Industriarbetarnas tidning

”Alla varningsklockor ringde”

13 november, 2015

Skrivet av

Situationen med Botnia Skog hade aldrig behövt inträffa om Migrationsverket och Holmen Skog bara hade lyssnat på facket, menar GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.

Redan 2013 skrev GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg till Migrationsverket och avrådde dem från att bevilja arbetstillstånd för anställningar i Botnia Skog AB. Bakgrunden är att den person som då stod bakom Botnia Skog AB tidigare hade bedrivit samma typ av verksamhet i moderbolaget till Botnia Skog på ett sätt som lett till tvister mellan GS-facket och bolaget.

– Vi har haft förhandlingar om kollektivavtalsbrott när det gäller löner och semesterersättningar, säger Magnus Lindberg.

I brevet till Migrationsverket skriver Magnus Lindberg bland annat att moderbolaget har satt i system att släpa efter med inbetalningar av försäkringspremier, pensionspremier och skatt. Facket befarade att dotterbolaget Botnia Skog AB skulle bedriva verksamheten på samma sätt i det nya bolaget.

Trots detta fick kambodjaner arbetstillstånd utfärdade för att arbeta i Botnia Skog AB både 2013 och 2014.

– Jag tycker det är skandalöst av myndigheten att ge arbetstillstånd. Vi skrev klart och tydligt att vi ansåg att det var högst olämpligt när det gäller Botnia Skog. Alla varningsklockor ringde, säger Magnus Lindberg.

Dagens Arbete har varit i kontakt med Migrationsverket, men har inte fått något svar på varför arbetstillstånd har beviljats trots uppgifterna från GS-facket.

GS-facket invände också mot att Holmen Skog ville anlita Botnia Skog AB som entreprenör. Det gick så långt som till central förhandling.

– Firman var egentligen på ekonomiskt obestånd. De redovisade ett stort varulager som de inte kunde bevisa fanns och revisorn hade inte styrkt årsredovisningen, säger Magnus Lindberg.

Holmen valde ändå att anlita Botnia Skog, eftersom den person som tidigare stod bakom bolaget inte längre var kvar.

– Vi tittade väldigt noga och hade många diskussioner internt om det där. Men formellt fanns han inte med någonstans, han hade klivit av och andra personer ägde och drev Botnia, säger Thomas Bouvin, regionchef på Holmen Skog i Iggesund.

Förhandlingarna med GS-facket slutade med att man var överens om att genomföra kontroller av bolagets ekonomi och stickkontroller av löner och andra villkor för de anställda. Enligt Magnus Lindberg på GS var det inte vad de helst ville.

– Vi ville stoppa anlitandet, men hade ingen möjlighet till det. När Holmen föreslog att vi skulle granska firman framöver tog vi vad vi fick helt enkelt.

Enligt Thomas Bouvin hittade Holmen Skog inga felaktigheter eller omständigheter, vare sig i ekonomin eller i villkoren för de anställda, som gav dem anledning att säga upp samarbetet med Botnia Skog.

– Det finns inget självändamål för oss att anlita Botnia, men man kan inte bara godtyckligt kasta ut dem utan att man gör en seriös granskning, säger Thomas Bouvin.

Bolaget gick i konkurs i slutet av december 2014. Upptäckte ni någon gång på vägen att ekonomin inte såg bra ut?

– Ja, mot slutet av året insåg vi att det inte skulle hålla. Då beslöt vi att inte anlita dem igen. Vi avslutade samarbetet av ekonomiska skäl. Det var innan de gick i konkurs.

Vilket ansvar kan Holmen ta för skogsarbetarna som behöver ett juridiskt ombud nu?

– Det där är en tvist mellan privatpersoner. Nu sker en rättslig prövning, sen får vi se vad som händer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

”En fråga om höger och vänster”

”En fråga om höger och vänster”

Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

Sveaskog trygg med sin kontroll

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

GS stämmer Skogsnicke för bedrägeri

Historien om skogsarbetarna från Kamerun fortsätter. Nu stämmer fackförbundet GS företaget Skogsnicke för bedrägeri. Facket kräver drygt 400 000 kronor i utebliven lön och traktamente för en medlems räkning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.