Industriarbetarnas tidning

Svenska papperslöner släpar efter

3 maj, 2012

Skrivet av

En finsk massa-och pappersarbetare tjänar drygt 50 procent mer än sin svenska kollega. – Finska fack har en stark förhandlingsposition, menar Anders Portin, konsult på Indufor i Helsingfors.

Indufor är ett oberoende konsultföretag inom skogsindustrin, som följt branschutvecklingen sedan 1980.

Helt nyligen kom de med bland annat jämförelseuppgifter mellan Sverige och Finland som borde få löneförhandlare – åtminstone på den svenska sidan – att dra ett djupt andetag.

Löneskillnaderna mellan länderna är nämligen rejäl.

I Finland betalar arbetsgivaren 43 euro i timmen i snitt, i Sverige 28 euro.

Översatt till svenska pengar och en eurokurs avrundad till 9 kronor skulle det motsvara 387 respektive 252 kronor i timmen.

När Anders Portin ställer samman en ”tio i topp” lista över lönerna (inklusive sociala avgifter) hamnar Sverige först på en sjätte plats.

Den nya pappers-och massajätten Kina hamnar strax utanför listan.

  • Finland 43 euro.
  • Tyskland 36 euro
  • Österrike 32 euro
  • Frankrike 31 euro
  • USA 30 euro
  • Sverige 28 euro
  • Kanada 26 euro
  • Japan 24 euro
  • Brasilien 10 euro
  • Ryssland 5 euro
  • Kina 3 euro
  • Att den finska industrin hamnar i topp har flera orsaker.

    – Min tolkning är att massa-och pappersindustrin har stor betydelse i Finland, säger Anders Portin.

    Han menar att strejkhot biter och att de finska arbetstagarna haft en stark ställning under en lång följd av år.

    Den svenska ekonomin är ungefär dubbelt så stor som den finska, men där den svenska skogsindustrin (inklusive sågverk med mera) svarar för 15 procent av exportintäkterna står den finska för dubbelt så mycket.

    De stora skillnaderna mellan Sverige och Finland förvånar även Anders Portin, men han pekar också på flera förklaringar.

    – En kan vara att man i Finland stängt ner fler olönsamma mindre bruk.

    Det är också en delförklaring som Pappers ekonom Christer Larsson själv funderar på.

    – Vi har fler småbruk med lägre löneläge än finnarna, säger han.

    Christer Larsson menar att skillnaderna mellan länderna kan förklaras av just de strukturella skillnaderna.

    Han pekar på den senaste lågkonjunkturen runt 2009 då den svenska valutan försämrades med tjugo procent gentemot omvärlden.

    – Men vi slapp den utslagning av mindre och olönsamma bruk som skedde i Tyskland och Finland.

    Även om nu finska massa- och pappersarbetare tjänar mer, verkar de svettas lite mer på jobbet.

    Anders Portin visar även i siffror att den finska produktiviteten är högre än den svenska.

    I USA och Finland, ligger produktionen i årston per anställda på 1 350. Även här landar Sverige på en sjätteplats – 300 ton efter sin finländska kollega. Och efter kollegorna i Kanada, Japan och Tyskland.

    – Varför det är så vågar jag inte ha någon uppfattning om, säger Anders Portin.

    Kan det handla om att finländska bruk är modernare? Med bättre och snabbare maskiner?

    – Inte heller det vågar jag uttala mig om.

    Christer Larsson tror även i det här fallet att det kan hänga samman med att Sverige har en större andel små bruk.

    – Däremot tror jag att exempelvis Kvarnsveden är fullt jämförbart med finska bruk av den storleken när det gäller produktivitet.

    Indufor och Anders Portin visar dock att löneskillnaderna inte gäller alla näringar inom skogsindustrin.

    På sågverken är det Sverige som har både de högsta lönerna och den högsta produktiviteten.

    Sverige toppar på 27 euro i timmen (cirka 243 kronor i timmen) mot Finland 24 euro i timmen (216 kronor). Sedan följer Kanada och Österrike.

    Och en svensk sågverksarbetare sågar till 1 700 kubikmeter per år medan hans finske kollega får ihop knappt 1 400 kubikmeter.

    – På sågverkssidan har man i Finland många små sågverk till skillnad från Sverige, säger Anders Portin.

    Han tror även att det finns en annan värdesättning av lönerna mellan dem som jobbar på sågverken och dem som jobbar i massa-och pappersindustrin.

    – Sverige har en mer ”demokratiska” löner om man så säger.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Arbetsmiljöveckan

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?