Industriarbetarnas tidning

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

5 oktober, 2016

Frågan kommer ständig upp i debatten om migrationen: kostar den mer än den ger?

– Sverige har råd med flyktinginvandringen. Kostnaderna hotar inte alls välfärdssystemet, menar migrationsforskaren Joakim Ruist.

Fler människor betyder fler utgifter i form av bland annat utbildning och vård. Detta gäller såväl nyfödda som de som kommer till Sverige från andra länder.

Men det talas också om att just invandringen för med sig många samhällsekonomiska vinster. Hur ser det ut egentligen, och går det ens att räkna på?

Forskare runtom i världen använder olika beräkningsmodeller och kommer inte sällan fram till olika svar. Alla modeller är mer eller mindre fel. Det konstaterar Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier:

– Några modeller är användbara. Men modeller är alltid en förenkling av världen.

Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.
Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, konstaterar också att vilka resultat man kommer fram till beror på vad man jämför med.

Forskare har dock, enligt honom, sett en koncentration av invandrare i låglönejobb och dessa invandrare trycker upp den inhemska befolkningen i den ekonomiska trappan så att svenskarna får bättre jobb och högre inkomster.

En del av flyktinginvandringen från 1990-talet är ett exempel på att det faktiskt går att uppnå höga sysselsättningsgrader.

– Bosnierna var en stor ekonomisk förlust inledningsvis, men de har nu nästa samma sysselsättningsgrad som infödda svenskar, påpekar Sandro Scocco.

Joakim Ruist, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, har tittat närmare på vilka effekter olika typer av invandrare har på ekonomin. Utifrån sin beräkningsmodell svarar han som följer på fyra frågor som många av Dagens Arbetets läsare nog ställer sig:

Foto: Madeleine Andersson.
Joakim Ruist. Foto: Madeleine Andersson.

Kan vi markant stärka de offentliga finanserna med hjälp av invandring?

– Nej. De som är riktigt högutbildade och som kommer till Sverige bidrar till en ökad ekonomisk produktivitet och betyder ett stort offentligt finansiellt överskott per capita. Arbetskraftsinvandringen från Östeuropa lindrade flaskhalsar i ekonomin och hjälpte produktivitetsutvecklingen, men betydde bara ett lite finansiell överskott, säger Joakim Ruist och fortsätter:

– Kärleksinvandrare, alltså de som kommer hit för att de funnit en partner härifrån, har nästan ingen påverkan på ekonomin. Vissa arbetar, andra gör inte det, men oftast försörjs de av sin partner. Flyktinginvandringen däremot betyder ett finansiellt underskott per capita.

Har vi råd med flyktinginvandringen?

– Ja. Oerhört grovt räknat, förklarar Joakim Ruist, kostade den offentliga finansierade omfördelningen till hela Sveriges flyktingpopulation ungefär 50 miljarder kronor under 2015.

Det är mycket pengar, påpekar han, men ändå bara lite mer än en procent av bruttonationalprodukten och knappt fyra procent av det som den offentliga sektorn omsätter.

– Det är långtifrån några summor som kan förändra på välfärdsmodellen. Det är pengar som måste tas någonstans ifrån men det hotar inte systemet, konstaterar Joakim Ruist.

Tar invandrare jobb?

– På den frågan blir svaret ”Nej” om man ser långsiktigt på det. Det är alla överens om, säger Joakim Ruist. Men på kort sikt blir svaret ”Inte mycket”. Det finns vissa typer av invandrare som kan ta jobb från svenskarna, men det är inte många som fyller de kvalifikationer som krävs.

Vad är viktigast nu?

– Inte ekonomin. De sociala klyftorna är viktigast. Att fler kommer hit innebär att det är fler som ska genom samma tratt och riskerar att stå utan jobb väldigt länge, menar Joakim Ruist.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”De här partierna är här för att stanna”

”De här partierna är här för att stanna”

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.