Japanska metallfacket höjer lönerna – men unga nobbar industrin
Japans motsvarighet till IF Metall vinner lönekamp Pressas samtidigt av medlemsflykt ”Inte nått målet”
Publicerad 2025-04-04, 05:00
USA:s omfattande tullpaket mot världen kan göra att EU behöver sätta hårt mot hårt.
För att skydda svenska industrijobb har Sverige skickat en lista till EU på särskilda insatsvaror man vill undantas potentiella tullar mot USA.
– Vi kommer göra allt vi kan för att svenska arbetare inte ska påverkas negativt, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Varor EU exporterar till USA får 20-procentiga tullar, det meddelade USA:s president Donald Trump världen om under onsdagen. Och dagen efter infördes 25 procent på biltullar.
Nyheten kom inte som en blixt från klar himmel, men slår trots allt hårt mot Sverige, eftersom USA är Sveriges tredje viktigaste exportmarknad. Inte minst slår det mot industrisektorn.
Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister, Benjamin Dousa, säger att Sverige kan drabbas hårt.
– I grund och botten vill vi inte ha några konflikter med USA. Sverige som ett litet exportberoende land är i behov av att våra företag säljer sina produkter och tjänster runtom i världen, säger Benjamin Dousa.
Ministern understryker att EU kommer att behöva svara på USA:s tullar.
– När USA nu eskalerar situationen och inför tullar mot oss tvingar det oss att svara med motåtgärder.
Vilket svar Europa kommer att ge är ovisst. Men i takt med att USA beslutade om stål- och aluminumtullar mot EU, skickade EU-kommission ut en bruttolista över varor som EU kan komma att sätta tullar på, gentemot USA.
EU:s lista över planerade tullar innefattar cirka sju procent av alla varor som Sverige importerar från USA.
Ett extrainsatt möte, som är planerat nu på måndag med EU:s alla handelsministrar, kommer bli startskottet för förhandlingar och diskussioner om hur EU ska svara på USA:s tullar. Beslutet presenteras i mitten av april, men risk finns att processen dras ut, och att bruttolistan från EU blir längre, menar ministern.
Med sig till mötet kommer Benjamin Dousa ha en lista på undantag som Sverige vill få igenom. Det handlar om varor som är helt nödvändiga för svensk industri.
– Vi har bett vår expertmyndighet Kommerskollegium att analysera bruttolistan EU-kommissionen har tagit fram. För att motsatsåtgärderna ska slå så lite som möjligt mot svensk ekonomi vill vi att viktiga insatsvaror för svensk industri tas bort från listan, säger han.
Läs också

✓Tiden för frihandel är förbi – nu gäller den starkes rätt
Listan över insatsvaror består alltså av produkter Sverige importerar från USA, produkter som är grundläggande för våra tillverkningsindustrier. Till exempel pappers- och massaindustrin.
Benjamin Dousa hoppas få igenom undantagen eftersom priset annars höjs på svensk produktionen, vilket i sin tur kan komma att påverka ekonomin och jobben.
De amerikanska tullarna kommer att slå hårdare mot vissa industrier, som till exempel fordonsindustrin. 26 procent av Sveriges bilexport går i dag till USA.
9 april planeras Trumps tullar att införas.
En slags lera som har använts mycket i tillverkningen av porslin. Men nästan hälften av all produktion av kaolin används inom pappersindustrin.
Det används i bestrykningssyfte och för att få bra tryckegenskaper på pappret.
På pappersbruken i Braviken och Nymölla används det bland annat, och även i kartong som tillverkas i Fors och Skoghall, berättar Per-Anders Pettersson, vice ordförande i Pappers fackförbund.
Till exempel finns kaolin i pappret Dagens Arbete trycks på. Det används även i kosmetika och läkemedelsindustrin.
Används i princip på alla pappersbruk, och i framställningen av pappersmassa till en mängd olika pappersprodukter.
Även ett speciellt slags ekvirke (CN nr. 44079190) står med på listan, förpackningsmaterial av plast (CN nr. 39231090) och andra typer av plastartiklar (CN nr. 32969097) som kan användas inom industrier.
CN står för Combined Nomenclature och används av alla EU-länder och syftar på att definiera olika varor och dess tulltaxa.
Källa: Per-Anders Pettersson, Kommerskollegium, EU-kommissionen.