Industriarbetarnas tidning

Förhandlingar europeisk tvistefråga

10 mars, 2008

Skrivet av

Gränsöverskridande förhandlingar står överst på dagordningen när EMCEF har kongress 11-13 juni.
Den här frågan blir allt viktigare, säger Pappers ekonom Christer Larsson, ledamot i EMCEF:s styrelse.

European Mine, Chemichal and Energy Workers Federation (EMCEF) är en facklig paraplyorganisation på europanivå. Bland medlemmarna hör både Pappers och IF Metall.

Nu stundar kongress, denna gång i Prag. Och bland de frågor som står i centrum hör det som kallas ”gränsöverskridande förhandlingar”.

Christer Larsson berättar att det främst varit i de europeiska företagsråden (EWC) som frågan på allvar väckts.

– Vissa företag vill förhandla direkt med råden om olika frågor. Det vi måste göra på facklig europeisk nivå är att se vilka frågor man kan förhandla om.

Christer Larsson menar att det är helt uteslutet att man ska kunna förhandla om sånt som rör kollektivavtalet i EWC-råden.

– Den frågan ska skötas av de nationella fackförbunden, menar han.

Företagen är å sin sida öppna för att ta upp förhandlingar både runt arbetstider och löner i många av de 200 EWC-råd som finns på EMCEF:s område.

Samtidigt kan facken inte sitta med armarna i kors på europanivå.

– Vi ska försöka fastställa hur förhandlingarna ska gå till och vem som ska förhandla, vilka frågor som är lämpliga och hur ett förhandlingsresultat ska godkännas.

De så kallade Europabolagen – även om de för närvarande bara är ett tiotal – driver också på utvecklingen.

Europabolag är en bolagsform för större bolag med verksamhet i många länder.

Dagens enda svenska exempel är tyskägda läkemedelsföretaget Fresenius Kabi i Uppsala (Cirka 110 000 anställda i tjugotalet länder, varav 400 i Uppsala.)

– Även Europabolagen tvingar oss att jobba mer gränsöverskridande och hitta fungerande regelverk, menar Christer Larsson.

Skillnader i synen på vilka frågor som kan tas upp i förhandlingar både inom EWC och Europabolagen finns dock mellan facken.

Lätt förenklat kan sägas att länder med starka nationella fack är mindre intresserade av att släppa på sånt som luktar det minsta kollektivavtal.

En annan, mindre fråga, men ändå en som kan sticka i ögonen, är hur exempelvis löntagarrepresentanterna ska arvoderas i europabolagen.

Det är ett exempel som kräver någon form av facklig samsyn.

– I BASF-koncernen ligger arvodet på 150 000 euro per år (cirka 1,4 miljoner krnor).

– I EMCEF måste vi vara överens om hur representanterna utses och vad som är rimligt arvode för den enskilde att behålla för egen del.

Några beslut har inte fattats. Men diskussioner har förts utifrån att en tiondel av arvodet vore lämplig ersättning för den enskilde och att resten fonderas för utbildning av blivande ledamöter.

– Själv skulle jag ha svårt att förorda en kandidat som ville behålla pengarna själv, menar Christer Larsson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?