Industriarbetarnas tidning

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

5 oktober, 2016

Frågan kommer ständig upp i debatten om migrationen: kostar den mer än den ger?

– Sverige har råd med flyktinginvandringen. Kostnaderna hotar inte alls välfärdssystemet, menar migrationsforskaren Joakim Ruist.

Fler människor betyder fler utgifter i form av bland annat utbildning och vård. Detta gäller såväl nyfödda som de som kommer till Sverige från andra länder.

Men det talas också om att just invandringen för med sig många samhällsekonomiska vinster. Hur ser det ut egentligen, och går det ens att räkna på?

Forskare runtom i världen använder olika beräkningsmodeller och kommer inte sällan fram till olika svar. Alla modeller är mer eller mindre fel. Det konstaterar Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier:

– Några modeller är användbara. Men modeller är alltid en förenkling av världen.

Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.
Sandro Scocco. Foto: Madeleine Andersson.

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, konstaterar också att vilka resultat man kommer fram till beror på vad man jämför med.

Forskare har dock, enligt honom, sett en koncentration av invandrare i låglönejobb och dessa invandrare trycker upp den inhemska befolkningen i den ekonomiska trappan så att svenskarna får bättre jobb och högre inkomster.

En del av flyktinginvandringen från 1990-talet är ett exempel på att det faktiskt går att uppnå höga sysselsättningsgrader.

– Bosnierna var en stor ekonomisk förlust inledningsvis, men de har nu nästa samma sysselsättningsgrad som infödda svenskar, påpekar Sandro Scocco.

Joakim Ruist, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, har tittat närmare på vilka effekter olika typer av invandrare har på ekonomin. Utifrån sin beräkningsmodell svarar han som följer på fyra frågor som många av Dagens Arbetets läsare nog ställer sig:

Foto: Madeleine Andersson.
Joakim Ruist. Foto: Madeleine Andersson.

Kan vi markant stärka de offentliga finanserna med hjälp av invandring?

– Nej. De som är riktigt högutbildade och som kommer till Sverige bidrar till en ökad ekonomisk produktivitet och betyder ett stort offentligt finansiellt överskott per capita. Arbetskraftsinvandringen från Östeuropa lindrade flaskhalsar i ekonomin och hjälpte produktivitetsutvecklingen, men betydde bara ett lite finansiell överskott, säger Joakim Ruist och fortsätter:

– Kärleksinvandrare, alltså de som kommer hit för att de funnit en partner härifrån, har nästan ingen påverkan på ekonomin. Vissa arbetar, andra gör inte det, men oftast försörjs de av sin partner. Flyktinginvandringen däremot betyder ett finansiellt underskott per capita.

Har vi råd med flyktinginvandringen?

– Ja. Oerhört grovt räknat, förklarar Joakim Ruist, kostade den offentliga finansierade omfördelningen till hela Sveriges flyktingpopulation ungefär 50 miljarder kronor under 2015.

Det är mycket pengar, påpekar han, men ändå bara lite mer än en procent av bruttonationalprodukten och knappt fyra procent av det som den offentliga sektorn omsätter.

– Det är långtifrån några summor som kan förändra på välfärdsmodellen. Det är pengar som måste tas någonstans ifrån men det hotar inte systemet, konstaterar Joakim Ruist.

Tar invandrare jobb?

– På den frågan blir svaret ”Nej” om man ser långsiktigt på det. Det är alla överens om, säger Joakim Ruist. Men på kort sikt blir svaret ”Inte mycket”. Det finns vissa typer av invandrare som kan ta jobb från svenskarna, men det är inte många som fyller de kvalifikationer som krävs.

Vad är viktigast nu?

– Inte ekonomin. De sociala klyftorna är viktigast. Att fler kommer hit innebär att det är fler som ska genom samma tratt och riskerar att stå utan jobb väldigt länge, menar Joakim Ruist.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”De här partierna är här för att stanna”

”De här partierna är här för att stanna”

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.