Industriarbetarnas tidning

Hälften av Pappersarbetarna jobbar för utländska företag

21 juni, 2012

Skrivet av

Drygt 48 procent av Pappers medlemmar jobbar i utlandsägda företag. – En konsekvens vi kan se är att det fackliga inflytandet på koncernnivå minskar, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Av Pappers 16 903 medlemmar jobbar i dagsläget 8 213 i företag som har sina huvudkontor utanför landets gränser.

Enligt Christer Larsson kom ”boomen” i utförsäljningen vid 90-talets slut.

Först var det Wallenberg-ägda Stora Kopparberg som fusionerades med finska Enso 1999. Ägandet och makten kom att delas mellan Wallenberg och finländska staten, men huvudkontoret hamnade i Helsingfors.

Några av de svenska prestigebruken som Skoghall, Kvarnsveden, Nymölla, Hyltebruk, Skutskär och Fors styrs därför från Finland och betraktas knappast som svenska företag längre.

– Men Stora Enso är fortfarande den största enskilda arbetsgivaren för Pappers medlemmar, konstaterar han.

De följande åren sålde sedan Stora Enso av  Grycksbo till riskkapitalister och lade ner Norrsundet och Hammarby.

Efter Stora Kopparberg var det Assis tur. De sålde av bruken i Piteå, Väja och Örebro som alla fick utländska ägare. Tre bruk, Karlsborg, Skärblacka och Gruvön (som blivit svenskt igen efter en kortare sejour med utländsk ägare) kom att ingå i Billerudkoncernen.

Kärnan i den svenskägda skogsindustrin i dag utgörs av SCA, Billerud, Holmen, Kinnevik och Södra Skogsägarna.  Även Rottneros och Munksjö kan räknas dit.

De utländska ägarna har dock gjort ett starkt intrång på den svenska marknaden.

Senast i raden var det den brasilianska koncernen Fitesa som köpte upp tidigare engelskägda Fiberweb i Norrköping. Dessförinnan var det indiska Aditya Birla Group som köpte upp Domsjö Fabriker.

Av Pappers cirka 60 arbetsplatser har 28 i dag utländska ägare.

Förutom att det fackliga inflytandet på koncernnivå minskat på dessa arbetsplatser, kan Christer Larsson se en annan baksida med att ägarna sitter i andra länder.

– Det har betydelse för var investeringarna hamnar. Om allt annat är lika väger den nationella aspekten över.

Numera handlar det också sällan om investeringar för att öka kapaciteten.

– Det är mest frågan om energiinvesteringar eller investeringar för att klara olika miljökrav.

En titt på listan över bruk med utländska ägare bekräftar detta.

Fors, Kvarnsveden och Skoghall – alla Stora Enso-bruk – är tämligen ensamma om att ha fått stora framåtsyftande investeringar. Men även Piteå, Åmotfors och Jeff Coors i Norrköping har fått rejäla satsningar.

Från 90-talets slut och framåt är det också en lång rad svenska bruk som släckts ner av sina utländska ägare: Stora Enso-bruken Norrsundet och Hammarby har redan nämnts. Därutöver har vi Wifstavarv, Silverdalen också med finska ägare, holländska Akzo Nobel i Skoghall och Örebro kartongbruk med franska ägare.

Och helt nyligen kartongbruket Inland i Lilla Edet. Där fick de tyska ägarna nog efter år av förluster.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?