Industriarbetarnas tidning

Framtidens pussel går inte ihop

8 november, 2016

Skrivet av JONNA SÖDERQVIST

gran

DA reder ut. Den svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp, för det gröna guldet räcker inte till allt i framtiden.

Det är sant att tillväxten är betydligt högre än avverkningen. Skogen växer ungefär 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan avverkningen är kring 90 miljoner skogskubikmeter. Men en del av tillväxten sker i skyddad skog. Skogsindustrin kommer därför inte åt den.

Skogsindustrins exportvärde var 127 miljarder kronor förra året. Det är drygt 10 procent av den totala svenska exporten. Frågan är på vilket sätt skogen används bäst i framtiden. Danske Bank har gjort en analys:

– För landet Sverige är det bäst att utnyttja skogen till det som ger mest intäkter och flest jobb. Då är papper bättre än massa, lister och hus bättre än brädor, diesel bättre än brännved, säger Johan Freij, affärsområdeschef för land och skog vid Danske Bank.

– En mix är det bästa, och samtidigt ta hänsyn till natur och miljö.

Källor: Danske Bank, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SP Processum, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenska bioenergiföreningen.

Så vill branschen öka användningen

skogen-pappMassa- och pappersindustrin: + 6 miljoner skogs-kubikmeter.
  • I dag: 42 miljoner skogskubikmeter per år används till massaved.
  • Framtid: Industrin har investerat 20 miljarder mellan 2014 och 2016. Det kräver ett ökat virkesuttag på åtminstone 6 miljoner skogskubikmeter från och med år 2020.
skogen-virkeSågade trävaror: + /- 0 miljoner
  • I dag: Cirka 44 miljoner skogskubikmeter används i sågverksindustrin. Den totala trävaruproduktionen ligger på cirka 18 miljoner kubikmeter per år.
  • Framtid: Det finns inga större planerade investeringar. Produktionen kan komma att öka om några år. Längre in i framtiden förväntas efterfrågan på trävaror öka både på hemma- och exportmarknaden.
skogen-husIndustriellt träbyggande: + 0,5 miljoner
  • I dag: Cirka 3 000 lägenheter i flerfamiljshus byggs i trä varje år.
  • Framtid: Företag inom industriellt träbyggande har gjort satsningar på kring 800 miljoner och om några år byggs uppskattningsvis 10 000 lägenheter i flerfamiljshus i trä. Då   behövs ytterligare 0,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-etanolBiobränsle (värme, el och biodrivmedel): + 20 miljoner
  • I dag: Endast biprodukter från skogsindustrin, till exempel lutar, bark, spån samt grenar och toppar, används till produktion av biobränsle.
  • Framtid: Om efterfrågan ökar vill branschföreningen Svebio nära på fördubbla produktionen till år 2030. Det skulle kräva   ytterligare 20 miljoner skogskubikmeter per år och att man dessutom använder hela träd.
skogen-turistSkyddad skog (för mångfald, friluftsliv och turism): + 8,5 miljoner
  • I dag: 10 procent av skogen är formellt eller frivilligt skyddad.

 

  • Framtid: Naturskyddsföreningen vill skydda dubbelt så mycket, det motsvarar ytterligare 8,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-hjalmNya produkter: +? miljoner
  • I dag: Ständig utveckling av nya produkter som kan tillverkas av skog. Det handlar om bioplaster, starka material som kan användas i exempelvis elektronikprodukter och bilar. Redan nu tillverkas textilier av cellulosa. Kan bli en stor industri.
  • Framtid: Vilka produkter som blir konkurrenskraftiga är svårt att förutse. Därför är det också osäkert att räkna på hur stort behovet av skogsråvaran kommer att bli. Men en ökning är att vänta.

”Därför ska skogen gå till oss”

Om skogsråvaran inte räcker till allt, så lyder frågan: Vad ska den användas till? DA ställde den till sex olika aktörer i skogsbranschen.

Massa- och pappersindustrin: 

+ Står för en stor andel av skogsägarens vinst. Växande global efterfrågan på pappers- och massaprodukter (förutom grafiskt papper).

+  Högre förädlingsvärde på papper- och kartongprodukter.

+ Fungerande pappersåtervinning.

skogen-1”Skogen ska och kan användas till mycket, allt ifrån rekreation till produktion av olika typer av råvaror. Den internationella efterfrågan på massaprodukter växer. Sverige har en unik konkonkurrensfördel med välskötta skogar och långa fibrer.”

Gunilla Saltin, affärsområdeschef för massabruken Södra Cell.

 

Industriellt träbyggande:

+ Långlivad produkt.

+ Husen binder koldioxid.

+ Skapar jobb på landsbygden.

+ Förkortar byggprocessen.

+ Minimerar störningarna för omgivningen vid byggandet.

+ Husen byggs inomhus i torr miljö.

skogen-susanne”Jag tror att det bästa man kan göra av skogen är att bygga hus. Husen står länge, det handlar om 100 års perspektiv. Skogen ska brukas på ett bra sätt, men att inte använda den är förkastligt.”

Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet.

 

Skyddad skog (turism, friluftsliv och biologisk mångfald):

+ Bidrar till bevarandet av olika skogstyper.

+ Kan användas till rekreation och friluftsliv.

+ Skapar jobb inom turismen. Turismens exportvärde är 113 miljarder kronor per år.

skogen-3”Vi välkomnar ett biobaserat samhälle, men inte på bekostnad av miljömålen. Man måste titta på helheten, inte bara klimat-målen.”

Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen.

 

Sågade trävaror:

+ Sågverken genererar en stor del av skogsägarens vinst.

+ Växande global efterfrågan på trävaror i framtiden.

+ Träkonstruktioner och snickeriprodukter binder koldioxid.

+ Kan ersätta fossila material.

skogen4”Råvaran har goda framtidsutsikter. Genom att välja trä i stället för betong och stål minskar utsläppen av fossil koldioxid och det krävs mindre energi för tillverkning och transport.”

Johan Padel, vd för Holmen Timber med två sågverk.

 

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel):

+ Minskar användningen av energi från fossila råvaror.

+ Minskar koldioxidutsläppen.

+ Bidrar till regeringens mål om fossiloberoende transporter.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen5”Jag tror att biomassan räcker både till energi och produkter om vi blir mer energieffektiva, sköter skogen väl eller om vi importerar. Att använda skogen till bioenergi ger ersättning till att sköta skogen bättre.”

Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

 

Nya produkter:

+ Kläder som tillverkas av cellulosa är mer miljövänliga än bomullskläder.

+ Syntetiska kemikalier, i till exempel lim och färger, kan ersättas med gröna kemikalier.

+ Petroleumbaserade plaster kan ersättas med olja från skogen.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen6”Jag tror på bioraffinaderier som tillverkar flera produkter, till exempel textilier, förpackningar, gröna kemikalier och drivmedel. Då får man ett så högt värde som möjligt från råvaran.”

Magnus Hallberg, vd för forskningsbolaget SP Processum.

 

JONNA SÖDERQVIST
jonna.soderqvist@dagensarbete.se

En kommentar till “Framtidens pussel går inte ihop

  • Med ett maassavedspris runt 250 kr kommer skogsbruket att alltmer gena i kurvorna beträffande skötseln samtidigt som skogsvårdsorganisationen blivit alltmer tandlös.Detta kommer per automatik leda till dyrare avverkningar samt sämre virkeskvalitet vilket är det enda vi på sikt kan konkurrera med. Massatillverkningen kommer sannolikt att ske i enheter närmare tillväxtområdena där billig råvara och arbetskraft finns att tillgå.
    Ps.Massapriset låg lika 1988 vilket är runt 450 kr i dagens penningvärde…..

Hur ska vi bäst använda skogen?

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Gula bojar ska ge  grön energi – och nya jobb

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Alla slåss om skogen

Alla slåss om skogen

Skogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Här är framtiden fossilfri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Japan och Sverige bäst i världen

Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.