Stekenjokkgruvan på fjället i södra Västerbotten får öppnas igen efter 40 år

Regeringen anser att gruvan kan drivas i samexistens med rennäringen trots samebyarnas protester. Gruvan öppnades första gången 1976 – några år efter att arbetslösa i Stora Blåsjön protesterat mot bristen på jobb i en uppmärksammad hungerstrejk. En händelse som Dagens Arbete tidigare berättat om.

– Ett väldigt bra beslut för oss. Det kommer gå mycket lättare att hitta finansiering, säger Peter Hjorth, vd för Bluelake Mineral som vill återstarta gruvan i Stekenjokk och även den närliggande norska Jomagruvan.

Gruvan får enligt beslutet enbart vara i drift under perioden november till och med april för att minimera risken för skador för rennäringen.

Störningarna är på en acceptabel nivå och gruvdriften är samhällsekonomiskt lönsam menar regeringen och går emot myndigheten Bergsstatens tidigare beslut som gav samebyarna möjlighet att vid behov helt stoppa gruvdrift under april månad. 

Mest koppar och zink men också guld, silver och bly får brytas i den gamla gruvan och en ny fyndighet i samma område. Enligt gruvföretaget räcker malmen i minst 15 år.

– Jag är överraskad över alla positiva reaktioner. De har ringt från radion, SVT Västerbotten och tidningarna . Folk som vill söka jobb och skicka sitt CV, företagare och lokala politiker hör av sig. Folk i gruvbranschen vill gratulera, säger Peter Hjorth.

Regeringens beslut att godkänna nya gruvor i Stekenjokk kallar han historiskt. Framförallt är han nöjd med att regeringen slår fast att det är lönsamt, en punkt där Bergsstaten tidigare har haft invändningar. 

Villkoret nu enligt regeringens beslut är att företaget har återkommande samråd med samebyarna och betalar ut ersättning för extra kostnader för till exempel rentransporter som gruvdriften orsakar.

– Samråd bygger på att vi kan ha en bra dialog. Vi måste lyssna på deras behov och de på våra, säger Peter Hjorth som i tidigare intervjuer även öppnat för att ge mer ekonomiskt stöd till rennäringen.

– Inte för att köpa deras tystnad men om det är rimliga anspråk så är det något vi kan diskutera, absolut, säger han.

Av beslutsprocessen återstår nu en miljöprövning. Om fem år räknar Peter Hjorth med att gruvan är i drift. 

Gruvföretaget beräknar att det ska ge 165 nya arbetstillfällen i Sverige och Norge, varav 50 säsongsarbeten i Stekenjokk.

Andreas Eliasson (S), kommunalråd i Vilhelmina, beskriver reaktionerna han hittills sett från sina kommuninvånare som mer splittrade.

– Många är glada över att det kan bli nya jobb. Samebyarna ser det som ett beslut som inte alls är bra. Det finns en oro kring miljöfrågan och så kommer diskussionen om att nu tar man ännu mer från vår del av Sverige och vi får ingenting tillbaka, berättar han.

– Jag tänker det är en fråga vi måste bevaka. Min förhoppning är att vi kan göra något bra för hela kommunen av det här.

Han är medveten om risken att säsongsjobben i Stekenjokk inte kommer innebära fler fasta jobb utan kan skötas av inhyrd personal som långpendlar. Något som är vanligt inom gruvindustrin.

– Vi har många i kommunen som redan jobbar på det sättet. Nu får de kanske chansen att jobba mer hemma istället. Vi kan bidra med utbildning så fler här lokalt kan ta jobben i gruvan, säger han.

Läs också

Arne hungerstrejkade för gruvjobb – och retade upp Olof Palme

✓Förslag om ny gruva i Stekenjokkfjäller väcker gamla minnen ✓Vintern 1971 tog arbetslösa i Stora Blåsjön till ett oväntat vapen – hungerstrejk för gruvjobb

Stekenjokkgruvan öppnades av Boliden AB 1976. Några år efter att arbetslösa i Stora Blåsjön protesterat mot bristen på jobb i en uppmärksammad hungerstrejk. En händelse som Dagens Arbete tidigare berättat om.

Men efter bara tolv år tvingades Boliden lägga ner gruvan på grund av sjunkande kopparpriser och dålig lönsamhet. 

Nu ser marknadsläget helt annorlunda ut. Efterfrågan på sällsynta mineraler och metaller har skjutit i höjden. Så även priserna. Gruvorna kring Stekenjokk kan enligt Bluelake Mineral bli en mycket lönsam affär.

Försöken att få igång gruvan har pågått länge och är omstridd. Stekenjokkfjällen är redan utsatt för högt tryck. Närmare 40000 fordon kör varje sommarsäsong över kalfjället när Vildmarksvägen hålls öppen.

Samtidigt är Stekenjokk en del av samebyarnas åretruntmarker för renskötsel och kärnområde både för kalvning och sommarbete.

Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland har vid olika tillfällen tvingats ta till beslut om besöksförbud för att stoppa en omfattande plundring av fågelbon och parkeringsförbud när stressen för renarna under den känsliga kalvperioden blivit alltför stor.

Den första ansökan om att åter öppna gruvan lämnades in för 15 år sedan. Då bedömde Bergsstaten att rennäringen som riksintresse vägde tyngre och sade nej.

Vilhelmina Mineral (numera Bluelake Mineral) kom igen med en ny ansökan om att hålla gruvan öppen vintertid och köra malmen för bearbetning till Joma i Norge.

Lösningen har välkomnats av såväl Strömsunds och Vilhelmina kommuner och nu alltså godkänts av regeringen trots överklaganden från Vilhelmina Södra och Voernese samebyar.

De ifrågasätter värdet av att starta en gruva som bara får drivas halvårsvis och att påverkan på rennäringen blir betydligt större än vad gruvbolaget redovisar i sin ansökan.

Samebyarna får stöd av Rasmus Kløcker Larsen, forskningsledare på Stockholm Environment Institute (SEI), som tror att gruvbeslutet kan få stora negativa konsekvenser för rennäringen.

I två olika studier har han undersökt hur samerna i Stekenjokkfjällen påverkats av den tidigare gruvverksamheten.

– Att regeringen går på gruvbolagets linje om att gruvnäring och renskötsel kan samexistera utan att göra en grundlig egen bedömning är inte förvånande. Vår forskning visar att samebyarnas farhågor borde tas på större allvar, säger han.

Hans Lindeberg