Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Strejk

Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Strejkerna du måste känna till

I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

I P3-dokumentären berättas om den stora Gruvstrejken 1969-1970. En av de mest avgörande striderna mellan arbetsgivare och löntagare som skett i Sverige. I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Dyk ner bland strejkerna vi minns.

Sundsvallstrejken 1879

Utbröt i Sundsvalls sågverksdistrikt. En av de första och den mest omfattande strejken i Sverige under 1800-talet. Som mest deltog 5 000 arbetare. Stora militärstyrkor kallades in med bland annat kanonbåtar. Efter åtta dagars strejk fick arbetarna ett ultimatum. Om de inte återgick till arbetet skulle de vräkas och fängslas enligt lagen om lösdriveri. De strejkande skrämdes till att återgå till arbetet. Sågverksägarna behövde aldrig förhandla om arbetsvillkoren. För de flesta innebär strejken inte att arbetsvillkoren förbättrades.

Norbergsstrejken 1891

Norbergs bergslag var en gruvjätte vid tiden för förra sekelskiftet. Här bröts en femtedel av Sveriges järnmalm och det mesta gick på export till Tyskland. I samband med en lågkonjunktur sänkte gruvbolaget arbetarnas löner. Arbetarna svarade med strejk, i tre omgångar. Den sista strejken blev den längsta, i sju månader. Strejken kom att handla om inte bara löner utan om föreningsrätten, alltså arbetarnas rätt att organisera sig i självständiga fackföreningar.

Rösträttsstrejken 1902

En rent politisk strejk för demokrati och allmän rösträtt.  Strejken varade i tre dagar och omfattade 110 000 arbetare över hela landet.  Många arbetare fick sparken efter att ha deltagit i strejken. Samma år organiserade sig arbetsgivarna ibland annat Verkstadsföreningen och Saf, Svenska arbetsgivareföreningen, idag teknikföretagen respektive Svenskt näringsliv.

Verkstadskonflikten 1905

I flera år hade dåvarande Järn- och Metallarbetareförbundet få till stånd ett riksavtal med minilöner. Sommaren 1905 bryter förhandlingarna samman. Facket uppmanar sina verkstadsklubbar att förhandla fram lokala avtal med minimilöner. Verkstadsföreningen kontrar med att förbjuda sina medlemsföretag att förhandla om minimilöner. Strejker sprider sig och i juni kommer Verkstadsföreningens motdrag: lockout. Det skulle dröja 135 dagar, till i november innan verkstadsarbetarna kunde komma tillbaka till sina arbeten. Avtalet var klart, det första rikstäckande kollektivavtalet.

Mackmyrakonflikten 1906

Var fjärde av de 200 anställda vid sulfitfabriken i Mackmyra var minderårig. Alla jobbade i tolvtimmarsskift med ett 24-timmarsskift vartannat veckoslut. När arbetarna ville organisera sig fackligt stängdes arbetsgivarna fabriken. Tre dagar senare började bolaget att vräka 42 arbetarfamiljer från sina bostäder som ägdes av företaget. Vräkningarna orsakade en folkstorm och efter en halvårslång lockout erkände bolaget föreningsrätten. Arbetarna fick tillhöra Grov- och fabriksarbetareförbundet.

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Foto av militärbevakning i Stockholm centralstation under storstrejken 1909

Storstrejken 1909

Pågick 4 augusti till 13 november. 300 000 personer deltog. Den första stora konflikten mellan Svenska arbetsgivareföreningen, SAF och LO. En lågkonjunktur pressade företagen och SAF ville få till stånd lönesänkningar. 80 000 anställda i textil-, sågverksindustrin och pappersmasseindustrin lockoutades. LO svarade med strejk på alla områden utom sjukvård och andra viktiga funktioner. Små strejkkassor gjorde att facket var tvungna att dra ner på omfattningen månad för månad. Facket drabbades av massavhopp.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Bilden av demonstrationståget är tagen strax före kl. 15 den 14 maj 1931 innan det nådde färjeläget i Lunde. Några minuter senare låg fem människor döda och lika många sårade.

Skotten i Ådalen 1931

Militär öppnade eld med gevär och kulsprutor mot ett demonstrationståg med mellan
3 000 – 4 000 deltagare. Fem strejkande arbetare dödades. Bakgrunden var en konflikt mellan fack och arbetsgivare om lönesänkningar. För att kunna lasta pappersmassa kallade arbetsgivaren in strejkbrytare vilket ledde till ilska bland de strejkande. Demonstrationståget som besökts var på väg mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. Efter dödskjutningarna i Ådalen har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945. Demonstration i Göteborg den 8 april med över 8000 deltagare.

Metallstrejken 1945

Pågick februari 1945 till juni 1945. 120 000 verkstadsarbetare deltog. Totalt gick fler arbetsdagar förlorade än Storstrejken 1909. På den här tiden hade kommunisterna stort inflytande över Metall, vilket kraftigt bidrog till strejken. Konflikten slutade med att facket tillslut accepterade samma lönetillägg som andra fackförbund fått utan att strejka.

Gruvstrejken 1969-1970

Strejken inleddes med att 35 gruvarbetare den 9 december 1969 satte sig ner i Leveäniemigruvan i Svappavaara. Den vilda strejken spred sig till övriga LKAB:s övriga arbetsplatser. Totalt deltog nästan 5 000 gruvarbetare. När strejken avslutades 4 februari 1970 hade gruvarbetarna drivit igenom att ett ackordssystem avskaffades, månadslön infördes och lönerna höjdes med 14 procent.

Skogsarbetarstrejken 1975

Sammanlagt 15 000 skogsarbetare strejkade mellan 21 mars och 3 juni. När strejken avslutade hade skogsarbetarna fått igenom sitt viktigaste krav, fast månadslön.

Städerskestrejken 1974-75

Städerskor i bland annat Borlänge, Malmberget, Umeå, Kiruna och Skövde strejkade för bättre löner och arbetsvillkor. Strejken har beskrivits som ett av de första exemplen på kvinnosolidaritet på arbetsmarknaden.

Storkonflikten 1980

Konflikten pågick 25 april till 12 maj 1980 och berörde en femtedel av arbetskraften. Efter att LO sagt nej till ett medlarbud tog alla LO-förbund ut över 100 000 arbetare i strejk. SAF svarade med att lockouta 700 000 anställda. Konflikten slutade med att SAF gav med sig och gick med på LO:s lönekrav. Konflikten ledde till att nyheter enbart sändes i tv eftersom radioteknikerna i Kaknästornet strejkade. I Stockholm fanns inga allmänna kommunikationer och flygtrafiken upphörde.

Kommunalstrejken 2003

Pågick 23 april till 28 maj 2003 och är den största strejken i Kommunals historia. Nästan 83 000 medlemmar deltog. Konflikten berörde framförallt barnomsorg, skola och sopåkare.

Pappersstrejken 2010

Under våren gick 3 000 Pappersmedlemmar på sex olika bruk ut i strejk i 11 dagar. Pappers var det enda förbundet inom Industriavtalet som valde att gå ut i konflikt. Strejken handlade främst om lönenivåer. Pappersarbetarna fick ut en tiondel mer i löneökningar än övriga industriförbund, och står i dag utanför Industriavtalet.


md@da.se

Läs mer på samma tema:

GS varslar om strejk för statliga skogsarbetare

AVTAL 2017GS-facket varslar om stridsåtgärder mot Skogsstyrelsen efter att parterna under hösten inte lyckats komma överens i avtalsförhandlingarna.

Därför går det så vilt till i Frankrike

DA REDER UTDe hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konflikter. Dagen­s Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?

3
Foto: Sara Kroon

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

2

Arbetarna som vägrade vänta

Strejken 1975I dagarna är det 40 år sedan skogsarbetarna strejkade för att få fast lön.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.