Industriarbetarnas tidning

”Industriarbetarna kan bli vinnare”

28 januari, 2015

Skrivet av Hans Strandberg och Harald Gatu

Ett gyllene tillfälle. Industriarbetaren kan bli en vinnare i det nya robotsamhället, enligt IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Därför vill han komma överens med arbetsgivarna om utbildning, bemanning och flexibilitet.

Alla dessa frågor hör ihop, anser Anders Ferbe, det handlar bara om att gifta ihop dem. Det kräver samverkan med arbetsgivarna. Nyckelordet är omställning, ett ord som i hans ögon ibland används lite slarvigt.

– Omställning är inte bara omställning från en arbetsplats till en annan. Omställning är faktiskt att vara anställningsbar på det jobb som man utför. Men också att kunna söka ett annat jobb på samma företag och finnas med i slutrundan av rekryteringen.

– Då måste vi hitta ett stödsystem som understödjer omställningsarbetet såväl inom som mellan företagen. Där kommer utbildning och kompetensutveckling in som viktiga beståndsdelar.

IF Metall har ännu inte börjat förhandla om en ny omställning.

– Det allra bästa vore om vi åtminstone kunde komma överens om en färdväg innan avtalsrörelsen drar igång. Men jag är inte säker på att det är möjligt.

En ny, utbyggd omställning som rustar medlemmarna inför teknikskiftet kommer att bli nödvändig, enligt Ferbe. Det finns inget annat sätt att möta teknikutvecklingen.

– Vi ska inte ställa oss vid fabriksporten och stoppa den nya tekniken. Ny teknik kan drabba många av våra medlemmar men är samtidigt en viktig förutsättning för att vi även i framtiden ska ha en stark industri i Sverige.

Anders Ferbe har följt DA:s granskning av de nya smarta robotarna – som kan ersätta farliga och tråkiga jobb, men också göra folk arbetslösa. Men för honom innebär automatiseringen ett gyllene tillfälle för industriarbetaren att stärka sin ställning – om man lyckas foga samman människan med den tekniska utvecklingen på rätt sätt.
Sysselsättningen i industrin kommer knappast att växa, säger han, men de som utför jobben kommer att bli ännu viktigare för arbetsgivarna än idag.

– Någon måste slipa bort den där graden, en annan måste slå till med plasthammaren när det inte stämmer. En tredje ska programmera maskinen som kanske kostar fem-tio miljoner i inköp.

– Den tjej eller kille som gör det programmeringsjobbet måste vara förbannat duktig, det vill arbetsgivaren. Blir det fel kostar det mycket pengar. Vi tror inte att en ännu mer avancerad produktion kan köras av bemanningsföretag.

En arbetsgivare kan också tänka att man tar in tjugo robotar och så skickar man hem ett antal arbetare och så ökar vinsten?

– Det är det som är faran. Om du tar in tjugo robotar och samtidigt sparkar människorna som kan produktionen. Då kan du inte som fabriksägare gå ner och be robotarna att jobba utav bara den. Roboten är inte smartare än programmeringen.

Hur kan ni då rusta era medlemmar för den tekniska utvecklingen?

– Kraven kommer att öka ännu mer. Därför behöver industriarbetaren en hög grad av utbildning, det innebär en komplett gymnasieutbildning påbyggd med yrkesspecifik högskola. Det kommer att krävs egen förkovran, systematisk kompetensutveckling, individuella kompetensutvecklingsplaner.

– Kopplar vi samman detta med lönesystemet så kan vi styra mot en ökad kompetensutveckling.  Då får man drag i de här frågorna.

Hur då?

– Lönesystemet är ett incitament för den enskilde. Arbetsorganisationen gör att man får möjlighet att pröva på olika jobb som man lärt sig. Men det är en grannlaga uppgift som kräver helt andra fackliga redskap. Att vi löser frågorna om utbildning, omställning, bemanning och flexibilitet.

Hur lätt är det att driva det i en förhandlingsrunda?

– Mycket svårt, men nödvändigt. Lokalt måste fack och arbetsgivare sätta sig ner och fundera på var man vill befinna sig om fem, sex år.  Då kan man understödja det genom att facket har ett system för omställning. En konkret verktygslåda som man kan gå till arbetsgivaren med. ”Så här kan vi vässa oss!”. 

– I våra kollektivavtal har vi har vi inget som hindrar en stark utveckling av arbetsplatserna. Nu handlar det om att hitta incitamentet så att man på det enskilda företaget fattar beslutet att satsa på att kompetensutveckla individen.

Och då kan ni säga att kompetensutveckling kostar, säg 1 procent av ett löneutrymme på 2 procent?

– Det bytet skulle vi kunna göra. Men då måste det finnas ett tryck ute i företagen. Dem vi möter vid förhandlingsbordet är uppdragsgivare åt sina medlemsföretag. Om tio koncernchefer vill fixa det här då blir det också så.

I minst tjugo år har ni pratat om detta, varför skulle de lyssna mer nu?

– Arbetsgivarna måste rusta sig för framtiden. De måste ha killar och tjejer som sköter robotarna och den automatiserade produktionen.

– Omställning innebär att man tillför kompetens till individen. Det innebär också att man inte kan hyra in 20-30 procent arbetsstyrkan.  För att kunna lösa den framtida kompetensen på arbetsplatsen så måste man också lösa den framtida bemanningen. Det hänger ihop.

Du menar att det finns delar i avtalet som ni kan diskutera för att få en bra omställning i utbyte?

– Vi får se. Poängen i resonemanget är: hur skapas ett driv ute i företagen? Men det handlar också om hela utbildningen, de människor som ska komma till industrin måste utrustas med avancerad kunskap. Det krävs smarta investeringar där tekniken understödjer människan. När man kombinerar människan med tekniken och datorkraften då är den långt överlägsen den ensamma datorn.

Du jämför med automatiseringen som tog fart på 1980-talet. Då försvann väl mest enklare jobb. Med smartare robotar riskerart en annan typ av jobb att försvinna?

– Alternativet till att bejaka en automatisering är att isolera fabriken från alla nya inslag. Jag tror inte att det blir så himla bra i den konkurrens vi lever i.

– Varje företag måste jaga effektivitet. I grunden tror jag att det är bra. Det leder till ökad lönsamhet, ökad produktivitet och ger därmed ökade möjligheter för människor att få arbete och en hygglig lön.

Allt tyder på att den nya robotrevolutionen blir ännu kraftfullare, hur kan ni agera för att den ska gynna medlemmarna?

Våra medlemmar ska bli en del av förändingen ute på arbetsplatserna, delta i nya projekt. De kloka företagen inser att just det yrkeskunnandet måste man ha med sig in i planering. Därför bidrar den tekniska omvandlingen till att utveckla industriarabetet. Detta är en del av det hållbara arbetet.

Hur hållbart är det idag?

– Man har slimmat produktionen alltför mycket ute i företagen.  I allt högre grad tror jag vi kommer tillbaka till en alltmer rimlig bemanningssyn. Den här modellen med stenhård slimning utan någon form av ”restarbeten” eller återhämtningsarbeten, den kommer att justeras.

Det förutsätter att arbetsgivaren ska tycka att det är lönsamt.

– Javisst, men alternativet är att arbetsgivaren tvingas ta rehabiliteringsansvar. När tjejer eller killar blir sjuka av jobbet eller skadar sig ska arbetsträna in dem igen i produktionen.  Då är det bra med reträttposter.

Är inte risken att det blir ännu mer slimmat om företagen installerar smartare robotar?

– Jag tror inte det behöver bli så, det är en fajt vi måste ta. I grunden handlar det att vi måste få den kompetensutveckling som krävs om vi ska kunna bidra med vårt industriarbetarperspektiv. Vi måste få mer av lärande i jobbet vilket i sin tur innebär att den stenhårda slimningen inte är nödvändig.

IG Metall i Tyskland har inrättat en ny avdelning för den nya tekniken bland annat med ambitionen att vara med i framkanten av forskningen. Något för IF Metall?

– Jag vill påstå att vi redan jobbar med de här frågorna. Vår utredningsenhet jobbar tätt ihop med vår avdelning som arbetar med arbetsutvecklingsfrågor. Det handlar om frågor som rör kompetensutveckling, arbetsorganisation, nya produktionsprocesser där man kan jobba på ett smartare sätt.

– Vi är inne i olika projekt med IVA, ingenjörsvetenskapsakademin. Produktionslyftet är ett annat projekt, Flaggskeppsfabriken ett tredje. Vi är där sedan ett antal år tillbaka.

Läs vår granskning av det nya digitala arbetslivet

Möt din nya jobbarkompis

Följ också debatten på Dagens Arbete:

”Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet”

”Skolan måste utbilda för det nya samhället”

Så kan nya jobb skapas

Ledare: Rusta oss för robotsamhället!

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.