”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Framtidens industri

Framtidens pussel går inte ihop

gran

DA reder ut. Den svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp, för det gröna guldet räcker inte till allt i framtiden.

Det är sant att tillväxten är betydligt högre än avverkningen. Skogen växer ungefär 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan avverkningen är kring 90 miljoner skogskubikmeter. Men en del av tillväxten sker i skyddad skog. Skogsindustrin kommer därför inte åt den.

Skogsindustrins exportvärde var 127 miljarder kronor förra året. Det är drygt 10 procent av den totala svenska exporten. Frågan är på vilket sätt skogen används bäst i framtiden. Danske Bank har gjort en analys:

– För landet Sverige är det bäst att utnyttja skogen till det som ger mest intäkter och flest jobb. Då är papper bättre än massa, lister och hus bättre än brädor, diesel bättre än brännved, säger Johan Freij, affärsområdeschef för land och skog vid Danske Bank.

– En mix är det bästa, och samtidigt ta hänsyn till natur och miljö.

Källor: Danske Bank, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SP Processum, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenska bioenergiföreningen.

Så vill branschen öka användningen

skogen-pappMassa- och pappersindustrin: + 6 miljoner skogs-kubikmeter.
  • I dag: 42 miljoner skogskubikmeter per år används till massaved.
  • Framtid: Industrin har investerat 20 miljarder mellan 2014 och 2016. Det kräver ett ökat virkesuttag på åtminstone 6 miljoner skogskubikmeter från och med år 2020.
skogen-virkeSågade trävaror: + /- 0 miljoner
  • I dag: Cirka 44 miljoner skogskubikmeter används i sågverksindustrin. Den totala trävaruproduktionen ligger på cirka 18 miljoner kubikmeter per år.
  • Framtid: Det finns inga större planerade investeringar. Produktionen kan komma att öka om några år. Längre in i framtiden förväntas efterfrågan på trävaror öka både på hemma- och exportmarknaden.
skogen-husIndustriellt träbyggande: + 0,5 miljoner
  • I dag: Cirka 3 000 lägenheter i flerfamiljshus byggs i trä varje år.
  • Framtid: Företag inom industriellt träbyggande har gjort satsningar på kring 800 miljoner och om några år byggs uppskattningsvis 10 000 lägenheter i flerfamiljshus i trä. Då   behövs ytterligare 0,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-etanolBiobränsle (värme, el och biodrivmedel): + 20 miljoner
  • I dag: Endast biprodukter från skogsindustrin, till exempel lutar, bark, spån samt grenar och toppar, används till produktion av biobränsle.
  • Framtid: Om efterfrågan ökar vill branschföreningen Svebio nära på fördubbla produktionen till år 2030. Det skulle kräva   ytterligare 20 miljoner skogskubikmeter per år och att man dessutom använder hela träd.
skogen-turistSkyddad skog (för mångfald, friluftsliv och turism): + 8,5 miljoner
  • I dag: 10 procent av skogen är formellt eller frivilligt skyddad.

 

  • Framtid: Naturskyddsföreningen vill skydda dubbelt så mycket, det motsvarar ytterligare 8,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-hjalmNya produkter: +? miljoner
  • I dag: Ständig utveckling av nya produkter som kan tillverkas av skog. Det handlar om bioplaster, starka material som kan användas i exempelvis elektronikprodukter och bilar. Redan nu tillverkas textilier av cellulosa. Kan bli en stor industri.
  • Framtid: Vilka produkter som blir konkurrenskraftiga är svårt att förutse. Därför är det också osäkert att räkna på hur stort behovet av skogsråvaran kommer att bli. Men en ökning är att vänta.

”Därför ska skogen gå till oss”

Om skogsråvaran inte räcker till allt, så lyder frågan: Vad ska den användas till? DA ställde den till sex olika aktörer i skogsbranschen.

Massa- och pappersindustrin: 

+ Står för en stor andel av skogsägarens vinst. Växande global efterfrågan på pappers- och massaprodukter (förutom grafiskt papper).

+  Högre förädlingsvärde på papper- och kartongprodukter.

+ Fungerande pappersåtervinning.

skogen-1”Skogen ska och kan användas till mycket, allt ifrån rekreation till produktion av olika typer av råvaror. Den internationella efterfrågan på massaprodukter växer. Sverige har en unik konkonkurrensfördel med välskötta skogar och långa fibrer.”

Gunilla Saltin, affärsområdeschef för massabruken Södra Cell.

 

Industriellt träbyggande:

+ Långlivad produkt.

+ Husen binder koldioxid.

+ Skapar jobb på landsbygden.

+ Förkortar byggprocessen.

+ Minimerar störningarna för omgivningen vid byggandet.

+ Husen byggs inomhus i torr miljö.

skogen-susanne”Jag tror att det bästa man kan göra av skogen är att bygga hus. Husen står länge, det handlar om 100 års perspektiv. Skogen ska brukas på ett bra sätt, men att inte använda den är förkastligt.”

Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet.

 

Skyddad skog (turism, friluftsliv och biologisk mångfald):

+ Bidrar till bevarandet av olika skogstyper.

+ Kan användas till rekreation och friluftsliv.

+ Skapar jobb inom turismen. Turismens exportvärde är 113 miljarder kronor per år.

skogen-3”Vi välkomnar ett biobaserat samhälle, men inte på bekostnad av miljömålen. Man måste titta på helheten, inte bara klimat-målen.”

Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen.

 

Sågade trävaror:

+ Sågverken genererar en stor del av skogsägarens vinst.

+ Växande global efterfrågan på trävaror i framtiden.

+ Träkonstruktioner och snickeriprodukter binder koldioxid.

+ Kan ersätta fossila material.

skogen4”Råvaran har goda framtidsutsikter. Genom att välja trä i stället för betong och stål minskar utsläppen av fossil koldioxid och det krävs mindre energi för tillverkning och transport.”

Johan Padel, vd för Holmen Timber med två sågverk.

 

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel):

+ Minskar användningen av energi från fossila råvaror.

+ Minskar koldioxidutsläppen.

+ Bidrar till regeringens mål om fossiloberoende transporter.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen5”Jag tror att biomassan räcker både till energi och produkter om vi blir mer energieffektiva, sköter skogen väl eller om vi importerar. Att använda skogen till bioenergi ger ersättning till att sköta skogen bättre.”

Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

 

Nya produkter:

+ Kläder som tillverkas av cellulosa är mer miljövänliga än bomullskläder.

+ Syntetiska kemikalier, i till exempel lim och färger, kan ersättas med gröna kemikalier.

+ Petroleumbaserade plaster kan ersättas med olja från skogen.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen6”Jag tror på bioraffinaderier som tillverkar flera produkter, till exempel textilier, förpackningar, gröna kemikalier och drivmedel. Då får man ett så högt värde som möjligt från råvaran.”

Magnus Hallberg, vd för forskningsbolaget SP Processum.

 

JONNA SÖDERQVIST
jonna.soderqvist@dagensarbete.se

JONNA SÖDERQVIST

1Kommentarer

M-E Mikaelsson:

Med ett maassavedspris runt 250 kr kommer skogsbruket att alltmer gena i kurvorna beträffande skötseln samtidigt som skogsvårdsorganisationen blivit alltmer tandlös.Detta kommer per automatik leda till dyrare avverkningar samt sämre virkeskvalitet vilket är det enda vi på sikt kan konkurrera med. Massatillverkningen kommer sannolikt att ske i enheter närmare tillväxtområdena där billig råvara och arbetskraft finns att tillgå.
Ps.Massapriset låg lika 1988 vilket är runt 450 kr i dagens penningvärde…..

Hur ska vi bäst använda skogen?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Fortsatt oro vid Kubal

För femte gången har den amerikanska regeringen givit uppskov med sanktionerna mot de ryska ägarna av Kubal i Sundsvall. Kommer inget nytt besked nästa fredag får de anställda börja stänga sin fabrik lagom till jul.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Heta rykten om försäljning av ABB:s kraftdivision

Ryktena om att ABB ska sälja sin kraftdivision Power Grids med 3800 anställda till japanska Hitachi blir allt hetare. ”Vi har ingen aning om vart den här affären hamnar, om den nu ens blir av”, kommenterar Bosse Larsson ordförande för IF Metalls koncernfack i ABB.

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Sexuella trakasserierEtt drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Leslie prisas för sina industribilder

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater. I dag får han Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

1

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

De vet vad ölet ska stå på

PÅ GOLVETGå in på en pub i London, New York eller Filipstad. Chansen är stor att pappret i ölunderläggen är från det värmländska bruket Svanskog.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.