Sd vill försämra arbetarnas villkor

Facket har för stort inflytande och tog i för hårt i Vaxholm, tycker sverigedemokraterna. Och det är för dyrt för företagen att säga upp personal, enligt arbetsmarknadspolitiske talesmannen Per Björklund.

– Vi tycker att MBL och Las är ganska omodernt. Då när de kom till hade man en industri där alla satt vid maskiner och var utbytbara, i dag behövs en annan kompetens, säger Per Björklund (bilden), arbetsmarknadspolitisk talesman för sverigedemokraterna.

Hur ska lagarna ändras då?

– För de större företagen tycker vi inte att det är någon fara. Den här balansen mellan fack och arbetsgivare när det gäller större företag, den är hanterbar. För de små företagen, där känner vi att det finns en obalans, den lille företagaren kan känna sig pressad av det här. Då tänker jag till exempel på Salladsbaren och Vaxholm.

När det gäller bygget i Vaxholm. Ni har ju en skrivning om att utländska företag inte ska få konkurrensfördelar. Var det inte därför facket försatte bygget i Vaxholm i blockad? Facket ansåg att det handlade om konkurrensen skulle vara på lika villkor? Hur hänger era ståndpunkter ihop på det området?

– Det känner jag inte igen.

Att utländska företag inte ska få konkurrensfördelar. Det står i ert program om Ekonomisk politik.

– Det har inte jag varit med och skrivit. Det får du ta med någon annan.

Men det handlar ju också om arbetsmarknadspolitik, ni skriver en massa om hur arbetsmarknaden ska regleras där. Och arbetsmarknaden är ditt område, så det borde du väl känna till?

– Nej, jag kan ingenting om det där, det får du ta med den som har skrivit programmet.

Vad tycker du var fel med fackets agerande i Vaxholm?

– Ja, jag vet inte … Vi upplevde väl att man slog till med väl hårda metoder.

Blockad, var det som var väl hårda metoder?

– Ja, vi upplevde att det var väl hårda metoder, men exakt hur vet jag inte, det är ingenting vi har diskuterat i partiet.

Ok, det har ni inte. Men ni tycker alltså inte att facket skulle ha fått vidta stridsåtgärder mot salladsbaren för att få till ett kollektivavtal.

– Nej, i det fallet vill vi ändra så att om man inte har några medlemmar på en arbetsplats, ska man inte få vidta stridsåtgärder.

Farhågan är att oseriösa arbetsgivare kan använda en sådan regel som påtryckningsmedel vid anställningar. ”Du får inte jobb här om du är med i facket.” Såna företag kan då låta bli att teckna kollektivavtal.

– Ja, det vet jag, men jag tror att de farhågorna är överdrivna. Det är klart att det finns taskiga arbetsgivare, men det finns taskiga fackliga och andra också. Jag tror inte att det här problemet är så stort som facket vill göra gällande.

Småföretagande är en viktig fråga för er.

– Jo, småföretagen, det är där vi ser möjligheterna att skapa nya jobb. För i storföretagen tror jag inte att det blir så mycket, de kan flytta ut produktion till låglöneländer, det gör inte småföretagen. De stannar kvar. Vi vill underlätta för dem, utan att de ska ha konkurrensfördelar, alltså otillbörliga konkurrensfördelar.

Hur vill ni hjälpa småföretagen mer?

– Vi vill se över det regelverk som rör deras verksamhet. Det här har man pratat om, både Mona Sahlin och Alliansen, men det händer ingenting.

Men hur vill ni göra? Ni vill ändra Las (lagen om anställningsskydd) till exempel.

– Ja, till exempel finns det ju i Las undantagsregler för småföretagen (två personer får undantas från turordningslistan vid uppsägning på grund av arbetsbrist, red. kommentar). Man får undanta två personer. Där kan vi tänka oss tre. Att tre får undantas.

Ni skriver att det ska bli ”lättare att säga upp”, vad menar ni?

– Det där är väl också en formulering som inte är helt rätt, det ska inte bli lättare att säga upp.

Vad menar ni då? Ni skriver också att det är för ”komplicerat” att säga upp i dag.

– Det är väl inte komplicerat. Men ofta kan det vara dyrt. Om man har en anställd som inte har den kompetens som behövs, som inte kan lära sig, då kan det vara dyrt att säga upp.

Du talar nu om uppsägning på grund av personliga skäl. Om en arbetsgivare felaktigt säger upp någon på grund av personliga skäl i dag, kan han/hon välja att betala sig fri från anställningen om uppsägningen ogiltigförklaras av en dom i domstol.

– Ja, personliga skäl, vi menar att det kan bli dyrt för arbetsgivaren. Vi har tittat mycket på Flexicuritymodellen i Danmark. Som jag upplever det är det lättare att få jobb i Danmark, det är inte samma som i Sverige. Vi tittar mycket på Danmark överhuvudtaget. Både på invandringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

Så det ska inte kosta så mycket för arbetsgivaren att bli av med en person när han eller hon anser att den anställde inte är kompetent.

– Ja, det kan ju vara så att man har gjort en felanställning, man inser att den här personen funkar inte, mitt företag orkar inte med det. Kanske äventyrar jag ekonomin i mitt företag.

Läs hela intervjun med Per Björklund.

Anna Tiberg