Hörselskadade glöms bort

Dålig hörsel är ingen ålderskrämpa. 60 procent av alla hörselskadade är i yrkesverksam ålder. En halv miljon människor som hamnat vid sidan av ohälsodebatten, konstaterar Hörselskadades Riksförbund i sin årsrapport ”På slak lina”.

Var nionde svensk i åldrarna 16-84 har nedsatt hörsel. Dålig hörsel är ett av våra största folkhälsoproblem.

Problemen är inte störst i storstadslänen, utan i nordliga län som länge dominerats av stål och gruvindustri, skogs och jordbruk.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) beskriver hörselskadade i yrkeslivet som en bortglömd grupp. Krutet läggs oftast på förebyggande vård.

Mer än dubbelt så många hörselskadade har förtidspension som resten av befolkningen. Hörselskadades förtidspensioner kostar i dag 5,2 miljarder kronor.

De besvär som uppstår till följd av nedsatt hörsel gör att det är lätt att gå ner i arbetstid eller sjukskriva sig i stället för att bemöta problemen, tror Jan Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande. Att skaffa hörapparat borde vara lika självklart som att skaffa glasögon. Så är det nu inte. En av de stora svårigheterna är att den som fått försämrad hörsel inte säger till eller är fullt medveten om sitt handikapp.

– Jag upplevde det själv när jag började höra sämre. Man är tyst och väntar. Försöker hitta strategier för att fungera.

Trötthet, spänningshuvudvärk och nackbesvär kan bli en följd av det extra arbete en hörselskadad får lägga ner för att hänga med. En undersökning visar att 10-14 procent av alla hörselskadade ofta eller alltid har svårt att höra arbetsorder, vad som sägs på personalutbildningar, på personalmöten eller i telefon. Det innebär en stor stress och i vissa fall en säkerhetsrisk.

I fikarummet är problemet ännu större. Det är lätt hänt att den som inte hör drar sig undan och hamnar utanför, särskilt om inte omgivningen är medveten om hans eller hennes situation.

Inom industrin har hörselskadorna minskat med 14 procent bland medelålders män sedan 70-talet. Det visar en studie från Hälsouniversitetet i Linköping, som har gjorts bland trä- och verkstadsarbetande män i Östergötland. Men i den undersökta gruppen hörde fortfarande bara 34 procent normalt.

En jämförelse med män som arbetar i tysta miljöer visar att mer än dubbelt så många fortfarande är hörselskadade inom industrin.

Enligt HRF:s rapport är den svenska hörselvården klart underdimensionerad. Väntetiderna är långa och avgifterna varierar kraftigt mellan landstingen.

På arbetsplatserna behövs mer information, både till arbetsgivaren och arbetstagaren.

– När det gäller att anpassa arbetsmiljön har arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar, säger Jan Peter Strömgren.

– Mina erfarenheter är att det inom industrin inte finns något större motstånd till det. Vad som behövs är kunskap.

Den hörselskadade måste också ta steget att erkänna sitt problem.

– Många som går ner i arbetstid skulle kunna jobba heltid om de bara får rätt hjälpmedel och förståelse.

Fakta/Nedsatt hörselVar femte manlig arbetare och nästan tio procent av befolkningen i yrkesverksam ålder har nedsatt hörsel.Av gruppen är 60 procent män. Varför är en gåta. Några orsaker tros vara mansdominerade jobb inom industrin, militärtjänsten och att något fler män än kvinnor föds med hörselskador.12 procent av hörselskadade i yrkesverksam ålder är förtidspensionerade.Uppdelat på kön har nästan var femte kvinna i samma grupp pensionerats i förtid.Den största enskilda yrkesgruppen hörselskadade är jordbrukare.Tre procent av befolkningen har svår tinnitus, det vill säga ständigt oljud i öronen.
Källa: Hörselskadades Riksförbund

Anna Tiberg