”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Grafik: JOSEF MOLIN

Jorden runt på trehundra år

DA REDER UT TEXTILINDUSTRINJobben inom textilindustrin har alltid flyttat. Jakten på låga löner driver i dag jobben bort från Kina – till Bangladesh och till den nya uppstickaren Etiopien. Häng med på resan som börjar i Indien för trehundra år sedan.

INDIEN
På 1700-talet världens största textilexportör. Jordbruket i Asien var mycket mer effektivt än det europeiska. Det indiska bomullstyget ”kattun” har stora framgångar i Europa.

England
På 1800-talet köper engelsmän bomullstyger i Indien som man byter mot slavar i Afrika. Slavarna fraktas till kolonierna i Karibien och Nordamerika där bomull
börjar odlas. Slavarna plockar den bomull som sedan skeppas till den spirande textil-industrin i England. Där har den storskaliga industrin fått sitt genombrott. Orsaken är delvis teknisk: stenkol eldas för att få värme och värmen används för att driva en viktig uppfinning: ångmaskinen. Indiens
bomullsindustri konkurreras ut.

Sverige
Runt Göteborg och Norrköping, i Sjuhäradsbygden, Skåne och Halland etablerades den svenska textilindustrin. Först för militära behov, sedan för civila. Lerum och Sjuntorp fick mekaniska bomullsspinnerier i början av 1800-talet, Rydboholm det första mekaniska bomullsväveriet. Industrin var som störst på 1950-talet då beklädnads- och textilarbetarnas fackförbund tillsammans hade över 80 000 medlemmar. 85 procent av de kläder vi då köpte producerades inom landet. Men på 1960-talet började jobben försvinna. Vi tillverkade kläder som mest på 1970-talet.

Portugal
Med den ökade frihandeln inom Europa flyttar en stor del av textilindustrin till Portugal på 1960-talet. Den fascistiska militärdiktaturen tillåter inte fackföreningar.

USA
Med en stor hemmamarknad, tillgång till både kapital, arbetskraft och egen bomull blir USA en stormakt inom textilproduktionen på 1800-talet. Men på 1970-talet börjar
nedgången.

Sydkorea
Den ökade frihandeln ger den asiatiska textilindustrin möjlighet att konkurrera med låga löner. Under 1970- och 80-talet växer textilindustrinsnabbt och lägger grunden för en modern industri.

Mexiko
Från 1970-talet växte textilindustrins betydelse i Mexiko. Inte minst genom frizonerna nära den amerikanska gränsen, ”maquiladores” som erbjöd låga löner, inga fackföreningar, skatte-rabatter med mera. De senaste tio åren har många mexikanska extiljobb flyttat till Sydostasien.

Baltikum
Efter Sovjetunionens samman­brott 1991 inlemmas Estland, Lettland och Litauen i marknadsekonomin. Den textilindustri som finns i Sydeuropa flyttar nu till de baltiska
staterna.

Turkiet
På 1980-talet moderniseras den turkiska textilindustrin. Lönerna är lägre än i södra Europa och de fackliga rättig­heterna eftersatta. Turkiet har också tillgång till egen bomull.

Kina
Regimens ekonomiska reformer i början öppnar för utländska investeringar. På 1990-talet stiger Kina fram som den stora textilnationen. Investerarna lockas av stor tillgång på arbetskraft med låga löner. Men lönerna stiger. Konflikter, en begynnande brist på arbetskraft och prisstegringar bidrar till att Kina i dag inte är lika dominerande
inom textilindustrin.

Indien, Bangladesh, Vietnam och Kambodja
När Kina blir dyrare att producera i flyttar jobben till i första hand Bangladesh, i andra hand Vietnam och Kambodja. 2014 har Bangladesh 3 miljoner textilarbetare som har betydligt lägre löner än de kinesiska. Politikerna i Bangladesh, som ofta också är ägare
till textilfabrikerna, siktar på att göra Bangladesh till det ledande exportlandet inom
textil och konfektion.

Etiopien
Det nyaste textillandet. Har egen bomull och billig arbetskraft. Här är lönerna hälften mot i Bangladesh. Månadslönen för en textilarbetare är inte högre än cirka 200 kronor. En lön att leva på borde uppgå till 1 750 kronor i månaden, anser facket. 2014 arbetar ett par hundratusen arbetar inom den snabbt växande textilindustrin. Med gratis mark, generösa lån och skattefrihet i fem år lockas investerarna som oftast kommer från Turkiet och Gulfstaterna. Svenska klädjätten H&M har två leverantörer i Etiopien.

Läs mer:


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.