Industriarbetarnas tidning

”Alla varningsklockor ringde”

13 november, 2015

Skrivet av

Situationen med Botnia Skog hade aldrig behövt inträffa om Migrationsverket och Holmen Skog bara hade lyssnat på facket, menar GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.

Redan 2013 skrev GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg till Migrationsverket och avrådde dem från att bevilja arbetstillstånd för anställningar i Botnia Skog AB. Bakgrunden är att den person som då stod bakom Botnia Skog AB tidigare hade bedrivit samma typ av verksamhet i moderbolaget till Botnia Skog på ett sätt som lett till tvister mellan GS-facket och bolaget.

– Vi har haft förhandlingar om kollektivavtalsbrott när det gäller löner och semesterersättningar, säger Magnus Lindberg.

I brevet till Migrationsverket skriver Magnus Lindberg bland annat att moderbolaget har satt i system att släpa efter med inbetalningar av försäkringspremier, pensionspremier och skatt. Facket befarade att dotterbolaget Botnia Skog AB skulle bedriva verksamheten på samma sätt i det nya bolaget.

Trots detta fick kambodjaner arbetstillstånd utfärdade för att arbeta i Botnia Skog AB både 2013 och 2014.

– Jag tycker det är skandalöst av myndigheten att ge arbetstillstånd. Vi skrev klart och tydligt att vi ansåg att det var högst olämpligt när det gäller Botnia Skog. Alla varningsklockor ringde, säger Magnus Lindberg.

Dagens Arbete har varit i kontakt med Migrationsverket, men har inte fått något svar på varför arbetstillstånd har beviljats trots uppgifterna från GS-facket.

GS-facket invände också mot att Holmen Skog ville anlita Botnia Skog AB som entreprenör. Det gick så långt som till central förhandling.

– Firman var egentligen på ekonomiskt obestånd. De redovisade ett stort varulager som de inte kunde bevisa fanns och revisorn hade inte styrkt årsredovisningen, säger Magnus Lindberg.

Holmen valde ändå att anlita Botnia Skog, eftersom den person som tidigare stod bakom bolaget inte längre var kvar.

– Vi tittade väldigt noga och hade många diskussioner internt om det där. Men formellt fanns han inte med någonstans, han hade klivit av och andra personer ägde och drev Botnia, säger Thomas Bouvin, regionchef på Holmen Skog i Iggesund.

Förhandlingarna med GS-facket slutade med att man var överens om att genomföra kontroller av bolagets ekonomi och stickkontroller av löner och andra villkor för de anställda. Enligt Magnus Lindberg på GS var det inte vad de helst ville.

– Vi ville stoppa anlitandet, men hade ingen möjlighet till det. När Holmen föreslog att vi skulle granska firman framöver tog vi vad vi fick helt enkelt.

Enligt Thomas Bouvin hittade Holmen Skog inga felaktigheter eller omständigheter, vare sig i ekonomin eller i villkoren för de anställda, som gav dem anledning att säga upp samarbetet med Botnia Skog.

– Det finns inget självändamål för oss att anlita Botnia, men man kan inte bara godtyckligt kasta ut dem utan att man gör en seriös granskning, säger Thomas Bouvin.

Bolaget gick i konkurs i slutet av december 2014. Upptäckte ni någon gång på vägen att ekonomin inte såg bra ut?

– Ja, mot slutet av året insåg vi att det inte skulle hålla. Då beslöt vi att inte anlita dem igen. Vi avslutade samarbetet av ekonomiska skäl. Det var innan de gick i konkurs.

Vilket ansvar kan Holmen ta för skogsarbetarna som behöver ett juridiskt ombud nu?

– Det där är en tvist mellan privatpersoner. Nu sker en rättslig prövning, sen får vi se vad som händer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ett systemfel i branschen”

”Ett systemfel i branschen”

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tycker att skogsbolagen måste börja ta sitt ansvar.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.