”Ett förbund som börjar angripa sina medlemmar kommer nog fortsätta tappa folk”
Läsare reagerar på DA:s kartläggning av SD-politiker som företräder IF Metall
Ingen förlikning för Ali
Publicerad 2014-01-21, 00:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:13
Det blev ingen förlikning för det ensamkommande flyktingbarnet Ali. Pojken krävdes på pengar efter att ha sytt sig en kostym av eget tyg i arbetsgivarens skrädderi. Tomas Lundmark, IF Metalls ombudsman i Umeå, kommer nu själv att företräda Ali i tingsrätten.
En förberedande förhandling i tingsrätten gav inget resultat. Arbetsgivaren som kräver Ali, 17 år, på 5000 kronor för att Ali på lediga stunder har sytt en kostym åt sig själv på arbetsplatsen, ville inte förlikas. Tomas Lundmark är ombudsman men kommer nu själv att ta rollen som Alis försvarare vid rättegången i tingsrätten. Trots att Ali inte är medlem i facket.
– IF Metalls avdelningsstyrelse har gett mig i uppdrag att företräda killen i tingsrätten. Skälet är att vi har ett intresse som fackligt organisation att ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Den här killen har dessutom inte haft en chans att bli medlem. Han kom som ensamkommande flyktingbarn, hade varit i Sverige i åtta månader, och hade ingen som helst insikt i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi har en skyldighet att som facklig organisation också hjälpa dem som kommer till det här landet.
– Det blir heller ingen kostnad förutom min arbetstid. I den här typen av småmål kan man inte få motparten att stå för rättegångskostnaderna.
Kravet på att Ali ska betala för den kostym han sydde på sin arbetsplats står alltså fast. Arbetsgivaren befann sig utomlands när Ali under lediga stunder sydde kostymen. Ali använde symaskin och klippbord som fanns på skrädderiet, men tyget köpte han för egna pengar i en tygbutik.
Varför gick det inte att förlikas?
– Arbetsgivaren vill ha betalt av killen och killen vill inte betala, det är den korta versionen, säger Tomas Lundmark.
– Vi menar att det inte finns någon rimlighet i kravet. Arbetsgivaren kan inte ens precisera vilka kostnader han haft. Den oinvigde ser en rulle tråd kanske, elförbrukning för som mest en fem-sex kronor och ett slitage som är försumbart.
Arbetsgivaren har skrivit till tingsrätten att: ”Företaget är öppet för att erbjuda tjänster såsom att sy upp kläder, laga kläder och skor men inte att hyra ut maskiner och tillbehör”, och att det enligt företagets prislista kostar 8000 kronor att sy upp en kostym. Han framhåller att Alis uppgift var att sy upp och laga kläder som lämnats in till butiken, och anser att i det här fallet ska samma regler gälla för Ali som för vanliga kunder.
Fotnot: Ali heter egentligen något annat.
