Chefen tog deras pass och bankkort: ”Mådde jättedåligt”
Thailändska skogsarbetare blåstes i kyrkans skog Tvingades betala tillbaka delar av lönen kontant
Publicerad 2014-02-20, 09:05 Uppdaterad 2015-02-09, 11:13
Facket:Dumt och oförståndigt. Det säger Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg om Skogsindustriernas uppsägning av det centrala förslagsavtalet.
Det var i mitten av december i fjol som Pappers nåddes av beskedet. Skogsindustrierna säger upp avtalet med facken på massa-och pappersindustrins område.
Sista sektorn inom basindustrin blev därmed av med sitt förslagsavtal. På övriga områden, exempelvis IF Metall, slopades avtalen redan 2008.
Skogsindustrierna menar att nuvarande regler är otidsenliga och har tjänat ut sin rätt.
Avtalet träffades 1985 på central nivå mellan dåvarande Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), det som numera är Svenskt Näringsliv, och LO/PTK.
Förbunden skrev sedan avtal med sina respektive motparter.
Men det som en gång kom till för att stimulera förslag till förbättringar ute på företagen, anses nu av arbetsgivarna tillhöra det förflutna.
Från Skogsindustriernas sida menar man att jobben blivit mer kvalificerade.
Det ställs helt enkelt större krav på Pappers medlemmar att vara med i förbättringsarbetet utan krav på särskild ersättning.
Samtidigt finns det enligt Skogsindustrierna ingenting som utesluter avtal på lokal nivå.
Men då måste avtalen anpassas till det nya läget, där en av förändringarna är att eventuella tvister inte kommer att avgöras av skiljenämnd utan av arbetsdomstolen.
Pappers avtalsombudsman Matts Jutterström ser uppsägningen som en ”ovänlig handling”.
– Skogsindustrierna hade blivit ganska gramse på oss om vi sagt upp ett avtal på liknande sätt, utan diskussion.
Han tror att förslagsverksamheten hotas utan ett centralt avtal.
– Förslagsverksamheten kommer att dö sotdöden lokalt, de flesta lokalavtal riskerar att ramla omkull, befarar han.
– Att våra medlemmar skulle komma med förslag till förbättringar utan något incitament, det tror jag inte på.
Ska det ingå i medlemmarnas ordinarie befattningsuppgifter att höja produktiviteten med kreativa förslag, då är det en avlöningsfråga, menar Matts Jutterström.
Själv belönades han med 500 kronor och en termos för ett förslag till bättre arbetsmiljö på sin gamla arbetsplats Iggesund.
En upphängningsanordning för luftslangen när man skulle blåsa bort pappersrester efter spetsbrott.
Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg är också han kritisk till uppsägningen av avtalet.
– Jag kan förstå om man vill modernisera avtalet, men att helt säga upp det visar att man inte riktigt förstår hur värdefull den här verksamheten är.
Den springande punkten för honom är i stället hur man ska kunna förena olika förbättringssystem på ett företag.
– Arbetsgivarna verkar tro att förslagsverksamheten tar loven av annat förbättringsarbete, men så är det inte. Snarare befruktar och förstärker de varandra.
Precis som Matts Jutterström tror han att intresset för att ge förslag på förbättringar kan minska, när arbetsgivarnas betalningsvilja minskar.
– Tänk alla de idéer som kommit fram genom åren runt att minska energispillet, ställa av elektrisk utrustning och annat.
– Sånt har sparat multum för företagen.
Enligt dagens regler ska förslagsställaren och företaget dela på första årets vinst. Nu blir det sällan så, med de olika avräkningssystem som finns.
Trots detta har i flera fall miljonbelopp betalats ut till enskilda för smarta förslag som ökat produktionen.
Jan-Henrik Sandberg tror att arbetsgivarna förväntar sig att man fortsättningsvis i grupper ska ta fram gemensamma förslag – utan belöning.
– Men många tänker bäst själva, på egen hand, säger Jan-Henrik Sandberg, som kläckt flera idéer på sin förra arbetsplats, Korsnäs bruk.
– Jag fick 12 000 kronor för ett datorprogram som styr sotningen av sodapannan. Delar av det programmet kom sedan också till användning vid datoriseringen av sodapannan.
Han var också tidigt ute med att företaget skulle bygga en egen hemsida.
– Det uppfattades som ett bra initiativ och belönades med en matberedare.
Förslagsverksamheten måste värnas. Det är hans uppfattning.
– Arbetsgivarna ska vara glada för varje spänn man betalar ut – året där efter tar man ju hand om hela vinsten