Industriarbetarnas tidning

Bästa mjölkkon slaktas innan gården säljs

25 april, 2013

Skrivet av

ANALYSSom att slakta bästa mjölkkon innan gården säljs. Det är precis vad som Global Garden Products gör när de lägger ner Tranås. Och de svenska bankerna Nordea och SEB säger inte mer än att de hänvisar till banksekretessen.

 Det är mycket som är besynnerligt i flytten av det gamla klassiska Stiga till Italien.

Stigafabriken i Tranås är gräsklipparkoncernen GGP:s verkliga kassako.

Verksamheten i Tranås ger dubbelt så mycket i vinst i förhållande till omsättningen som verksamheten i Kina, Slovakien och Italien.

Ändå flyttar fabriken. Varför?

GGP säger ingenting utan hänvisar till den officiella linjen från nedläggningsbeskedet i december: tappade marknadsandelar, lediga lokalytor i Italien, förhoppningen om ökad produktion med färre anställda.

Ägarna – 28 banker – säger ingenting. De svenska bankerna, Nordea och SEB, gömmer sig bakom banksekretessen. Trots att de i andra, finare sammanhang brukar slå sig för bröstet för sitt ansvarstagande för samhället.

Nordea, till exempel, håller vanligtvis en hög svansföring vad gäller ansvarsfulla investeringar grundade på gedigen samhällsanalys.

Frågan är vad Nordea, SEB och de andra tror sig bidra med för samhällsnytta när de som ägare ser GGP-ledningen i Italien stänga Tranåsfabriken runt midsommar.

Till nytta för de anställda? Knappast. 171 jobb försvinner. (Kvar i Tranås blir en försäljningsorganisation och ett centrallager med ett 50-tal jobb.)

Till nytta för aktieägarna? På vilket sätt skulle aktieägarna gilla att den mest lönsamma enheten läggs ned innan den förmodade försäljningen av hela GGP i höst?

Vad Nordea och SEB skulle svara på den frågan är en gåta. Vi får inte heller veta. Bankerna gömmer sig bakom banksekretessen – trots storslagna ord om samhällsansvar och dialog med andra intressenter.

Historien känns igen från en annan företagsflytt: Dometic i Motala som på märkliga grunder flyttade verksamheten till en amerikansk fabrik som inte fanns. Då var också svenska banker delägare och även då hade de inget att säga – i alla fall utåt mot det samhälle man säger sig verka i samspel med.

Den gången fick den svenska Dometic-ledningen frikostiga bonusar i mångmiljonklassen för att de rattade nedläggning och flytt.

Hur det är med den saken på Stiga vet vi inte. Den svenska vd:n har lagt locket på. Måhända belagd med munkavle från huvudkontoret i Italien.

Tysta ägare och en tyst ledning.  Beslutet är fattat. Ett beslut som ska ge koncernen besparingar på 28 miljoner kronor per år.

Då utgår man från…

.. att flytten fortlöper utan problem, trots den korta flyttiden som dessutom infaller mitt i högsäsongen,

…att produktionen i Campigo kan mäta sig med den prisade Tranåsfabrikens,

…att Campigofabriken som är byggd för långa produktionsserier av enklare maskiner ska kunna överta de mer komplexa Tranåsprodukterna som tillverkas i korta, kundorienterade serier,

…att de krävande Stigakunderna i norra Europa som är beredda att betala för kvalité också nu finner sig i att Stiga inte längre tillverkas i Tranås.

Ett skakigt upplägg, har löntagarkonsulten konstaterat.

I och med att tillverkning tidigare flyttats från Italien till fabrikerna i Slovakien och Kina fanns det vakum att fylla i den italienska fabriken i Campigo. Ett överskott av kapacitet, som det brukar heta.

Tomma lokaler, ledig personal, alltså.

Kanske var det då GGP-ledningen i Italien bestämde sig: Vi fyller på med Stiga. Vi lägger ner i Tranås och flyttar tillverkningen hit.

Till Italien? Knappast ett lågkostnadsland som annars brukar vara det vanliga när industrijobb skeppas iväg.

Det är inte särskilt stor skillnad på lönerna i Tranås och Campigo.

Tranåsarbetaren kostar 27:95 euro i timmen med sociala avgifter mot 21:57 för kompisen i Campigo.

Tittar man på det allmänna näringsklimatet – som företag brukar värdera högt – så är det en gåta att jobben försvinner till Italien.

  • Av ratinginstituten Standard & Poor’s, Moody’s  och  Fitch ratings – rankas Sverige med högsta eller näst högsta betyg med stabila framtidsutsikter medan Italien håller till i bottenskiktet med negativa utsikter.
  • När World Economic Forum senast jämförde länders konkurrenskraft hamnade Sverige på en fjärdeplats efter Schweiz, Singapore och Finland. Italien hamnade på plats 42.
  • När samma forum rangordnade ländernas näringslivsklimat hamande Sverige på plats 31 – Italien på 172.
  • Produktiviteten i ländernas tillverkningsindustri ökar med olika hastighet. I Sverige med 6 procent om året, i Italien med 0,6 procent, enligt US Department of Labor.
  • Bolagsskatten är 22 procent i Sverige mot 27,5 procent i Sverige.
  • Elektriciteten är dubbelt så dyr i Italien mot i Sverige, enligt Eurostat.
  • Italienarna strejkar mer än svenskar – ett faktum som borde intressera investerare. Enligt ILO förlorade Italien i genomsnitt 410 504 strejkdagar i tillverkningsindustrin mellan 2004-2008.  Sverige förlorade i snitt 483.

Men det är billigare att lägga ner Tranås än att kapa kapaciteten i Italien.

Enligt löntagarkonsultens rapport kostar det 751 miljoner att stänga Tranås mot mer än det dubbla i Campigo, 1 756 miljoner.

Då är inte personalkostnaderna medräknade. De uppgår till 33 miljoner för Tranås del. För Campigo saknas motsvarande uppgift.

Till hösten ska gården säljas. Gräset är klippt, men bästa mjölkkon låg på slaktbänken redan till midsommar.

Gårdens ägare tyckte tydligen att det var helt i sin ordning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.