Industriarbetarnas tidning
Frågan kommer ständig upp i debatten om migrationen: kostar den mer än den ger?
– Sverige har råd med flyktinginvandringen. Kostnaderna hotar inte alls välfärdssystemet, menar migrationsforskaren Joakim Ruist.
Fler människor betyder fler utgifter i form av bland annat utbildning och vård. Detta gäller såväl nyfödda som de som kommer till Sverige från andra länder.
Men det talas också om att just invandringen för med sig många samhällsekonomiska vinster. Hur ser det ut egentligen, och går det ens att räkna på?
Forskare runtom i världen använder olika beräkningsmodeller och kommer inte sällan fram till olika svar. Alla modeller är mer eller mindre fel. Det konstaterar Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier:
– Några modeller är användbara. Men modeller är alltid en förenkling av världen.
Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, konstaterar också att vilka resultat man kommer fram till beror på vad man jämför med.
Forskare har dock, enligt honom, sett en koncentration av invandrare i låglönejobb och dessa invandrare trycker upp den inhemska befolkningen i den ekonomiska trappan så att svenskarna får bättre jobb och högre inkomster.
En del av flyktinginvandringen från 1990-talet är ett exempel på att det faktiskt går att uppnå höga sysselsättningsgrader.
– Bosnierna var en stor ekonomisk förlust inledningsvis, men de har nu nästa samma sysselsättningsgrad som infödda svenskar, påpekar Sandro Scocco.
Joakim Ruist, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, har tittat närmare på vilka effekter olika typer av invandrare har på ekonomin. Utifrån sin beräkningsmodell svarar han som följer på fyra frågor som många av Dagens Arbetets läsare nog ställer sig:
Kan vi markant stärka de offentliga finanserna med hjälp av invandring?
– Nej. De som är riktigt högutbildade och som kommer till Sverige bidrar till en ökad ekonomisk produktivitet och betyder ett stort offentligt finansiellt överskott per capita. Arbetskraftsinvandringen från Östeuropa lindrade flaskhalsar i ekonomin och hjälpte produktivitetsutvecklingen, men betydde bara ett lite finansiell överskott, säger Joakim Ruist och fortsätter:
– Kärleksinvandrare, alltså de som kommer hit för att de funnit en partner härifrån, har nästan ingen påverkan på ekonomin. Vissa arbetar, andra gör inte det, men oftast försörjs de av sin partner. Flyktinginvandringen däremot betyder ett finansiellt underskott per capita.
Har vi råd med flyktinginvandringen?
– Ja. Oerhört grovt räknat, förklarar Joakim Ruist, kostade den offentliga finansierade omfördelningen till hela Sveriges flyktingpopulation ungefär 50 miljarder kronor under 2015.
Det är mycket pengar, påpekar han, men ändå bara lite mer än en procent av bruttonationalprodukten och knappt fyra procent av det som den offentliga sektorn omsätter.
– Det är långtifrån några summor som kan förändra på välfärdsmodellen. Det är pengar som måste tas någonstans ifrån men det hotar inte systemet, konstaterar Joakim Ruist.
Tar invandrare jobb?
– På den frågan blir svaret ”Nej” om man ser långsiktigt på det. Det är alla överens om, säger Joakim Ruist. Men på kort sikt blir svaret ”Inte mycket”. Det finns vissa typer av invandrare som kan ta jobb från svenskarna, men det är inte många som fyller de kvalifikationer som krävs.
Vad är viktigast nu?
– Inte ekonomin. De sociala klyftorna är viktigast. Att fler kommer hit innebär att det är fler som ska genom samma tratt och riskerar att stå utan jobb väldigt länge, menar Joakim Ruist.
I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.
I stället för att ta hit människor för att utföra lågkvalificerade arbeten behövs kortare utbildningsinsatser till arbetssökande som redan finns i Sverige, skriver Magnus Persson, SD.
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.
De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.
Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.
”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!
Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.
Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.
Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.
Finska transportarbetarförbundet AKT ger sig in i konflikten med Tesla.
”Mycket allvarligt, närmast systemhotande” anser Tesla
”En tydlig signal till Tesla” säger Fellesförbundets Jørn Eggum.
Nu sluter de nordiska fackförbunden upp bakom IF Metall. Bojkott väntar Tesla.
Mikael Färnbo tar oss igenom de senaste fem veckornas strejk för den svenska modellen. Från varsel till sympatiåtgärder.
Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.
Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.
Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.
Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.
De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.
Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.
Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.
”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”
”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.
Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”
”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”
”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”
Högre ersättning ska få fler att sluta upp
Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?
Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.
Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner
Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.
”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.
Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.
Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda
I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.
"Jag har aldrig behövt visa id eller sprängtillstånd, ingen har undrat vem jag är"
Men Storstockholms brandförsvar drog in tillståndet direkt efter Dagens Arbetes frågor.
200 kilo dynamit har försvunnit från Uppländska berg. Trots det har de inte polisanmält och kontrollen har brustit.
Bekräftar: Inga polisanmälningar gjorda ”eftersom personerna blivit dömda”.
Enligt åtalet – fick instruktioner i chattar av mellanhand: ”vill ha en bilbomb som verkligen blåser bort folket i bilen”
