Ny metod att spåra isocyanater

En ny metod att analysera luftkvalitet har utvecklats vid Arbetsmiljökemi i Hässleholm.

– Det går nu lättare att studera de isocyanater och små partiklar som kan komma allra längst ned i lungorna, säger forskaren Jakob Dahlin.

Han redovisar den nya analysmetoden i sin doktorsavhandling som läggs fram på fredag i Hässleholm. Den praktiska betydelsen framgår om man exempelvis ser på arbetet i en bilverkstad.

– Vi kan nu se vid vilka arbetsmoment som det produceras mest isocyanater i olika partikelstorlekar. Och då är ju de allra minsta partiklarna särskilt intressanta, eftersom de når allra längst ner i lungorna och kan komma ut i blodet den vägen, säger Jakob Dahlin.

– En billackerare som sprejar färg gör inte det utan andningsskydd. Där ser man med blotta ögat att det virvlar runt i luften. Men vid svetsning och slipning syns inte att värmen frigör isocyanater i olika former. Färg som slipmassa innehåller ju polyuretan och när den värms upp frigörs isocyanater.

– Det kan vara så att man vid mätningar av isocyanater på en arbetsplats ligger under gränsvärdena. Men om det farliga ämnet består av så små partiklar att de når ända längst ned i lungorna så fångas inte detta av gränsvärdet.

Professor Gunnar Skarping på Arbetsmiljökemi i Hässleholm säger att den nya mätmetoden visar hur viktigt det är att skydda sig i allt arbete med isocyanater:

– Gränsvärden är viktiga, men ett otillräckligt mått. Det handlar inte bara om mängderna utan om hur långt ner i kroppen isocyanater och andra ämnen kan komma.

Han berättar att LO krävde att hänsyn skulle tas till partiklarnas betydelse när de nuvarande gränsvärdena för isocyanater fastställdes. Men förslaget avslogs.