Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Lågprislandet

Arbetarna inväntar företagets hållbara lösning

ANALYS
I går kom beskedet att Electrolux stänger kylskåpstillverkningen i Mariestad. Samtidigt lovar företaget att hitta en ”hållbar lösning” för fabriken. Spåren efter nedläggningarna i Västervik och Motala förskräcker.

Dags att betala tillbaka, manar IF Metalls verkstadsklubb på Mariestadsfabriken. Electrolux har varit här i över femtio år och plockat vinster. Ställ upp nu.

da_1414596399943_lagprislandet.jpgOm två år är det slut. Då har det sista kylskåpet ”fasats ut” som Electrolux själva väljer att kalla nedläggningen. En långsam nedläggning som egentligen aviserades i höstas. Det var då, i oktober, som de anställda på ett A4 informerades av plastchefen om ”Utredning av ny verksamhet i Mariestad”.

Bakgrunden var dyster. Allt färre européer köper nya kylskåp. Efterfrågan på kylskåp har i Europa sjunkit med 15 procent sedan 2007. Det finns för många tillverkare och denna överkapacitet leder till att konkurrenterna försöker locka kunderna med lägre priser. Priserna på kylskåp sjunker med 3 procent om året.

Ett försök att låta Mariestad tillverka lyxiga kylskåp gick om intet. Vi fick aldrig chansen på allvar, säger facket. Marknaden finns inte, kontrar Electrolux.

Därför inleddes i oktober diskussioner om produktionen i Mariestad. Företaget lovade att ”satsa betydande resurser för att åstadkomma en fortsatt hållbar utveckling vid fabriken”. Platschefens ord nådde samtliga anställda.

Tre olika lösningar sågs som möjliga: Tillverkning av nischade vitvaror av Electrolux eller av annan tillverkare. Tillverkning av komponenter av extern underleverantör. Eller en helt ny typ av produktion med nya ägare.

Facket säger sig ännu inte ha sett ett enda spår av någon hållbar lösning.

Det som hände igår var att förhandlingarna om den tidigare aviserade utfasningen klubbades, i oenighet. Ingen av de 250 IF Metallarna är ännu varslade. I tre steg fasas kylskåpstillverkningen ut. Första kvartalet 2017 är det slut, då monteras det sista kylskåpet i Mariestad.

Med kylskåpen försvinner det andra benet från Sverige som Electrolux en gång tog sina första steg med på 1920-talet. Den andra klassiska paradprodukten – dammsugarna – försvann med Västerviksfabrikens nedläggning för tio år sedan.

Just den nedläggningen lärde Electrolux en läxa. Beslutet kom plötsligt, platsledningen var oinformerad och koncernens vd Hans Stråberg – själv från Västervik – fick mycket stryk för hanteringen av beslutet.

Efter ett medialt och opinionsmässigt gatlopp såldes fabriken för två kronor och 500 uppsagda fick gå hem med var sin dammsugare. I kontorslokalerna flyttade Försäkringskassan in men är på väg att flytta ut igen. Inne i fabriken gapar stora ytor tomma idag.

När spisfabriken i Motala skulle avvecklas hade Electrolux lärt läxan. Ingen plötslig chock, tillverkningen tynade istället bort och lokalerna överläts till andra intressenter som ville fortsätta någon form av produktion. Det gick sådär.

Electrolux löfte om att ”satsa betydande resurser för en fortsatt hållbar verksamhet” vid Mariestadsfabriken kan tolkas som resultatet av lärdomar från både Västervik och Motala. Det räcker inte med att efterskänka lokaler, tacka för kaffet och sedan hoppas att allt löser sig.

På 1970-talet, köpte dåvarande Electrolux-VDn Hans Werthén upp det ena företaget efter det andra för att sedan omstrukturera, lägga ner och slå ihop. Redan då ansågs det viktigt att ha personalen med sig och att företaget skulle framstå som ”en god samhällsmedborgare” och ”den självklara arbetsgivaren”.

De formuleringarna lever kvar men i något annorlunda HR-formuleringar, i principerna om ett företags sociala ansvarstagande. I den gängse Corporate Social Responsibility-teorin finns utöver företagets grundläggande ekonomiska intresse att gå med vinst och ge aktieägarna värde även ett etiskt och filantropiskt ansvar. Det är inte reglerat i lag utan handlar mer om normer och förväntningar.

Just det ansvaret kommer att testas i Mariestad den kommande tiden.

Electrolux lever i en tuff bransch. Vitvaror är ingen guldgruva. Vinstmarginalerna är små och priserna fortsätter att pressas nedåt. Men Electrolux är en global storspelare, snart näst störst på den amerikanska marknaden. I femton år har koncernen levt med målet att flytta masstillverkningen till låglöneländer. Fabriker har lagts ned, tiotusentals har förlorat sina jobb i Västeuropa och Nordamerika. En gigantisk omstrukturering.

Prislapparna för alla dessa nedläggningar har skiftat med normer och förväntningar. Västerviksarbetarna fick gå hem med var sig dammsugare. Men inte bara det. Den som valde att studera fick utfyllnad upp till a-kassenivån. Electrolux betalade ett par månadslöner för dem som ville prova på nya jobb. Allt som allt kostade nedläggningen 440 000 kronor per anställd.

Det var ingenting mot nedläggningen av fabriken i Nürnberg där Electrolux tvingades till att satsa ett par miljarder. Den tyska nedläggningen kostade 1 281 000 kronor per anställd. Lika dyr blev avvecklingen av franska Reims. Tre gånger så mycket som den i Västervik. Allt enligt företagets egna siffror.

Nu lovar Electrolux alltså betydande resurser i Mariestad. De anställda fick höra de orden igår igen, precis som de fick i oktober. Efter gårdagens information gick de tillbaka till monteringslinorna. Fortsatte som vanligt i högt tempo, gjorde vad som förväntades.  Höll produktionsmålen. Det blev gröna siffror igår också.

 

Läs mer:


hg@da.se

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Electroluxskylt

Electroluxfacket: Vi vill se konkreta förslag

JobbflyttElectrolux lovar ”en fortsatt hållbar verksamhet" vid fabriken i Mariestad när produktionen flyttas till Ungern. Men facket menar att de ännu inte fått se något konkret.

  EBBA OLSSON WIKDAHL

"Att dra ner här var betydligt smidigare"

Lågprislandet SverigeLönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.