Harald Gatu: Tiden för frihandel är förbi – nu gäller den starkes rätt

PERSPEKTIV Trump kastar in världsekonomin i ett oförutsägbart kaos.

Största förlorarna är exportberoende länder som Sverige. I synnerhet bilindustrin och massaindustrin, enligt en färsk rapport från Kommerskollegium.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Enligt rapporten väntas världshandeln minska med minst 15 procent efter president Trumps besked i natt. 20 procent tullar på alla varor som importeras till USA. Vissa varor, som motorfordon, beläggs med 25 procent. Och vissa länder straffas med ännu högre straffavgifter.

Nattens besked från Vita huset liknas vid en handelspolitisk revolution, ett uppbrott från en ordning som har gällt i 80 år. Alltsedan det andra världskrigets slut har världen, med USA i spetsen, arbetat för lägre tullar och att världens länder samlas kring ett gemensamt regelverk.

Syftet har hela tiden varit att öka handeln mellan länder. Inte minst för att ökad handel antas öka produktiviteten som i sin tur ger förutsättningar för god löneutveckling och ökad välfärd. Så har det låtit när den fria handeln lovsjungits.

Den tiden är nu förbi.

Nu gäller i stället den starkes rätt att själv diktera villkoren.

Donald Trumps tullar – ett hårt slag mot Sverige

De amerikanska tullarna väntas slå hårt mot Sverige eftersom USA är Sveriges tredje viktigaste exportmarknad.

Kommerskollegium pekar ut bilar och pappersmassa som två produkter som får känna på Trumps tullar. En stor del av Volvo Cars XC90 och XC60-modeller som monteras på Torslanda säljs till USA. Hur många amerikaner köper en Volvo-suv som är 25 procent dyrare? Frågan är om bilarna kan monteras i Volvo Cars anläggning i South Carolina som idag enbart bygger problembarnet EX90.

Men även om Volvo Cars skulle flytta en del av tillverkningen av de storsäljande suvarna till USA så drabbas de ändå av Trumps tullar – eftersom komponenterna uteslutande inte härrör från USA. Ett dilemma som exempelvis Mercedes står inför. Mercedes har en monteringsfabrik i Alabama men 90 procent av delarna kommer från Europa.

I USA räknar man därför med dyrare bilar eftersom alla biltillverkare är beroende av importerade, tullbelagda insatsdelar. Följden blir dyrare nytillverkade bilar, men också dyrare begagnade bilar eftersom efterfrågan på dem väntas öka – och även dyrare bilförsäkringar eftersom reservdelar måste importeras.

Men det är inte bara bilar som blir dyrare i USA. Konsumenter och företag får brottas med stigande priser överlag. Inflationen tar fart igen och centralbanken höjer räntorna med dyrare lån och sjunkande investeringar som trolig följd.

Men framför allt väntas den amerikanska exporten minska mer än importen. Av två skäl.

På grund av tullarna och minskad import kommer en ökad andel av den amerikanska produktionen att gå till inhemsk konsumtion. Då finns inte tillräckligt utrymme att öka exporten.

Dessutom leder tullar – enligt läroböckerna – till förändringar i växelkursen, den inhemska valutan stärks. Alltså dollarn blir dyrare. Därmed blir de amerikanska exportprodukterna dyrare och rimligen svårare att sälja på världsmarknaden.

Trump och de ekonomer som omger honom tror däremot att tullar tvingar företag att förlägga produktion till USA. Inkomsterna från tullarna ska också bekosta den stora skattesänkning för höginkomsttagarna som väntar.

Trumps historiemiss

I sitt tal i natt gjorde Trump sig skyldig till en historierevision av den grövre skolan. Han hävdade att om politikerna hade höjt tullarna efter 1929 års börskrasch skulle depressionen på 1930-talet ha undvikits. Men det var precis vad de gjorde.

Tullarna chockhöjdes 1930 med 25 procent. Två senatorer, Smoot och Hawley, drev med dåvarande presidentens samtycke igenom tullarna i syfte att skydda bönderna mot utländsk konkurrens. Smoot-Hawley-lagen, som den kom att kallas, blev ökänd eftersom den ansetts ha dragit ur proppen ur världsekonomin och banat väg för depressionen. USA:s export rasade 40 procent och hela världshandeln gick i stå.

Det har diskuterats hur ekonomiskt skadlig Smoot-Hawley-lagen verkligen var eftersom den amerikanska importen var förhållandevis blygsam, bara 5 procent av landets samlade produktion, BNP.

Men framförallt var effekten politisk. Smoot-Hawley-lagen gav skjuts åt nationalismen världen över. Alla länder skulle se om sitt eget hus. Och bara det egna huset. Tullmurar restes överallt, handeln störtdök och massarbetslösheten sköt fart.

I dag väger USA tyngre i världsekonomin än vad landet gjorde när proppen drogs ur 1930. Konsekvenserna vet vi inget om. Vi har bara det oförutsägbara att förhålla oss till. Det enda vi kan vara säkra på är att allt har blivit än mera osäkert.

Harald Gatu