Industriarbetarnas tidning

Står den svenska modellen pall?

5 oktober, 2016

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga sig i lönebildningen.

– Den stora krisen ligger framför oss, och det är integrationen. Det är den stora utmaningen som kan orsaka kostnader. Vi kan inte ta det lugnt ännu, konstaterar Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom vid Svenskt Näringsliv.

Han tycker att den svenska modellen, ur ett bredare perspektiv, hittills har visat sig flexibel.
LO:s vice ordförande Berit Müllerström och Erik Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartmentet  är av samma åsikt: den svenska modellen har stått sig robust.

– Den svenska modellen är en förutsättning för att klara integrationen. Det att parterna formade ett snabbspår är ett fint uttryck för att den svenska modellen fungerar, säger Nilsson.

Den svenska modellen med kollektivavtal innebär en för hög tröskel för nyanlända, anser Andreas Bergström som är vd för den grönliberala tankesmedjan Fores.

– Ju högre tröskel, desto flera kringgår reglerna.

Enligt honom det leder till svartjobb och att en större andel hamnar utanför kollektivavtalstäckningen med allt vad det innebär av otrygga anställningar och sämre omställningsskydd.

– Den svenska modellen är en smaksak. Det finns olika varianter från att staten sätter lönen till en nya variant av den svenska modellen där man prutar lite på den, säger Bergström.

Men ”staten” är inte helt med på noterna.

– Vi tycker inte att staten ska komma in och sätta löner, den svenska modellen fungerar bra. Att parterna formade snabbspår ett fint uttryck för den svenska modellen, säger Erik Nilsson.

Så hur får man ut alla nyanlända på den svenska arbetsmarknaden? Alla parter var överens om att utbildning spelar en viktig roll. En del av de nyanlända saknar det helt, en del har någon form av utbildning, medan andra är högt utbildade.

– De som ligger i mittgruppen behöver komplettera sig och där behövs fler och bättre lösningar där jobbet kompletteras med utbildningar, säger Müllerström.

Hon tycker att staten ska bära huvudansvaret för i synnerhet de som saknar utbildning helt, medan parterna kan bidra och delta genom snabbspåren. Lika eniga var debattörerna däremot inte om lönenivån.

– Vi skapar ett stort utanförskap om vi inte har lägre löner. Det får fler ut på arbetsmarknaden. Vi har skapat en underklass, säger Andreas Bergström från Fores.

Det vill LO däremot inte. Men redan nu finns det utbildningsjobb eller YA-jobb där lönen är 75 procent av den kollektivavtalade. Så var ligger konflikten? undrade moderatorn Helle Klein.

– Det är okej då man kombinerar jobb och utbildning, men vi vill inte bidra till att lönerna blir permanent låga. Vi vill inte ha en underklass, säger LO:s Müllerström.

Hon påminner också att det finns en stor arbetskraftsbrist inom många olika branscher.
Men huruvida man kommer in på arbetsmarknaden handlar inte bara om lönenivån.

– En hel del annat inverkar också, diskriminering, skillnader bland nyanlända i deras kontaktnät i Sverige och språkkunskaper, påminner Erik Nilsson.

Han ser också flera utmaningar: det finns stora regionala skillnader i hur lätt man hittar jobb. Likaså är det tre gånger så vanligt att en utlandsfödd man får jobb än en kvinna.

– En växande och välfungerande arbetsmarknad är den bästa integrationen, konstaterade Müllerström.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.