LKAB fröbombar gruvhål – men Päivi är inte imponerad: ”Dammar lika mycket”

LKAB har sått gräs i åratal för att minska dammet från gruvan.

Men boende i området menar att det inte hjälpt.

Nu testar bolaget att släppa 50 ton växtblandning över rasgroparna från helikopter. Forskaren Nilla Nilsdotter-Linde, vid SLU, är dock tveksam till metoden.

Dammet är finkornigt och täcker orten Malmberget i ett mjölkigt sken. Grått damm från gruvgroparna lägger sig över husfasader, altaner, möbler och människor. Så har det varit i flera år, berättar Päivi Kääriä, en av de som bor på orten. 

– Det är äckligt, man måste spola av altan och man får det ju på sig också, säger hon.

Dammet kommer från gruvans rasgropar som kallas Kapten och ViRi.  

Samma gropar som slukar byn bit för bit och tvingar de boenden att flytta från orten.  

LKAB har i flera år sått gräs på olika platser som en metod att minska dammet.  

– Vi har inte märkt någon skillnad, det dammar lika mycket, varje år, säger Päivi Kääriä.

Rasgroparna slukar Malmberget – och sprider damm

Dammet har under åren varit ett stort problem och de som bodde i fastigheterna närmast groparna fick tidigare reducerad hyra. De bostäderna är numera borta som ett led i avvecklingen av orten eftersom gruvdriften under jord har expanderat så kraftigt att den undergräver samhället. 

Nu försöker LKAB med en ny metod, att fröbomba gruvgroparna med gräsfrö, från helikopter. I hopp om att gräset ska få fäste och minska dammet.   

Totalt täckte helikoptersådden i slutet av maj ett område uppemot 27 hektar.  

– Rasgroparna är inte tillgängliga på annat sätt än via luften. Därför har vi använt helikopter, säger Jonas Söderlund, gruppchef för miljö på LKAB i Malmberget.

Han berättar att de kört 50 rundor med helikopter och släppt cirka 50 ton växtblandning i groparna. Vad det kostat vill han inte kommentera.  

Blåser inte fröna bort från tänkt såplats när ni sår med helikopter? 

– Nej, vi har kört när det var gynnsamma väderförhållanden så de landar på avsedd plats.

Får gräsfröet verkligen fäste i groparna?  

– Vi kommer att följa upp det. Det kommer att ta sig, men i vilken omfattning vet vi inte. Det är ju gråberg och en tuff miljö för växtlighet, men vi sår med en blandning av gräsfrö, vatten, växtnäring och cellulosa.

Kan gräs verkligen växa på gråberg?

Forskaren Nilla Nilsdotter-Linde, universitetsadjunkt vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för växtproduktionsekologi, är tveksam till metoden.  

– Det låter knepigt, det är viktigt att frön har kontakt med jord, vatten och växtnäring. Frågan är hur mycket jord det finns på marken där de landar, det spelar stor roll för hur vattnet binds. Helst ska jorden också packas så att förna ansluter fint till jorden.

– Det värsta är om fröna får vatten vid sådden och sen inte kommer ner i jorden, då börjar de gro. Och utan mer vatten och jord kan reservnäringen ta slut i förna vilket gör att de nygrodda plantorna torkar ut.

LKAB säger att åtgärderna fungerar – men håller mätningarna hemliga

LKAB är dock positiva. Jonas Söderlund berättar att de minskat dammet tidigare när de sått gräs på andra platser på orten.  

– Att så in öppna ytor som saknar vegetation är ett vedertaget sätt att minska den diffusa damningen från en yta. Vi vattnar även vägar, har vindnät som ska bromsa vinden. Allt det sammantaget minskar dammet.

LKAB har också optiska mätinstrument som mäter luftburna partiklar i Malmberget. Men trots upprepade förfrågningar får Dagens Arbete inte ta del av mätningarna för att se om de påvisar faktisk minskning av damm efter grässådd och andra dammåtgärder.   

De boende, som vi pratat med, märker ingen skillnad trots att ni sått gräsfrön i flera år, vad tänker ni om det, är det tillräckligt effektivt då?  

– Det är ju tråkigt om de inte upplever skillnad när vi jobbar med att minska dammet.

Under året kommer gruvbolaget använda sig av drönare för att kontrollera hur gräset växer och jämföra före- och efterbilder. Om gräset i groparna tar sig och växer återstår att se.  

Johanna Edström