Industriarbetarnas tidning

Första politiska uteslutningen ur Metall

2 december, 1999

Skrivet av

När Metall i går kastade ut en aktiv nazist från Karlskrona ur förbundet var det första gången en medlem uteslöts av politiska skäl.

Visserligen uteslöts 34 kommunister i början av 1940-talet. Men inte med motiveringen att ideologin krockade med Metalls stadgar. Kommunister uteslöts med motiveringen att de uppträtt illojalt och brutit mot förbundets stadgar.

Kampen mot kommunisterna skedde framför allt med andra medel. De tilläts under några år inte kandidera till förtroendeuppdrag i förbundet.

Motsättningarna inom arbetarrörelsen mellan socialdemokrater och kommunister tog fart när Stalins Sovjet och Hitler-Tyskland ingått den så kallade non-aggressionspakten strax innan utbrottet av andra världskriget 1939.

Plötsligt hissades hakkorsfanan i Moskva och kommunisternas kritik av nazi-Tyskland tonades ner. Pakten fick omedelbara politiska konsekvenser för de svenska kommunisterna som på kort tid kom att förlora en tredjedel av sina medlemmar.

Kommunisterna fick ännu svårare att försvara pakten efter Sovjets överfall på Finland hösten 1939. När Tyskland våren 1940 invaderar Norge och Danmark beskyller kommunisttidningen Ny Dag Storbritannien och Frankrike att ha provocerat fram invasionen.

Kommunisterna ansågs inte pålitliga och det var därför de socialdemokratiskt dominerade fackliga ledningarna beslöt att försöka begränsa det kommunistiska inflytandet i facket.

Första steget till att göra klimatet bistrare för kommunisterna inom facket togs av LO 1940 genom cirkulär 1144. Cirkuläret bar rubriken ”Enig front mot kommunismen” och manade ”följ vid fackföreningarnas förestående styrelseval parollen: ut med kommunisterna!”.

LO ville ha bort kommunisterna från förtroendeuppdrag, däremot inte utesluta dem. Effekten lät inte vänta på sig. Många kommunister röstades bort från förtroendeuppdrag i avdelningar och klubbar. Och det skulle komma fler cirkulär riktade mot kommunisterna.

Ungefär ett år efter LO-cirkuläret, i januari 1941 skickade Metall ut sitt beryktade cirkulär 3. Det innehöll inget förbud för kommunister att tillhöra Metall. Däremot fick de inte väljas till förtroendeuppdrag. Röster som avgetts på en kommunist skulle inte godkännas.

Cirkulär 3 kom till på initiativ av Oskar Westerlund, Metalls förbundsordförande som själv varit kommunist på 20-talet och en bit in på 30-talet.

– Just nu, sa Westerlund, behöver vi diskutera var gränsen går mellan demokratins och diktaturens förespråkare inom svensk arbetarrörelse.

– Vi har ställts inför problemet huruvida en demokrati har skyldighet att tillämpa demokratiska metoder hur långt som helst mot sådana medlemmar som tillhör samma rörelse men som inte erkänner demokratins principer.

Metallordföranden såg kommunistiska partiet inte som ett ”oberoende svenskt politiskt parti utan en filial under ett utländskt statsparti med diktatur som konstitutionellt kännemärke”.

Men cirkulär 3 var omstritt, långt upp i Metalls ledning. Andre förbundsordföranden Axel Svensson tyckte att cirkulär 3 var regelvidrigt. Hans uppfattning delades av förbundsstyrelseledamoten Sigfrid Låås som ansåg att Metalls stadgar borde jämföras med rikets grundlagar. Hur kunde Metalls förbundsstyrelse utestänga kommunister när riksdagen inte utestänger kommunistiska riksdagsmän, undrade han.

Smidesombudsmannen Sven Andersson var också kritisk mot cirkuläret .

– Jag anser att så länge kommunisterna tillhör förbundet ska de också ha möjlighet att inneha förtroendeuppdrag som varje annan medlem kan ha.

Efter Hitlers angrepp på Sovjet svängde stämningarna och efter krav från många avdelningar – bland annat Stockholm och Göteborg – återkallade Metall cirkulär 3 i början av 1944. I stället manades till ”skärpt observation” av kommunisterna. Men då var stämningarna helt annorlunda än vid krigsutbrottet: när Metall samlades till kongress 1944 kunde kommunisterna räkna med stöd från omkring 100 av 280 kongressombud.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.