Industriarbetarnas tidning

Arbetsförmedlingen har betalt ut en miljard för mycket

22 mars, 2012

Skrivet av

Arbetsförmedlingens har betalat nästan en miljard kronor för mycket till arbetsgivare de senaste tre åren – enbart när det gäller lönebidragsanställningar. Myndigheten erkänner för Dagens Arbete att utbetalningarna kan vara för höga.

Så har vi räknat:

Dagens Arbete har via Svenskt Näringslivs försäkringsbok tagit fram exakta uppgifter på hur stor procent av den anställdes bruttolön som betalas i arbetsmarknadsförsäkringar:

  • 2009: 6,25 procent
  • 2010: 4,21 procent
  • 2011: 4,41 procent

Under alla tre åren har Arbetsförmedlingen i stället betalat 9 procent i försäkringsstöd till arbetsgivare som fått lönebidrag.

Dagens Arbete har räknat ut hur mycket skillnaden skulle vara om Arbetsförmedlingen betalat stöd enligt Svenskt Näringslivs siffror. Siffrorna har vi fått fram genom att multiplicera skillnaden i kronor med antalet lönebidrag.

Försäkringskostnaderna för tjänstemän är något högre än för arbetare och antalet lönebidrag varierar månad för månad. För att ha en god mariginal har vi dragit av 15 procent av antalet lönebidrag i vår beräkning. Därför ligger beräkningen i underkant.

Så här mycket har Arbetsförmedlingen då betalat för mycket senaste tre åren:

  • 2009: 184 miljoner kronor
  • 2010: 324 miljoner kronor
  • 2011: 330 miljoner kronor
  • Totalt: 838 miljoner kronor

 

Dagens Arbete har räknat ut att Arbetsförmedlingen under åren 2009 – 2011 betalat nästan en miljard kronor (838 miljoner kronor) för mycket i försäkringsstöd till arbetsgivare som tar emot lönebidrag.

Företag som får lönebidrag får ett stöd av Arbetsförmedlingen för att betala den anställdes pension och försäkringar. Stödet är 9 procent av den anställdes bruttolön.

Men enligt Svenskt Näringslivs försäkringsexpert är det mycket mer än den faktiska kostnaden för avtalade arbetsmarknadsförsäkringar.

– Hur Arbetsförmedlingen har kommit fram till 9 procent kan man fråga sig. 9 procent låter väldigt mycket, säger Olov Hansson, försäkringskonsult på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv slår fast att den egentliga kostnaden för arbetsmarknadsförsäkringar är mycket lägre. De senaste åren mellan 4 och drygt 6 procent (se exakta siffror i faktaruta), något mer för tjänstemän.

I den förordning som anger vad som gäller för lönebidrag framgår att Arbetsförmedlingen ska ge bidrag för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar. En förordning som regeringen beslutat om.

– Det är mycket märkligt. Bidrag som går rakt ner i fickan på arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen tar som vanligt inget uppföljningsansvar, säger Magnus Furbring, LO-ombudsman med ansvar för social- och avtalsförsäkringar.

Pengarna som Arbetsförmedlingen betalat ut motsvarar nästan en tiondel av myndighetens totala kostnad för lönebidrag under ett år, eller skulle ha räckt till fler än 3 000 årsjobb till ungdomar med lön på 19 000 kronor i månaden (sociala avgifter inkluderade).

Om Arbetsförmedlingens fortsätter att betala ut 9 procent också under 2012 rör det sig om ytterligare 283 miljoner kronor, enligt Dagens Arbetes beräkningar.

Arbetsförmedlingen har upprepade gånger bekräftat att de 9 procenten ska täcka arbetsgivarnas försäkringskostnader och inget annat.

Karin Leth är ekonomichef på Arbetsförmedlingen och hon erkänner att det kan vara så att myndigheten betalar för mycket till arbetsgivarna.

Hur kommer det sig att Arbetsförmedlingen betalar 9 procent i försäkringsstöd till arbetsgivare när det gäller lönebidrag?

– Det är ett snitt av hur det ser ut på marknaden. Vi har inte uppdaterat den på ett tag. Vi har inte sett någon anledning att räkna om det, säger Karin Leth.

När gjorde ni den uträkningen senast?

– Exakt vet jag inte. Jag har bara jobbat två år på Arbetsförmedlingen. Det var före min tid.

Ni har kommit fram till nästan dubbelt så hög procentsats jämfört med Svenskt Näringsliv. Hur kommer det sig?

– Det kan inte jag svara på. Vi har inte gjort sammanställningen nyligen. Det får vi göra igen. Sammantaget har vi ingen indikation på att vi överkompenserar arbetsgivarna.

Återigen. Hur har ni kommit fram till att det ska vara 9 procent?

– Vi har gjort en sammanvägning av de olika försäkringar som finns på det här området. Jag har inte sett beräkningen själv så jag kan inte säga exakt hur den ser ut.

Är ni övertygade om att ni ligger rätt med 9 procent?

– Jag är inte övertygad. Men felet är inte så stort som du säger. Vi måste titta på det där. Det är inte uppdaterat. Det får vi ta tag i.

Ska jag tolka det som att 9 procent är för mycket?

– Jag kan inte svara på det. Men det kan vara för högt.

Om ni betalat ut de procentsatser som Svenskt Näringsliv anger så hade ni sparat nästan en miljard de senaste tre åren. Hur ser du på det?

– Det tror jag inte stämmer. Man kan inte jämföra så. Man måste titta mer sammanvägt hur det ser ut på alla avtal.

Om ni kommer fram till att Dagens Arbetes siffror stämmer anser du då att det är slarv med skattepengar?

– Vi ska betala rätt ersättningar. Så är det. Det känns som jag måste djupdyka i det här ytterligare.

 

Fotnot: När Dagens Arbete skriver lönebidrag ingår även arbetsgivarstöden trygghetsanställning och utvecklingsanställning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?