Industriarbetarnas tidning

Många rykten om Gislaved

4 februari, 2002

Skrivet av

Gislavedfabrikens ovissa öde ger god grogrund för rykten, spekulationer och gissningar.Den tyska ägaren Continental försöker å ena sidan dämpa förväntningarna. ”Räkna inte med fortsatt däcktillverkning i någon regi”, lyder budskapet från huvudkontoret i Hannover.

Å andra sidan vill Continental bättra på sitt skamfilade rykte med att visa sig välvillig till en försäljning – ”under vissa förutsättningar” som man nogsamt tillägger.

Dubbning och fälgning kommer att vara kvar i Gislaved i Continentals regi. Men resten – maskiner och byggnader – går att sälja. Det har Continental sagt från första början.

Så fort MBL-förhandlingarna med facket är avslutade kommer utförsäljningen att ta fart. Inga förhandlingar kommer dock att äga rum före den 19 februari då löntagarkonsulterna lägger fram sin rapport.

En nedläggning kostar Continental cirka 500 miljoner kronor, det är något billigare än att avveckla den österrikiska fabriken. Continental borde vara intresserat av att få tillbaka så många kronor som möjligt.

Men vem skulle vilja köpa en däckfabrik utan dubbning och fälgning, utan marknadsorganisation och utan utvecklingsavdelning? Det mest näraliggande svaret är: finska Nokian.

Nokian har funderat och funderar fortfarande på Gislaved, trots att Continental aldrig släpper själva varumärket Gislaved. Å andra sidan skulle Nokian få tillgång till en yrkeskunnig personal med mångårig erfarenhet av däcktillverkning.

Gislaved besitter ett yrkeskunnande som är mycket viktigt för den som tillverkar vinterdäck med höga kvalitetskrav. Gislaveds vinterdäck har toppat kvalitetsrankingen i många år. När nu Continental vill flytta tillverkningen till Tyskland tar företaget en stor risk.

Alla de anställda i Gislaved som försökt dubba tysktillverkade däck vet att det är inte samma kvalitet i de tyska däcken. De är för hårda och har inte samma specifika gummiblandning som Gislaveds.

En och samma maträtt med ett och samma recept kan smaka helt olika beroende på kocken som tillagar maten.

Ungefär samma sak är det med däck. I Tyskland produceras stora serier av däck och hittills har Continental visat litet intresse att ställa om produktionen för en kort serie vinterdäck avsedda för nordiska marknaden.

Gislaveds 1,5-2 miljoner vinterdäck är en droppe i havet för Continental. En lönsam droppe visserligen, men dock liten. Totalt tillverkar koncernen 62 miljoner däck om året.

Sett ur det perspektivet kanske det inte skulle vara någon katastrof för Continental att släppa vinterdäcken till Nokian.

Å andra sidan anser sig Continental behöva varje euro när man nu på allvar ska ta upp kampen med de tre världsledande däcktillverkarna Goodyear, Michelin och Bridgestone. Och dubbade vinterdäck är det bra förtjänst på. Det skulle vara skäl nog att inte släppa dem till Nokian.

Det är också svårt att värdera hur starkt Nokians intresse för Gislaved verkligen är. Den finska fabriken har nyligen byggts ut kraftigt. Men räcker den utbyggnaden för att klara en väntad efterfrågeexplosion i Ryssland, Baltikum och Ukraina och samtidigt satsa mer på den jungfruliga nordamerikanska marknaden? Eller väljer Nokian att bygga en helt ny fabrik i Ryssland?

Att Volvos vd Hans-Olov Olsson skulle ha kontaktat underleverantören Teves för att förmå Continental att bevara verksamheten i Gislaved är mindre troligt. Teves levererar bromssystem, bland annat till Volvo personvagnar. I Dagens Industri uppges att Teves äger Continental. Men det är fel. Det är tvärtom Continental som äger Teves.

Det är också svårt att se vilket direkt intresse Volvo personvagnar skulle ha av att Gislaved fortsatte att tillverka däck. Volvobilarnas orginaldäck hämtas numera från kontinenten.

Volvos koppling till Gislaved upphörde 1995. Fram till dess var Gislaved en av Volvos OE-fabriker, en fabrik som levererade ”original equipment”, orginalutrustning till den svenska biltillverkaren.

Volvo-chefen må ryta till och känna sig upprörd över Gislaveds nedläggning, men att uppvakta Teves förefaller poänglöst.

Om inte Nokian kan – eller, när det kommer till kritan, vill – ta över Gislaved står hoppet till någon av de industrimän som kontaktat näringsminister Björn Rosengren och Continental. Men då handlar det knappast längre om däckproduktion.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.