Industriarbetarnas tidning

Därför slutar Ericsson med telefoner

26 januari, 2001

Skrivet av

Ericsson slutar tillverka mobiltelefoner. Amerikanska Flextronics tar över produktionen.

4 200 anställda, bland annat i Linköping , kommer hädanefter att tillverka mobiltelefoner för kontraktstillverkaren Flextronics. 500 personer varslas om uppsägning från Ericsson i Linköping och Lund.

Ericssons mobiltelefontillverkning har dragits med ekonomiska svårigheter en längre tid. Förra året uppgick förlusten till hela 16 miljarder kronor. Det uppvägdes dock av en storvinst för nätverkssystemen.

Totalt gick Ericsson med 28,7 miljarder i vinst i fjol – den högsta vinst ett svenskt företag någonsin presterat och en 75-procentig ökning jämfört med föregående år.

Att Ericsson skulle göra sig av med mobiltelefonerna kommer egentligen inte som någon överraskning. I flera år har analytiker tjatat på företaget att göra sig av med den olönsamma tillverkningen.

Vad som är förvånande är att tillverkningen över huvud taget gått med förlust. Ericsson är tredje största tillverkare i världen efter Nokia och Motorola. Från hösten 1998 har det bara gått utför.

Ericsson har aldrig lyckats automatisera monteringen av mobiltelefonerna, vilket gjort dem dyrare än konkurrenternas. Mobiltelefonerna var svåra att montera i automatiska linor som i sin tur innebar att onödigt mycket efterarbete krävdes. Ett tecken, anser många, på att samarbetet mellan utveckling och produktion inte fungerat tillfredsställande.

En annan orsak till att Ericssons mobiltelkefoner tappade i slagkraft för drygt tre år sedan var att T28-modellen presenterades över ett år innan den kunde köpas ute i handeln. Då var den redan gammalmodig, förbisprungen av ett antal Nokia-modeller.

När T28:an äntligen skulle börja produceras brann Philips fabrik i Mexico som levererade acic-kretsar till Ericssons mobiltelefoner. Ericsson tappade ännu mera fart.

Fram till dess hade Ericssons mobiltelefoner varit en succé. Vinstmarginalen – vinstens andel av omsäöttningen – var vissa år till och med högre för moibiltelefonerna än för tillverkningen av systemn som är dagens mjölkkossa inom koncernen.

Det anses också ha varit en nackdel för Ericsson att så mycket utveckling koncentrerades till den amerikanska marknaden. Avreglerningarna lockade Ericsson att satsa i USA.

Det visade sig att USA var en trög marknad för mobiltelefoni. Utvecklingen förhindrades av många skäl. Det blev aldrig någon fart på den amerikanska försäljning. Bland annat på grund av ett märkligt betalningssystem där man även betalade för inkommade samtal.

Den mest spännande utvecklingen fanns i Europa – tack vare den nya GSM-standardiseringen. Där befann sig den amerikanska marknaden var långt efter.

Det blev i stället Nokia som tog ledningen. Nokia var – bland annat genom sin erfarenhet som tillverkare av tv-apparater – bättre skickade på att göra konsumentprodukter.

Ericsson hade en annan tradition än masstillverkare av konsumentprodukter. Ericsson var ett ingenjörstungt företag, duktiga på att bygga nya system, men taffliga på att känna av nya trender i efterfrågan.

Konkurrenten Siemens har en liknande bakgrund som Ericsson, men har ändå klarat sig betydligt bättre. Trots att Siemens gör färre mobiltelefoner går de med vinst. Det innebär att det inte är avgörande att ha stora volymer, att tillverka så många telefoner som möjligt utan snarare att kunna tillverka rätt modell vid rätt tidpunkt och till rätt publik.

Men framför allt har Siemens en mindre organisation, anpassad till en lägre produktion. Ericsson har en organisation anpassad till en produktion av 60 miljoner mobiltelefoner per år. Men i fjol tillverkades bara 40 miljoner.

Att nu Flextronics tar över tillverkningen av mobiltelefoner kan tyckas förvånande eftersom har specialiserat sig på kretskort – en liten del av komponenterna i en mobiltelefon. men Flextronics tillverkar redan idag 20-30 miljoner mobiltelefoner åt Siemens och Motorola.

Kanske hade det ändå varit mer naturligt med en japansk partner. Japanerna tillverkar i dag över hälften av komponenterna i världens mobiltelefoner. Sony är dominerande på batterier, Sanju på display.

Japan har på kort tid marscherat fram som den ledande nationen vad gäller mobilt Internet som Ericsson sagt sig vilja satsa på. I Japan finns 17 miljoner abonnenter av mobilt Internet med en teknik som gör att abonnenten kan vara uppkopplad hela tiden till en fast kostnad.

De första reaktionerna bland telekomanalytiker och aktieplacerare var också negativ. Att Ericsson lägger ut tillverkningen till Flextronics imponerade inte. Man hade hellre sett att Ericsson inleder ett samarbete inom distribution, design och marknadsföring med andra partners som är mer vana än Ericsson att utveckla och sälja konsumentvaror.

Ericsson utlovar nu tunga invetsreingar i nästa generations mobiltelefoni, 3G. Gävlefabriken rustar sig för tillverkning av system för 3G och i Kumla håller tillverkningen av mobiltelefoner på att avvecklas till förmån för system. I Linköpingsfabriken är det meningen att prototyperna av de nya mobiltelefonerna ska byggas även i fortsättningen – men då i Flextronics regi.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.