Framtidens pussel går inte ihop

DA reder ut.Den svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp, för det gröna guldet räcker inte till allt i framtiden.

Det är sant att tillväxten är betydligt högre än avverkningen. Skogen växer ungefär 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan avverkningen är kring 90 miljoner skogskubikmeter. Men en del av tillväxten sker i skyddad skog. Skogsindustrin kommer därför inte åt den.

Skogsindustrins exportvärde var 127 miljarder kronor förra året. Det är drygt 10 procent av den totala svenska exporten. Frågan är på vilket sätt skogen används bäst i framtiden. Danske Bank har gjort en analys:

– För landet Sverige är det bäst att utnyttja skogen till det som ger mest intäkter och flest jobb. Då är papper bättre än massa, lister och hus bättre än brädor, diesel bättre än brännved, säger Johan Freij, affärsområdeschef för land och skog vid Danske Bank.

– En mix är det bästa, och samtidigt ta hänsyn till natur och miljö.

Källor: Danske Bank, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SP Processum, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenska bioenergiföreningen.

Så vill branschen öka användningen

Massa- och pappersindustrin: + 6 miljoner skogs-kubikmeter.

• I dag: 42 miljoner skogskubikmeter per år används till massaved.
• Framtid: Industrin har investerat 20 miljarder mellan 2014 och 2016. Det kräver ett ökat virkesuttag på åtminstone 6 miljoner skogskubikmeter från och med år 2020.

Sågade trävaror: + /- 0 miljoner

• I dag: Cirka 44 miljoner skogskubikmeter används i sågverksindustrin. Den totala trävaruproduktionen ligger på cirka 18 miljoner kubikmeter per år.
• Framtid: Det finns inga större planerade investeringar. Produktionen kan komma att öka om några år. Längre in i framtiden förväntas efterfrågan på trävaror öka både på hemma- och exportmarknaden.

Industriellt träbyggande: + 0,5 miljoner

• I dag: Cirka 3 000 lägenheter i flerfamiljshus byggs i trä varje år.
• Framtid: Företag inom industriellt träbyggande har gjort satsningar på kring 800 miljoner och om några år byggs uppskattningsvis 10 000 lägenheter i flerfamiljshus i trä. Då   behövs ytterligare 0,5 miljoner skogskubikmeter.

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel): + 20 miljoner

• I dag: Endast biprodukter från skogsindustrin, till exempel lutar, bark, spån samt grenar och toppar, används till produktion av biobränsle.
• Framtid: Om efterfrågan ökar vill branschföreningen Svebio nära på fördubbla produktionen till år 2030. Det skulle kräva   ytterligare 20 miljoner skogskubikmeter per år och att man dessutom använder hela träd.

Skyddad skog (för mångfald, friluftsliv och turism): + 8,5 miljoner

• I dag: 10 procent av skogen är formellt eller frivilligt skyddad.

• Framtid: Naturskyddsföreningen vill skydda dubbelt så mycket, det motsvarar ytterligare 8,5 miljoner skogskubikmeter.

Nya produkter: +? miljoner

• I dag: Ständig utveckling av nya produkter som kan tillverkas av skog. Det handlar om bioplaster, starka material som kan användas i exempelvis elektronikprodukter och bilar. Redan nu tillverkas textilier av cellulosa. Kan bli en stor industri.
• Framtid: Vilka produkter som blir konkurrenskraftiga är svårt att förutse. Därför är det också osäkert att räkna på hur stort behovet av skogsråvaran kommer att bli. Men en ökning är att vänta.

”Därför ska skogen gå till oss”

Om skogsråvaran inte räcker till allt, så lyder frågan: Vad ska den användas till? DA ställde den till sex olika aktörer i skogsbranschen.

Massa- och pappersindustrin: 

+ Står för en stor andel av skogsägarens vinst. Växande global efterfrågan på pappers- och massaprodukter (förutom grafiskt papper).

+ Högre förädlingsvärde på papper- och kartongprodukter.

+ Fungerande pappersåtervinning.

”Skogen ska och kan användas till mycket, allt ifrån rekreation till produktion av olika typer av råvaror. Den internationella efterfrågan på massaprodukter växer. Sverige har en unik konkonkurrensfördel med välskötta skogar och långa fibrer.”

Gunilla Saltin, affärsområdeschef för massabruken Södra Cell.

Industriellt träbyggande:

+ Långlivad produkt.

+ Husen binder koldioxid.

+ Skapar jobb på landsbygden.

+ Förkortar byggprocessen.

+ Minimerar störningarna för omgivningen vid byggandet.

+ Husen byggs inomhus i torr miljö.

”Jag tror att det bästa man kan göra av skogen är att bygga hus. Husen står länge, det handlar om 100 års perspektiv. Skogen ska brukas på ett bra sätt, men att inte använda den är förkastligt.”

Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet.

Skyddad skog (turism, friluftsliv och biologisk mångfald):

+ Bidrar till bevarandet av olika skogstyper.

+ Kan användas till rekreation och friluftsliv.

+ Skapar jobb inom turismen. Turismens exportvärde är 113 miljarder kronor per år.

”Vi välkomnar ett biobaserat samhälle, men inte på bekostnad av miljömålen. Man måste titta på helheten, inte bara klimat-målen.”

Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen.

Sågade trävaror:

+ Sågverken genererar en stor del av skogsägarens vinst.

+ Växande global efterfrågan på trävaror i framtiden.

+ Träkonstruktioner och snickeriprodukter binder koldioxid.

+ Kan ersätta fossila material.

”Råvaran har goda framtidsutsikter. Genom att välja trä i stället för betong och stål minskar utsläppen av fossil koldioxid och det krävs mindre energi för tillverkning och transport.”

Johan Padel, vd för Holmen Timber med två sågverk.

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel):

+ Minskar användningen av energi från fossila råvaror.

+ Minskar koldioxidutsläppen.

+ Bidrar till regeringens mål om fossiloberoende transporter.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

”Jag tror att biomassan räcker både till energi och produkter om vi blir mer energieffektiva, sköter skogen väl eller om vi importerar. Att använda skogen till bioenergi ger ersättning till att sköta skogen bättre.”

Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

Nya produkter:

+ Kläder som tillverkas av cellulosa är mer miljövänliga än bomullskläder.

+ Syntetiska kemikalier, i till exempel lim och färger, kan ersättas med gröna kemikalier.

+ Petroleumbaserade plaster kan ersättas med olja från skogen.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

”Jag tror på bioraffinaderier som tillverkar flera produkter, till exempel textilier, förpackningar, gröna kemikalier och drivmedel. Då får man ett så högt värde som möjligt från råvaran.”

Magnus Hallberg, vd för forskningsbolaget SP Processum.

JONNA SÖDERQVIST
jonna.soderqvist@dagensarbete.se