GS vill pröva om Sveaskog och Västerås stift följer FSC:s krav
Publicerad 2026-09-17, 16:30
Arbetarna vittnade om beslagtagna pass, ockerhyra och kontantbetalningar för stora mängder ris.
Efter Dagens Arbetes granskning om hur thailändska migrantarbetare utnyttjats när de jobbat i bland annat Sveaskogs och Svenska kyrkans skog vill GS-facket pröva om det kan röra sig om tvångsarbete.
Beskedet från GS-facket kom i ett pressmeddelande på torsdagen.
– Vi bedömer att det som framkommit i granskningen är så pass allvarligt att vi vill att FSC prövar om det avviker mot principen om tvångsarbete eller inte på certifikathållarnas mark, säger GS-fackets ordförande Madelene Engman i ett pressmeddelande.
Dagens Arbete granskade under våren en skogsentreprenör som anlitats av bland annat Sveaskog och Västerås stift, som båda är FSC-certifierade.
Enligt FSC:s svenska skogsbruksstandard ska certifikatsinnehavaren följa regler om bland annat arbetarrättigheter och arbetsvillkor.
GS vill nu att FSC prövar bland annat förbud mot tvångsarbete, principen att arbetsgivare ska stå för relevant skyddsutrustning och att kollektivavtalade villkor ska följas.
Läs också
Utländska arbetare lurades i kyrkans skog
✓Arbetsgivaren tog pass och bankkort ✓Tvingades betala tillbaka delar av lönen till chefen
Dagens Arbetes granskning visade bland annat att entreprenören tagit hand om de anställdas pass och tagit ut ockerhyra för boendet i sovsalar. Anställda behövde också betala tillbaka stora delar av lönen i kontanter, för arbetskläder, mat, el och gas. De vittande om långa arbetsdagar, periodvis sex dagar i veckan.
Sveaskog har kallat det som kommit fram i granskningen för ”helt oacceptabelt” och säger att det bryter mot bolagets krav. Svenska kyrkan startade ett internt arbete för att utreda hur de ska organisera arbetet i deras skog framöver, och sa till Dagens Arbete att de överväger stora förändringar.
Även FSC Sveriges styrelseordförande Anders Esselin kommenterade uppgifterna och sa att de ”om de stämmer, är oacceptabla”. Men han sa samtidigt att han inte ser det som ett tecken på ett systemfel inom skogsbranschen.
Den uppfattningen delar inte GS-facket, som nu vill att FSC:s sociala krav ska prövas i praktiken.
– FSC-systemet prövas oftast utifrån miljömässiga hållbarhetsprinciper, men den sociala hållbarheten är en minst lika viktig del, säger GS-fackets avtalssekreterare Magnus Lindberg i pressmeddelandet.
Facket vill att det utreds om Sveaskog och Västerås stift har brutit mot FSC:s regler och vilka konsekvenser det i så fall ska få.
– En FSC-märkning betyder bara något om den är trovärdig och konsumenten kan lita på att märkningen håller vad den lovar, säger Magnus Lindberg.
Fakta: FSC
FSC är en internationell medlemsorganisation som utvecklar regler för ansvarsfullt skogsbruk och certifiering av skog och träprodukter. Kraven omfattar bland annat miljö, sociala förhållanden och arbetarrättigheter.
I Sverige finns en nationell FSC-standard med regler som certifierade skogsägare ska följa. Det handlar bland annat om biologisk mångfald, hänsyn till urfolk och arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen. Där ingår bland annat krav kopplade till ILO regler om tvångsarbete och arbetstagares rättigheter.
FSC sätter reglerna. Oberoende certifieringsorgan kontrollerar skogsägarna. Certifieringsorganen kontrolleras i sin tur av ASI, en organisation som granskar att certifieringen sker på rätt sätt.
I Sverige är omkring 19,5 miljoner hektar skog FSC-certifierad.
Källa: FSC Sverige.
Kritiken mot FSC
Naturskyddsföreningen var med och startade FSC i Sverige men lämnade organisationen 2010. Föreningen har under lång tid kritiserat hur FSC-certifieringen fungerar.
Naturskyddsföreningen anser att det är för enkelt att bryta mot FSC regler utan att det får tillräckliga konsekvenser och menar att många överträdelser upptäcks först efter att ideella organisationer själva larmat.
Föreningen anser samtidigt att certifiering kan vara ett viktigt verktyg för konsumenter, men att FSC-certifieringen i Sverige inte lever upp till marknadens förväntningar på certifierad råvara.
Källa: Naturskyddsföreningen.
