Industriarbetarnas tidning

En glad fyr satte märket

7 januari, 2013

Skrivet av

Finns det något mer Krav-märkt än avtalsrörelsens eget lilla modeord ”märket”. Men vad betyder det egentligen?

När du i dag läser att ”märket är satt i avtalsförhandlingarna”, innebär det att något av facken gjort upp med sin motpart på en viss lönenivå.

Parterna slår helt enkelt fast ett riktmärke som andra förbund och arbetsgivare sedan ska hålla sig till, framför allt inte glida över.

Tidigare kallades det för att sätta en lönenorm. Den vägledande principen bakom är att den konkurrensutsatta industrin ska gå först och vara normerande. För höga löneökningar riskerar att det leda till minskad produktion och färre arbetstillfällen i Sverige.

Genom åren har det knorrats i leden över denna ordning, både inom LO och bland tjänstemännen.

Ursprunget till ordet märket är milt sagt höjt i dunkel. Var det en förhandlare på den fackliga sidan som började använda ordet först? Eller någon arbetsgivare som hittat ett nytt sätt att precicera den egna smärtnivån?

Eller ska det skyllas på medierna? Någon rubriksättare eller språklig förnyare bland dem som bevakar avtalsrörelsen?

Vem började använda ordet och när?

– Inte en aning, säger IF Metalls chefsförhandlare Veli-Pekka Säikkälä uppriktigt. Försök med Göran Nilsson.

Herr Nilsson är kanslichef på Facken inom industrin. Han funderar.
– Ordet är så inkört. Det känns som om det funnits jämt.

Precis som Säikkälä börjar han bolla med ord som norm och löneledande. Nilsson bläddrar i Industriavtalet och där används ordet ”kostnadsnorm”. En klar återvändsgränd.

Vad säger Pappers normalt frispråkige avtalsombudsman Matts Jutterström? När stötte han på ”märket” första gången?

– Det måste ha varit på senare tid. 2007 års avtalsrörelse? Eller var det redan 2004?

Frågan går vidare till LO:s förre avtalssekreterare Erland Olausson, numera medlare.

– Märket? Fan vet om det inte användes redan 1993–94. Men fråga Ingemar Göransson!

– Våren 2011 blev det ett begrepp i arbetsgivarnas förberedelser inför avtalsrörelsen, säger den förre LO-utredaren. Det har jag skrivit i min nättidning Arbetetsmarknad.se.

Där står det mycket riktigt ”Avtalsrörelsen 2011/2012 födde ett nytt ord – märket”.

Märket i avtal 2012 blev för övrigt 3,0 procent (2,6 procent i årstakt för alla siffernördar) i löneökningar på 14 månader.

Lika för alla. Arbetsgivarna måste ha varit stolta. Ett solidariskt tänk mitt i all återhållsamhet. Synd bara att bonusdirektörerna och finanspundarna inte kom att omfattas.

Men hur säker på sin sak Ingemar Göransson än må vara, fortsätter DA spaningarna. Vad säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe?

Han vill gärna slå fast att principen använts under hela 1900-talet och in i våra dagar.

– Jag tror att begreppet vuxit fram succesivt från 2001-års avtalsrörelse, säger han.

Anders Weihe säger att uttrycket ”inte är helt lyckat”.

– Det är inte helt lätt att förstå. Själv försöker jag undvika ordet.

Kollegan på Skogsindustrierna, Per Hidesten, är också en man med klara minnesbilder.

På frågan hur länge han använt sig av ordet ”märket” är han väldigt precis.

– Så länge jag jobbat här. Såvitt jag minns var det ett begrepp 2006.

Han tycker att det är ett ganska bra ord. ”Ett vedertaget begrepp.”

GS avtalssekreterare Tommy Andersson började använda ordet märket på allvar i 2010 års avtalsrörelse.

– Men jag försöker återgå till begreppet ”lönenorm”.

Enligt honom innebär ”märket” för många att man också ska vara löneledande. Vilket är en feltolkning. Precis som Teknikföretagens Anders Weihe tycker han han därför att ordet märkets negativa klang ska ersättas med det beprövade ordet ”norm”.

Kort sagt: Det var bättre förr. Men fortfarande; varifrån kommer ordet?

– Min minnesbild är att det började användas på arbets-givarsidan, säger Tommy 
Andersson.

Frågan är bara av vem? Vi gissar på en glad fyr!      

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.