskor och kläder som skyddar mot väder och risker i arbetsmiljön.

Skatteverket: Måste bokföras direkt

Emma Lindell, tidigare samordnare på Skatteverket. Foto: Olivia Bacharach
Emma Lindell, tidigare samordnare på Skatteverket. Foto: Olivia Bacharach

Kontanterna. Under säsongen behövde arbetarna ta ut pengar och betala en rad olika avgifter kontant till arbetsgivaren. Totalt rörde det sig om drygt 1 miljon kronor. Det kan låta mycket men det måste inte innebära att det är fel, säger Emma Lindell, tidigare samordnare på Skatteverket.

– Om vi skulle göra en kontroll av företaget skulle vi granska hur de har bokfört och redovisat avgifterna som arbetarna ska ha betalat till arbetsgivaren.

Enligt Emma Lindell måste bokföringen av kontanter ske påföljande arbetsdag. Hyran som arbetarna betalade drogs direkt från lönen. Hon ställer sig frågande till varför inte resten av avgifterna också gjorde det.

– Det finns dock inget krav på att avgifter måste dras via lön, men ur redovisnings- och spårbarhetssynpunkt är löneavdrag ofta enklare och tydligare, säger hon.

Polisen: Olagligt men svårt att bevisa

Kriminalkommissarie Jonas Rydén. Foto: Privat
Kriminalkommissarie Jonas Rydén. Foto: Privat

Passen. Att ta eller hålla kvar någons pass kan vara egenmäktigt förfarande, något som kan ge böter eller upp till ett års fängelse. Det kan också vara en del i brottet människoexploatering. Straff-satserna vid grov exploatering kan ge fängelse i upp till tio år.

Skogsentreprenören blev anmäld till polisen för misstänkt människoexploatering för händelserna 2023. Kriminalkommissarie Jonas Rydén utredde ärendet lokalt innan det lämnades över till riksenheten mot internationell organiserad brottslighet. Där lades den senare ned. Han säger att den här typen av utredningar ofta är svåra att driva hela vägen.

– Det krävs jättemycket för att bevisa uppenbart orimliga arbetsförhållanden eller tvång.

Människoexploatering blev ett eget brott 2018 och hittills har endast ett fåtal personer dömts.

Hyresgästföreningen: Det handlar om ockerhyror

Boendet. Även boendet väcker starka reaktioner. Dagens Arbete har visat bilder från sovsalarna för Hyresgästföreningens förbundsjurist Niclas Sundell som menar att det handlar om ockerhyra.

– Det är ett grymt överpris. Det finns ju ingen privatsfär över huvud
taget. Det innebär att boendet har ett väldigt lågt bruksvärde, säger han.

Eftersom arbetarna har skrivit på ett sex månaders hyreskontrakt med tre månaders uppsägningstid, kan man enligt Niclas Sundell inte jämföra boendekostnaden med ett vandrarhem.

– Det här är inte en fråga om fritidsboende utan det handlar om permanenta boenden, säger Niclas Sundell.

Niclas Sundell. Foto: Filippa Ländin
Niclas Sundell. Foto: Filippa Ländin

Han har ingen exakt siffra på vad hyran borde vara för en säng i en sovsal men säger att den borde vara betydligt lägre.

– Vad hyran borde vara är en fråga för Hyresnämnden. Men det är en väldigt liten del av vad de betalade. 

Någon sådan prövning är däremot inte längre möjlig. En ansökan till Hyresnämnden måste göras senast tre månader efter utflytt.

Emerik Einerstam Karis, Janna Ayres

Läs mer: Arbetsmiljö GS-facket hyresnämnden migrantarbetare polisen Skatteverket Thailand
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram