Industriarbetarnas tidning

”Sandvik­modellen” lanseras i avtalsrörelsen

4 februari, 2013

Skrivet av

Avtal 2013 Arbetsgivarna inom industrin har lanserat ett förslag om ”varierad arbetstid” i de pågående avtalsförhandlingarna. Det erfar Dagens Arbete. Förslaget bygger i stort på det krisavtal som tagits fram på Sandvik.

Så funkar modellen

Kloss 1

  • De anställda avstår 482 kronor i månaden i lön.
  •  För det får de 43 timmar i timbanken.
  • Företaget lägger till 43 timmar.
  •  Timmarna används om företaget snabbt vill gå ner i produktion. Då kan de anställda få vara lediga med kort varsel. De har rätt att säga nej.
  • Man behåller sin 
ob-ersättning.
  • Om man har timmar kvar vid årets slut, betalas de ut i pengar.
  • Om timmarna tar slut, kan man använda kloss 2.

Kloss 2

  • Om man jobbar övertid får man det dubbla antalet timma-r plus på klosskontot.
  • Om arbetsgivaren vill att man ska vara ledig, registreras halva tiden minus.
  • Man kan ha max 320 timmar plus eller 160 timmar minus.
  • Först när båda klossarna är tillämpade fullt ut får inhyrning av personal ske.

Frågan om arbetstider ser ut att bli den hetaste i avtalsrörelsen. Samtidigt gör de dåliga tiderna att företag vill teckna krisavtal. Det kan finnas ett sätt att lösa båda frågorna på en gång.

Svaret heter ”Sandvikmodellen” och kan revolutionera den svenska arbetsmarknaden.

Mannen bakom heter Bosse Boström och är IF Metallordförande i Sandvik Sverige AB. Han är även ordförande i koncernklubben.

Den här snöbistra torsdagsmorgonen sitter han redo att berätta om det avtal han kläckt lokalt och som det nu surras om i förhandlingskorridorerna i Stockholm.

Men först en kort tillbakablick till krisåren 2008–2009.

Varken Bosse eller företaget var nöjda med den krisuppörelse som blev då, med sänkt arbetstid och sänkt inkomst.

– Det stora problemet var inte bruttolönebortfallet, utan lönesänkningen vid sidan om.

Han berättar om röda dagar och ob-ersättningar som ströks, folk som fick lämna skift med lägre inkomster som följd.

Företaget fick problem med produktivitet och kvalitet. När konjunkturen vände upp, blev startsträckan onödigt lång.

Bosse Boström skissade på en ny form av avtal som affärsområdeschefen på Sandvik svalde med hull och hår.

Två klossar skapades. I kloss 1 avstod varje metallare 482 kronor i månaden (med sociala avgifter 700 kronor.)

De 482 kronorna per månad översattes till 43 timmar per år och anställd och lades in i en timbank. Företaget lade till motsvarande belopp i timmar.

Nu hade alla anställda 86 timmar på sitt årskonto i plustid.

– Det är rätt mycket tid, säger Bosse Boström. Det täcker flera månader om företaget skulle behöva gå ner i produktionsvolym.

Företaget satt alltså plötsligt på en möjlighet att snabbt gå ner i produktion om det skulle behövas. En flexmöjlighet de hittills saknat.

De anställda kunde visserligen få frågan om de kunde gå hem på kort varsel, för att det inte fanns något att göra, men kunde enligt avtalet säga nej om de inte ville.

Då jobbade de bara på som vanligt.

Men poängen för den som exempelvis skulle jobbat åtta timmar en söndag, var att han eller hon kunde vara hemma om företaget så önskade. De åtta timmarna drogs från kloss 1.

Det innebar att halva ledigheten betalade den enskilde då själv. Resten bjöd företaget på.

– Men de behöll samtidigt också ob-ersättningen, inflikar Bosse Boström.

Många arbetsledare fick inte ihop det. Hur kunde en anställd gå hemma ledig med ob-ersättning?

– Genom den här modellen kunde man, när volymerna minskade, stryka ett skift vid behov – inte gå ner i skiftgång.

Nettoeffekten blev densamma. Men vinsten för den enskilde stor.

– Vi slapp även turbulensen med skiftbyten och alla omställningar i det sociala livet för den enskilde.

Den som har timmar kvar vid årets slut, då det sätts in 86 nya timmar på kontot, får ut pengarna i stället.

Det värsta som kan hända den enskilde är att man kan tappa sammanlagt 5 784 kronor om året för 86 timmars kortare arbetstid.

– Men det tjänar du mångfalt igen just genom att du inte förlorar någon ob i den här modellen, säger Bosse Boström.

Modellen ställer höga krav på mellanchefernas planering. De kan inte bevilja ledighet och ta in folk på övertid.

– Då kostar det pengar för företaget och win-win-situationen försvinner.

Kloss 1 sjösattes vid halvårsskiftet 2011 och används nu regelbundet.

– Till dags datum är det ingen anställd som tackat nej till att ta ledigt om företaget frågat.

Förr när arbetsgivarna kom med förslag om konjunkturanpassad arbetstid, reste alltid facken ragg och stretade emot. Vad är det som förändrat läget?

Bosse Boström menar att världen ser annorlunda ut i dag. Då talade man om stora, långsamma svängningar i marknaden. Nu handlar det om förändringar från månad till månad.

På Sandvik har man helt enkelt öppnat för flexibilitet i de korta svängningarna.

– Vi har kort tid att agera på när kineserna eller indierna ringer. Vi är beroende av deras marknader och det är bara för oss att gilla läget.

– Den nya världen för exportindustrin är en ryckigare värld.

Nu finns det också en kloss 2 i modellen.

– Det är en lek med timmar som inte kostar arbetsgivaren någonting. Han ser det bara som en skuld eller fordran i balansräkningen.

Om kloss 1 reglerade minustid, reglerar kloss 2 både plus och minustid.

Den som jobbar övertid kan här slänga in exempelvis 8 timmar övertid som genererar det dubbla på kloss-kontot.

Vill arbetsgivaren däremot att du ska vara hemma 8 timmar, registreras 4 timmar minus.

Kloss 2 kan innehålla upp till 320 timmar plus och ner till 160 timmar minus.

I det här fallet kan minustiden täcka en volymsänkning i det egna företaget på upp till tre kvartal.

Med dessa klossar följer också att inhyrning av personal, inte kan bli aktuella förrän båda klossarna är tillämpade fullt ut.

– När det skulle bli aktuellt med inhyrning? Jag vet inte. Modellen förebygger ju både kris och eventuella krav på inhyrning.

– Och varför ska företaget hyra in, när de kan få det gratis i kloss 2?

Som en extra bonus kan de som har övertidstimmar enligt det tidigare systemet lägga in sina timmar i kloss 2.

– 100 timmar övertid blir det dubbla! De allra flesta har valt att göra det, helt frivilligt.

Som alla nymodigheter uppstod en hel del kritik i början.

– Det var en otrolig informationssträcka. Jag har aldrig fått så mycket skäll i hela mitt liv som i början.

Nu när systemet med klossarna är sjösatt och varit igång i ett och ett halvt år, har han aldrig fått så mycket beröm.

– Folk har fattat att tryggheten ligger i skiftcykeln, att det är där man tjänar pengar.

– Ett kvitto på att vi tänkt rätt från fackets sida.

”Sandvikmodellen” kan bli ett inslag i den kommande avtalsrörelsen.

– Om det blir tryck i arbetstidsfrågan – allt tyder på det – vet arbetsgivarna hur de kan komma ur det.

Kort sagt; de kan få ett system liknande det i Sandvik som reglerar minustid i hela branschen, genom att göra en konstruktion liknande den i Sandviken.

– Det är i alla fall de tankarna som IF Metalls avtalsgrupp funderar runt. Den modell vi har går även att använda i de flesta branscher.

Att årsarbetstiden sänks mot produktionsvolym är en helt annan filosofi än den gängse i arbetstidsfrågan, menar Bosse Boström.

Han vill heller inte att den gamla formen av arbetstidsförkortning, LP (pensionsalternativet) på stål- och metallavtalet som kan ge delpension från 61 år, eller ATK på Pappers område ska blandas samman med klossbygget i Sandviken.

Det är enligt hans sätt att se två helt olika saker.

–  Däremot kan vår modell användas som argument för att åstadkomma en ny arbetstidsmodell där båda parter ger och tar.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.