Industriarbetarnas tidning

Stopp för belöning till kreativa förslag

20 februari, 2014

Skrivet av

225 000 kronor för en ventil som ökar kapaciteten. Eller en femhundring för något som gör vardagen enklare. Pappersarbetare som kommer med förslag som sedan genomförs ska få ersättning, det står inskrivet i allas avtal. Men nu sätter arbetsgivarna stopp.

Förslagsverksamheten

  • Förslagsverksamhetens syfte är att utveckla företaget genom att förbättra kvalitet, yttre arbetsmiljö, produktivitet och lönsamhet.
  • Medarbetares förslag behandlas i en förslagskommitté.
  • Generellt sett utbetalas 50 procent av förslagets besparingseffekt för det första året minus kostnaden för investeringen. Beloppen kan reduceras beroende på hur stor del av förslaget som ligger inom förslagsställarens normala arbetsuppgifter.
  • 225 000 kronor fick Mikael Jebsen för en ventil på indunstningen.
  •  2 500 kronor är det högsta belopp som Tommy Swartz fått för sina förslag.

Mikael Jebsen och Tommy Swartz har gjort Skärblacka både säkrare och mer produktivt.

– Det vore vansinne att ta bort belöningen för våra förslag. Folk skulle engagera sig mindre i förbättringsarbetet, menar de.

Båda har jobbat länge på Billerud Korsnäs i Skärblacka. Tommy Swartz, 56 år, klev innanför grindarna som sextonåring 1974, en vecka efter avslutad grundskola Mikael Jebsen, Jeppe kallad, har varit här sedan 1988. Båda går sexskift. Tommy på PM4:an och Mikael på barkpannan i sodahuset.

De tillhör den skara anställda på bruket som gillar att lösa problem och klura fram idéer som gör arbetsplatsen både bättre och säkrare.

Ibland även mer produktiv. Som i Mikaels fall. Han fixade till en ventil som gjorde att kapaciteten på indunstningen kunde öka rejält.

– Jag kommer inte ihåg hur många årston det handlade om, men det rörde sig om stora belopp för företaget i vinst i slutänden.

Han kunde kvittera ut 225 000 kronor som belöning. Pengar som han använde för att bygga altan till kåken hemmavid.

– Men det tog tid innan jag fick ut mina pengar, säger han. Det tog 7-8 år.

Mikael kläckte idén, förändringen genomfördes och tiden gick.

– Jag hann sluta på Skärblacka och komma tillbaka, säger han med ett skratt. 2008 började jag på värmeverket i Finspång, men ensamarbete var ingenting för mig.

Sina pengar fick han slutligen 2012.
– Året efter släckte de ner avdelningen.

Men då hade bruket ändå hunnit  med att tjäna en rejäl summa på Mikaels kreativitet och han själv fått det största belöningsbeloppet i brukets historia. Bruksmästare i antalet förslag är dock Tommy Swartz.

– 130 förslag om året. Jag vet faktiskt inte exakt själv. Det har blivit massor genom åren.

Hans senaste förslag var en greting, en gallerdurk att stå på, som eliminerade ett riskmoment i arbetet, där man annars var tvungen att klänga över ett skyddsräcke.

– Största belopp? Det är 2 500 kronor. Sen handlar det om småbelopp. En femhundring eller premie på 300 kronor.

Premierna kan läggas ihop och lösas ut i form av exempelvis verktyg eller fiskedon.

Tommy hittar många förbättringar som underlättar det egna arbetet och på hans avdelning är dessutom handläggningen av förslagen snabb. Mikael däremot har legat lågt med nya idéer.

– De senaste åren har jag inte lämnat in några alls och jag har förslag liggande ännu längre tillbaka än det som jag nu senast fick pengar för.

Båda är dock rörande överens om att belöningssystemet för de förslag som anställda kläcker ska få finnas kvar.

Även om nu Skogsindustrierna säger upp avtalet på central nivå, hoppas de att det blir ett lokalt avtal om saken på det egna företaget.

– Det är bra för arbetsplatsen, säger Tommy.
– Företaget tjänar mer än oss på de här förslagen, menar Mikael.
– Tar man bort ”belöningen” tror jag att företaget förlorar på det. De får inte in lika många förslag som nu.

Mikael och Tommy får medhåll av Pappers avdelningskassör, Elisabeth Hjelte, som är representant i Förslagskommittén.

– Det finns många kloka medlemmar med bra idéer som vill förbättra saker och ting. Att de sedan får lite extra för det, är en extra morot.

Bland de 430 pappersarbetarna på bruket är det en knapp tiondel som brukar komma med förslag till förbättringar.

– Det är ungefär samma gäng år från år. De lite större beloppen brukar ligga på mellan 5 000 till 60 000 kronor, men oftast är det bara mindre belopp.

Elisabeth Hjelte (bilden)

tror att det finns en baktanke med att säga upp avtalet med Pappers.

– Arbetsgivarna tror att de ska få de här förslagen ändå, utan att behöva betala för dem.

– Sen spelar det säkert in att tjänstemännen har inskrivet i sina befattningsbeskrivningar att förbättringsarbete ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter.

Förslagsavtalet som det ser ut i dag slutar gälla i början av mars. Vad händer på Skärblacka?

– Vet inte. Vi har i alla fall ingen nedskriven lokal överenskommelse med företaget.

– Men att ta bort belöningssystemet … det vore att binda ris åt egen rygg. Förslagen från medlemmarna är det enda man vet med säkerhet går plus.

– Inga pengar betalas ut om det inte är lönsamt för företaget.

Vd Tor Lundkvist har inte för avsikt att teckna ett särskilt lokalt avtal gällande förslagsverksamheten.

– Vi har ett fungerande system, en rutin för den här frågan, och det gäller tills vidare. Vi har heller inte tagit ställning till om vi ska göra någon förändring av vårt eget system framöver.

Är du nöjd med hur förslagsverksamheten hittills fungerat i Skärblacka?

– Det har jag inga synpunkter på, men det finns alltid möjligheter att göra saker bättre.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?