Industriarbetarnas tidning

Jorden runt på trehundra år

21 november, 2014

Skrivet av

DA REDER UT TEXTILINDUSTRINJobben inom textilindustrin har alltid flyttat. Jakten på låga löner driver i dag jobben bort från Kina – till Bangladesh och till den nya uppstickaren Etiopien. Häng med på resan som börjar i Indien för trehundra år sedan.

INDIEN
På 1700-talet världens största textilexportör. Jordbruket i Asien var mycket mer effektivt än det europeiska. Det indiska bomullstyget ”kattun” har stora framgångar i Europa.

England
På 1800-talet köper engelsmän bomullstyger i Indien som man byter mot slavar i Afrika. Slavarna fraktas till kolonierna i Karibien och Nordamerika där bomull
börjar odlas. Slavarna plockar den bomull som sedan skeppas till den spirande textil-industrin i England. Där har den storskaliga industrin fått sitt genombrott. Orsaken är delvis teknisk: stenkol eldas för att få värme och värmen används för att driva en viktig uppfinning: ångmaskinen. Indiens
bomullsindustri konkurreras ut.

Sverige
Runt Göteborg och Norrköping, i Sjuhäradsbygden, Skåne och Halland etablerades den svenska textilindustrin. Först för militära behov, sedan för civila. Lerum och Sjuntorp fick mekaniska bomullsspinnerier i början av 1800-talet, Rydboholm det första mekaniska bomullsväveriet. Industrin var som störst på 1950-talet då beklädnads- och textilarbetarnas fackförbund tillsammans hade över 80 000 medlemmar. 85 procent av de kläder vi då köpte producerades inom landet. Men på 1960-talet började jobben försvinna. Vi tillverkade kläder som mest på 1970-talet.

Portugal
Med den ökade frihandeln inom Europa flyttar en stor del av textilindustrin till Portugal på 1960-talet. Den fascistiska militärdiktaturen tillåter inte fackföreningar.

USA
Med en stor hemmamarknad, tillgång till både kapital, arbetskraft och egen bomull blir USA en stormakt inom textilproduktionen på 1800-talet. Men på 1970-talet börjar
nedgången.

Sydkorea
Den ökade frihandeln ger den asiatiska textilindustrin möjlighet att konkurrera med låga löner. Under 1970- och 80-talet växer textilindustrinsnabbt och lägger grunden för en modern industri.

Mexiko
Från 1970-talet växte textilindustrins betydelse i Mexiko. Inte minst genom frizonerna nära den amerikanska gränsen, ”maquiladores” som erbjöd låga löner, inga fackföreningar, skatte-rabatter med mera. De senaste tio åren har många mexikanska extiljobb flyttat till Sydostasien.

Baltikum
Efter Sovjetunionens samman­brott 1991 inlemmas Estland, Lettland och Litauen i marknadsekonomin. Den textilindustri som finns i Sydeuropa flyttar nu till de baltiska
staterna.

Turkiet
På 1980-talet moderniseras den turkiska textilindustrin. Lönerna är lägre än i södra Europa och de fackliga rättig­heterna eftersatta. Turkiet har också tillgång till egen bomull.

Kina
Regimens ekonomiska reformer i början öppnar för utländska investeringar. På 1990-talet stiger Kina fram som den stora textilnationen. Investerarna lockas av stor tillgång på arbetskraft med låga löner. Men lönerna stiger. Konflikter, en begynnande brist på arbetskraft och prisstegringar bidrar till att Kina i dag inte är lika dominerande
inom textilindustrin.

Indien, Bangladesh, Vietnam och Kambodja
När Kina blir dyrare att producera i flyttar jobben till i första hand Bangladesh, i andra hand Vietnam och Kambodja. 2014 har Bangladesh 3 miljoner textilarbetare som har betydligt lägre löner än de kinesiska. Politikerna i Bangladesh, som ofta också är ägare
till textilfabrikerna, siktar på att göra Bangladesh till det ledande exportlandet inom
textil och konfektion.

Etiopien
Det nyaste textillandet. Har egen bomull och billig arbetskraft. Här är lönerna hälften mot i Bangladesh. Månadslönen för en textilarbetare är inte högre än cirka 200 kronor. En lön att leva på borde uppgå till 1 750 kronor i månaden, anser facket. 2014 arbetar ett par hundratusen arbetar inom den snabbt växande textilindustrin. Med gratis mark, generösa lån och skattefrihet i fem år lockas investerarna som oftast kommer från Turkiet och Gulfstaterna. Svenska klädjätten H&M har två leverantörer i Etiopien.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.