Står den svenska modellen pall?
5 oktober, 2016
Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga sig i lönebildningen.
– Den stora krisen ligger framför oss, och det är integrationen. Det är den stora utmaningen som kan orsaka kostnader. Vi kan inte ta det lugnt ännu, konstaterar Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom vid Svenskt Näringsliv.
Han tycker att den svenska modellen, ur ett bredare perspektiv, hittills har visat sig flexibel.
LO:s vice ordförande Berit Müllerström och Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartmentet är av samma åsikt: den svenska modellen har stått sig robust.
– Den svenska modellen är en förutsättning för att klara integrationen. Det att parterna formade ett snabbspår är ett fint uttryck för att den svenska modellen fungerar, säger Nilsson.
Den svenska modellen med kollektivavtal innebär en för hög tröskel för nyanlända, anser Andreas Bergström som är vd för den grönliberala tankesmedjan Fores.
– Ju högre tröskel, desto flera kringgår reglerna.
Enligt honom det leder till svartjobb och att en större andel hamnar utanför kollektivavtalstäckningen med allt vad det innebär av otrygga anställningar och sämre omställningsskydd.
– Den svenska modellen är en smaksak. Det finns olika varianter från att staten sätter lönen till en nya variant av den svenska modellen där man prutar lite på den, säger Bergström.
Men ”staten” är inte helt med på noterna.
– Vi tycker inte att staten ska komma in och sätta löner, den svenska modellen fungerar bra. Att parterna formade snabbspår ett fint uttryck för den svenska modellen, säger Erik Nilsson.
Så hur får man ut alla nyanlända på den svenska arbetsmarknaden? Alla parter var överens om att utbildning spelar en viktig roll. En del av de nyanlända saknar det helt, en del har någon form av utbildning, medan andra är högt utbildade.
– De som ligger i mittgruppen behöver komplettera sig och där behövs fler och bättre lösningar där jobbet kompletteras med utbildningar, säger Müllerström.
Hon tycker att staten ska bära huvudansvaret för i synnerhet de som saknar utbildning helt, medan parterna kan bidra och delta genom snabbspåren. Lika eniga var debattörerna däremot inte om lönenivån.
– Vi skapar ett stort utanförskap om vi inte har lägre löner. Det får fler ut på arbetsmarknaden. Vi har skapat en underklass, säger Andreas Bergström från Fores.
Det vill LO däremot inte. Men redan nu finns det utbildningsjobb eller YA-jobb där lönen är 75 procent av den kollektivavtalade. Så var ligger konflikten? undrade moderatorn Helle Klein.
– Det är okej då man kombinerar jobb och utbildning, men vi vill inte bidra till att lönerna blir permanent låga. Vi vill inte ha en underklass, säger LO:s Müllerström.
Hon påminner också att det finns en stor arbetskraftsbrist inom många olika branscher.
Men huruvida man kommer in på arbetsmarknaden handlar inte bara om lönenivån.
– En hel del annat inverkar också, diskriminering, skillnader bland nyanlända i deras kontaktnät i Sverige och språkkunskaper, påminner Erik Nilsson.
Han ser också flera utmaningar: det finns stora regionala skillnader i hur lätt man hittar jobb. Likaså är det tre gånger så vanligt att en utlandsfödd man får jobb än en kvinna.
– En växande och välfungerande arbetsmarknad är den bästa integrationen, konstaterade Müllerström.
Läs mer: Industrin och migrationen
