Industriarbetarnas tidning

”Alla varningsklockor ringde”

13 november, 2015

Skrivet av

Situationen med Botnia Skog hade aldrig behövt inträffa om Migrationsverket och Holmen Skog bara hade lyssnat på facket, menar GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.

Redan 2013 skrev GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg till Migrationsverket och avrådde dem från att bevilja arbetstillstånd för anställningar i Botnia Skog AB. Bakgrunden är att den person som då stod bakom Botnia Skog AB tidigare hade bedrivit samma typ av verksamhet i moderbolaget till Botnia Skog på ett sätt som lett till tvister mellan GS-facket och bolaget.

– Vi har haft förhandlingar om kollektivavtalsbrott när det gäller löner och semesterersättningar, säger Magnus Lindberg.

I brevet till Migrationsverket skriver Magnus Lindberg bland annat att moderbolaget har satt i system att släpa efter med inbetalningar av försäkringspremier, pensionspremier och skatt. Facket befarade att dotterbolaget Botnia Skog AB skulle bedriva verksamheten på samma sätt i det nya bolaget.

Trots detta fick kambodjaner arbetstillstånd utfärdade för att arbeta i Botnia Skog AB både 2013 och 2014.

– Jag tycker det är skandalöst av myndigheten att ge arbetstillstånd. Vi skrev klart och tydligt att vi ansåg att det var högst olämpligt när det gäller Botnia Skog. Alla varningsklockor ringde, säger Magnus Lindberg.

Dagens Arbete har varit i kontakt med Migrationsverket, men har inte fått något svar på varför arbetstillstånd har beviljats trots uppgifterna från GS-facket.

GS-facket invände också mot att Holmen Skog ville anlita Botnia Skog AB som entreprenör. Det gick så långt som till central förhandling.

– Firman var egentligen på ekonomiskt obestånd. De redovisade ett stort varulager som de inte kunde bevisa fanns och revisorn hade inte styrkt årsredovisningen, säger Magnus Lindberg.

Holmen valde ändå att anlita Botnia Skog, eftersom den person som tidigare stod bakom bolaget inte längre var kvar.

– Vi tittade väldigt noga och hade många diskussioner internt om det där. Men formellt fanns han inte med någonstans, han hade klivit av och andra personer ägde och drev Botnia, säger Thomas Bouvin, regionchef på Holmen Skog i Iggesund.

Förhandlingarna med GS-facket slutade med att man var överens om att genomföra kontroller av bolagets ekonomi och stickkontroller av löner och andra villkor för de anställda. Enligt Magnus Lindberg på GS var det inte vad de helst ville.

– Vi ville stoppa anlitandet, men hade ingen möjlighet till det. När Holmen föreslog att vi skulle granska firman framöver tog vi vad vi fick helt enkelt.

Enligt Thomas Bouvin hittade Holmen Skog inga felaktigheter eller omständigheter, vare sig i ekonomin eller i villkoren för de anställda, som gav dem anledning att säga upp samarbetet med Botnia Skog.

– Det finns inget självändamål för oss att anlita Botnia, men man kan inte bara godtyckligt kasta ut dem utan att man gör en seriös granskning, säger Thomas Bouvin.

Bolaget gick i konkurs i slutet av december 2014. Upptäckte ni någon gång på vägen att ekonomin inte såg bra ut?

– Ja, mot slutet av året insåg vi att det inte skulle hålla. Då beslöt vi att inte anlita dem igen. Vi avslutade samarbetet av ekonomiska skäl. Det var innan de gick i konkurs.

Vilket ansvar kan Holmen ta för skogsarbetarna som behöver ett juridiskt ombud nu?

– Det där är en tvist mellan privatpersoner. Nu sker en rättslig prövning, sen får vi se vad som händer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

”En fråga om höger och vänster”

”En fråga om höger och vänster”

Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

Sveaskog trygg med sin kontroll

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.