Industriarbetarnas tidning

”Alla varningsklockor ringde”

13 november, 2015

Skrivet av

Situationen med Botnia Skog hade aldrig behövt inträffa om Migrationsverket och Holmen Skog bara hade lyssnat på facket, menar GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.

Redan 2013 skrev GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg till Migrationsverket och avrådde dem från att bevilja arbetstillstånd för anställningar i Botnia Skog AB. Bakgrunden är att den person som då stod bakom Botnia Skog AB tidigare hade bedrivit samma typ av verksamhet i moderbolaget till Botnia Skog på ett sätt som lett till tvister mellan GS-facket och bolaget.

– Vi har haft förhandlingar om kollektivavtalsbrott när det gäller löner och semesterersättningar, säger Magnus Lindberg.

I brevet till Migrationsverket skriver Magnus Lindberg bland annat att moderbolaget har satt i system att släpa efter med inbetalningar av försäkringspremier, pensionspremier och skatt. Facket befarade att dotterbolaget Botnia Skog AB skulle bedriva verksamheten på samma sätt i det nya bolaget.

Trots detta fick kambodjaner arbetstillstånd utfärdade för att arbeta i Botnia Skog AB både 2013 och 2014.

– Jag tycker det är skandalöst av myndigheten att ge arbetstillstånd. Vi skrev klart och tydligt att vi ansåg att det var högst olämpligt när det gäller Botnia Skog. Alla varningsklockor ringde, säger Magnus Lindberg.

Dagens Arbete har varit i kontakt med Migrationsverket, men har inte fått något svar på varför arbetstillstånd har beviljats trots uppgifterna från GS-facket.

GS-facket invände också mot att Holmen Skog ville anlita Botnia Skog AB som entreprenör. Det gick så långt som till central förhandling.

– Firman var egentligen på ekonomiskt obestånd. De redovisade ett stort varulager som de inte kunde bevisa fanns och revisorn hade inte styrkt årsredovisningen, säger Magnus Lindberg.

Holmen valde ändå att anlita Botnia Skog, eftersom den person som tidigare stod bakom bolaget inte längre var kvar.

– Vi tittade väldigt noga och hade många diskussioner internt om det där. Men formellt fanns han inte med någonstans, han hade klivit av och andra personer ägde och drev Botnia, säger Thomas Bouvin, regionchef på Holmen Skog i Iggesund.

Förhandlingarna med GS-facket slutade med att man var överens om att genomföra kontroller av bolagets ekonomi och stickkontroller av löner och andra villkor för de anställda. Enligt Magnus Lindberg på GS var det inte vad de helst ville.

– Vi ville stoppa anlitandet, men hade ingen möjlighet till det. När Holmen föreslog att vi skulle granska firman framöver tog vi vad vi fick helt enkelt.

Enligt Thomas Bouvin hittade Holmen Skog inga felaktigheter eller omständigheter, vare sig i ekonomin eller i villkoren för de anställda, som gav dem anledning att säga upp samarbetet med Botnia Skog.

– Det finns inget självändamål för oss att anlita Botnia, men man kan inte bara godtyckligt kasta ut dem utan att man gör en seriös granskning, säger Thomas Bouvin.

Bolaget gick i konkurs i slutet av december 2014. Upptäckte ni någon gång på vägen att ekonomin inte såg bra ut?

– Ja, mot slutet av året insåg vi att det inte skulle hålla. Då beslöt vi att inte anlita dem igen. Vi avslutade samarbetet av ekonomiska skäl. Det var innan de gick i konkurs.

Vilket ansvar kan Holmen ta för skogsarbetarna som behöver ett juridiskt ombud nu?

– Det där är en tvist mellan privatpersoner. Nu sker en rättslig prövning, sen får vi se vad som händer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

GS kritiserar fotbolls-VM

GS kritiserar fotbolls-VM

GS-facket riktar hård kritik mot FIFA med anledning av fotbolls-vm i Qatar.

Här finns miljoner för bättre hälsa

Här finns miljoner för bättre hälsa

I en gammal stödfond ligger 200 miljoner kronor som kan användas till bättre arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom skogs- och pappersindustrin. Men få känner till att de kan söka pengar.

GS välkomnar tuffare krav för arbetstillstånd

GS välkomnar tuffare krav för arbetstillstånd

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är även positiv till att bara tillåta arbetskraftsinvandring i branscher med brist på arbetskraft.

Oro för jobben när lokala företag byts ut

Oro för jobben när lokala företag byts ut

Kommer lönerna att dumpas? Oron är stor när Stora Enso ersätter lokala entreprenörer med snabbutbildade skogsmaskinförare från Rumänien.

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

Stora Enso bidrar till lönedumpning i skogen. Det menar GS-facket som anklagar skogsbolaget för att ha en ny affärsstrategi, där migrantarbetare ska ersätta svenska maskinförare.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?