"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Strejk

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

I P3-dokumentären berättas om den stora Gruvstrejken 1969-1970. En av de mest avgörande striderna mellan arbetsgivare och löntagare som skett i Sverige. I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Dyk ner bland strejkerna vi minns.

Sundsvallstrejken 1879

Utbröt i Sundsvalls sågverksdistrikt. En av de första och den mest omfattande strejken i Sverige under 1800-talet. Som mest deltog 5 000 arbetare. Stora militärstyrkor kallades in med bland annat kanonbåtar. Efter åtta dagars strejk fick arbetarna ett ultimatum. Om de inte återgick till arbetet skulle de vräkas och fängslas enligt lagen om lösdriveri. De strejkande skrämdes till att återgå till arbetet. Sågverksägarna behövde aldrig förhandla om arbetsvillkoren. För de flesta innebär strejken inte att arbetsvillkoren förbättrades.

Norbergsstrejken 1891

Norbergs bergslag var en gruvjätte vid tiden för förra sekelskiftet. Här bröts en femtedel av Sveriges järnmalm och det mesta gick på export till Tyskland. I samband med en lågkonjunktur sänkte gruvbolaget arbetarnas löner. Arbetarna svarade med strejk, i tre omgångar. Den sista strejken blev den längsta, i sju månader. Strejken kom att handla om inte bara löner utan om föreningsrätten, alltså arbetarnas rätt att organisera sig i självständiga fackföreningar.

Rösträttsstrejken 1902

En rent politisk strejk för demokrati och allmän rösträtt.  Strejken varade i tre dagar och omfattade 110 000 arbetare över hela landet.  Många arbetare fick sparken efter att ha deltagit i strejken. Samma år organiserade sig arbetsgivarna ibland annat Verkstadsföreningen och Saf, Svenska arbetsgivareföreningen, idag teknikföretagen respektive Svenskt näringsliv.

Verkstadskonflikten 1905

I flera år hade dåvarande Järn- och Metallarbetareförbundet få till stånd ett riksavtal med minilöner. Sommaren 1905 bryter förhandlingarna samman. Facket uppmanar sina verkstadsklubbar att förhandla fram lokala avtal med minimilöner. Verkstadsföreningen kontrar med att förbjuda sina medlemsföretag att förhandla om minimilöner. Strejker sprider sig och i juni kommer Verkstadsföreningens motdrag: lockout. Det skulle dröja 135 dagar, till i november innan verkstadsarbetarna kunde komma tillbaka till sina arbeten. Avtalet var klart, det första rikstäckande kollektivavtalet.

Mackmyrakonflikten 1906

Var fjärde av de 200 anställda vid sulfitfabriken i Mackmyra var minderårig. Alla jobbade i tolvtimmarsskift med ett 24-timmarsskift vartannat veckoslut. När arbetarna ville organisera sig fackligt stängdes arbetsgivarna fabriken. Tre dagar senare började bolaget att vräka 42 arbetarfamiljer från sina bostäder som ägdes av företaget. Vräkningarna orsakade en folkstorm och efter en halvårslång lockout erkände bolaget föreningsrätten. Arbetarna fick tillhöra Grov- och fabriksarbetareförbundet.

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Storstrejken 1909

Pågick 4 augusti till 13 november. 300 000 personer deltog. Den första stora konflikten mellan Svenska arbetsgivareföreningen, SAF och LO. En lågkonjunktur pressade företagen och SAF ville få till stånd lönesänkningar. 80 000 anställda i textil-, sågverksindustrin och pappersmasseindustrin lockoutades. LO svarade med strejk på alla områden utom sjukvård och andra viktiga funktioner. Små strejkkassor gjorde att facket var tvungna att dra ner på omfattningen månad för månad. Facket drabbades av massavhopp.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Skotten i Ådalen 1931

Militär öppnade eld med gevär och kulsprutor mot ett demonstrationståg med mellan
3 000 – 4 000 deltagare. Fem strejkande arbetare dödades. Bakgrunden var en konflikt mellan fack och arbetsgivare om lönesänkningar. För att kunna lasta pappersmassa kallade arbetsgivaren in strejkbrytare vilket ledde till ilska bland de strejkande. Demonstrationståget som besökts var på väg mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. Efter dödskjutningarna i Ådalen har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945

Pågick februari 1945 till juni 1945. 120 000 verkstadsarbetare deltog. Totalt gick fler arbetsdagar förlorade än Storstrejken 1909. På den här tiden hade kommunisterna stort inflytande över Metall, vilket kraftigt bidrog till strejken. Konflikten slutade med att facket tillslut accepterade samma lönetillägg som andra fackförbund fått utan att strejka.

Gruvstrejken 1969-1970

Strejken inleddes med att 35 gruvarbetare den 9 december 1969 satte sig ner i Leveäniemigruvan i Svappavaara. Den vilda strejken spred sig till övriga LKAB:s övriga arbetsplatser. Totalt deltog nästan 5 000 gruvarbetare. När strejken avslutades 4 februari 1970 hade gruvarbetarna drivit igenom att ett ackordssystem avskaffades, månadslön infördes och lönerna höjdes med 14 procent.

Skogsarbetarstrejken 1975

Sammanlagt 15 000 skogsarbetare strejkade mellan 21 mars och 3 juni. När strejken avslutade hade skogsarbetarna fått igenom sitt viktigaste krav, fast månadslön.

Städerskestrejken 1974-75

Städerskor i bland annat Borlänge, Malmberget, Umeå, Kiruna och Skövde strejkade för bättre löner och arbetsvillkor. Strejken har beskrivits som ett av de första exemplen på kvinnosolidaritet på arbetsmarknaden.

Storkonflikten 1980

Konflikten pågick 25 april till 12 maj 1980 och berörde en femtedel av arbetskraften. Efter att LO sagt nej till ett medlarbud tog alla LO-förbund ut över 100 000 arbetare i strejk. SAF svarade med att lockouta 700 000 anställda. Konflikten slutade med att SAF gav med sig och gick med på LO:s lönekrav. Konflikten ledde till att nyheter enbart sändes i tv eftersom radioteknikerna i Kaknästornet strejkade. I Stockholm fanns inga allmänna kommunikationer och flygtrafiken upphörde.

Kommunalstrejken 2003

Pågick 23 april till 28 maj 2003 och är den största strejken i Kommunals historia. Nästan 83 000 medlemmar deltog. Konflikten berörde framförallt barnomsorg, skola och sopåkare.

Pappersstrejken 2010

Under våren gick 3 000 Pappersmedlemmar på sex olika bruk ut i strejk i 11 dagar. Pappers var det enda förbundet inom Industriavtalet som valde att gå ut i konflikt. Strejken handlade främst om lönenivåer. Pappersarbetarna fick ut en tiondel mer i löneökningar än övriga industriförbund, och står i dag utanför Industriavtalet.


md@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Läs mer från Dagens Arbete:

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.