”Bekämpa segregationen, inte flyktingarna”Chefredaktör Helle Klein vill att (S) slutar med den auktoritära retoriken.

”Gör vi ingenting riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system”Programledaren Jan Scherman skriver om det minskade engagemanget i folkrörelserna och hur det hotar vår demokrati.

Återväxten i industrin

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt Arbetslösheten för ungdomar kan utrotas med det lärlingsavtal som Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall nu har tecknat. Samtidigt tryggas konkurrenskraften för industrin och tjänstesektorn, skriver industriledaren Carl Bennet.

Om skribenten

Carl Bennet är huvudägare och styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders och styrelseledamot i de börsnoterade bolagen Holmen och Lundbergs. Han har varit drivande i att ta fram den lärlingsutbildning som parterna nu tecknat avtal för. Hans industrikoncern har 27 000 anställda.

Läs mer:

Avtal klart för lärlingar

 

Sveriges industriskolor i kris

 

När alla får jobb – då känner jag stolthet.

I en otrygg värld framstår Sverige som en förebild för internationella bedömare. World Economic Forum skriver: ”Om du är svensk borde du vara ganska stolt över dig själv just nu. Sverige slår andra länder på i princip allt”. OECD fyller på med att ”svensk ekonomi växer starkast bland rika länder”.

Den svenska modellen har lyckats förena ekonomisk tillväxt, social välfärd, och humanism. Grunden har varit full sysselsättning, arbetsfred och en exportindustri vars ekonomiska framgångar tryggat välfärd och social rättvisa. Som industriledare med totalt 27 000 anställda känner jag stolthet för detta.

Men bilden är inte entydig. Jag känner en växande oro för ett utdraget systemfel med en stigande arbetslöshet – trots ekonomiskt goda tider. Just nu är 356 000 personer arbetslösa. Av dessa är 53 000 under 24 år. Samtidigt skriker vården efter folk. Industrin saknar yrkeskunniga och brottas med uppenbara flaskhalsar som hotar den industriella utvecklingen. Enligt arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg behöver Sverige ett invandringsöverskott med 64 000 människor under lång tid för att klara tillväxten.

Ett samhälle som inte kan ge de unga och nyanlända ett meningsfullt arbete och chans att utveckla sig har på sikt ingen framtid. Det är lätt att identifiera problemet. Jag har i tre år sökt finna en väg ut ur ungdomsarbetslösheten. Den finns i det mångåriga lärlingssystemet som Tyskland och Österrike har. Där är ungdomsarbetslösheten väsentligt lägre, där har också arbetsmarknaden tryggat den kompetens som behövs för att uthålligt ligga i topp.

Men trots att inget annat utbildnings- och anställningssystem har samma helhetslösningar som lärlingssystemet har frågan ändå varit svårlöst i Sverige. Det nya avtalet mellan Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall – samt ett inom vårdsektorn är en konstruktiv öppning som äntligen kan knäcka problemet.

I vårt system Svensk gymnasielärling är lärlingen elev i gymnasieskolan och samtidigt anställd med lön hos en arbetsgivare. Upplägget är smidigt och följer avtal och andan i den svenska modellen. Det bygger på att koppla samman arbete med kvalificerad utbildning. Halva tiden är eleven i skolan, och halva tiden arbetar han eller hon på företaget.

Det finns 16 skolor som startar redan nu i höst och fler är på gång. Det är bra, för i dag söker bara 25 procent till gymnasiets yrkesutbildningar. Det borde vara dubbelt så många. Ofta nämns missuppfattningen att ett yrkesprogram inte kan leda vidare till högre studier som en orsak till det låga intresset att söka en yrkesutbildning. Det kan vara så, vilket är olyckligt.

”Svensk gymnasielärling” leder till yrkesexamen och möjligheter att gå vidare till högre studier. Lönen i modellen är en ny motivationsfaktor för både den som söker till gymnasiet och den som går utbildningen. Lärlingen utbildas med förutsättningar och villkor som gäller i arbetslivet och då är lön naturlig och motiverande för individen.

Skolan har ansvar för utbildningen. Kostnaden för lärlingens lön delar arbetsgivarna och staten på. Efter utbildningen får eleverna oftast ett fast jobb på företaget. Arbetsgivarna tryggar därmed kompetensbehovet i ett flexibelt arbetsliv och riskerar inte felrekryteringar. Företaget slipper ansvaret för dokumentation av utbildningstiden – det kan skolan bäst.

Detta system kompletterar andra modeller som till exempel Yrkesintroduktionsanställningar. Skillnaden mot dessa är, som framgått innan, att gymnasielärlingar är elever på ett yrkesprogram på gymnasiet och skolan är ansvarig för utbildningen. När det gäller Teknikcollege är gymnasial lärlingsanställning en utbildningsform som ligger rätt i linje med samverkansformen och förhoppningsvis ytterligare kan bidra till ökad attraktivitet och kvalitet.

Målet är att nu få igång ett pilotprojekt och ett lärlingssystem med kollektivavtal som på sikt kan leda till att 60 000 unga får både lön, utbildning och anställning. Sveriges konkurrenskraft tryggas och vi förblir bland de bästa i världen.

Jag har varit engagerad som företagsledare sedan 1989. Jag har i samarbete med mina anställda byggt och utvecklat kvalitetsproduktion både i Sverige och internationellt. Jag har på nära håll upplevt vad det betyder för människor att bli sedda och behövda. Det ger dem kraft och vitalitet och skapar kvalitet på alla områden.

Det är ett sådant samhälle jag vill medverka till att skapa. Vi har inte råd att kasta bort unga i en arbetslöshetskö som hotar att förbli lång som på 1930-talet. Med ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten och det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet.

Då kan vi i Sverige fullt ut känna den stolthet World Economic Forum prisar oss för.

Carl Bennet, industriledare

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Våra kläder är ohållbara

Ledare”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet. Vi måste börja fråga vem som sytt vår tröja”, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

”Demokratin hotas och vi sover”

DEBATTHotet mot demokratin i Sverige är en realitet – varför skulle det som händer i andra länder inte kunna här? skriver journalisten och tv-producenten Jan Scherman. ”Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda.”

7

Bara nio måltider från rena anarkin

KrönikaDet gäller att ha en plan B om allt går åt helsike, skriver DA-krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

1

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

DEBATT”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Tekniken kan ge bättre arbetsmiljö”

Krönika”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?” DA:s nya krönikör Darja Isaksson skriver om digitaliseringen som varken är ond eller god.

Fascinerande om den dolda staden mitt myllret

Krönika”Brygger lyckas förmedla det som måste vara en djupt känd kärlek, inte bara till det judiska utan också till Göteborg, hamnstaden som blev en hemstad för vissa.” Skribenten Kristian Lundberg låter sig bli uppslukad av Karin Bryggers bok ”Visst kan man dansa efter Auschwitz”.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

”Försäkringskassan följer inte domen”

DEBATT”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

9

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

”Försäkringskassan utgår från lagen”

DEBATT”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

1

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

DEBATT ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

11

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

10

Ett helt sjukt system

LEDARESjukpenning. Regeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

6

Las

”Bara elakt – och inte sant!”

DebattKurt Junesjö missar helt att IF Metall förutom reallöneökningarna har drivit igenom förkortad arbetstid, bättre avtalspension och ökat lokalt inflytande. Och att IF Metall vill ersätta anställningstid mot kompetens i Las är helt enkelt inte sant, skriver avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

2

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

DEBATTIF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

4

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

2

”Fler måste våga sträcka på ryggen”

KRÖNIKAKlasskomplexet lyser rakt igenom under en anställningsintervju. Men med större självförtroende kommer modet att ställa krav. Så mycket av den kollektiva organiseringen handlar om att stärka det där självförtroendet, skriver krönikören Daniel Mathisen.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Ungdomarna som inte räknas

KRÖNIKAAtt bo i ytterområden och vara ung är att behöva räkna med att inte få hjälp, skriver författaren Anneli Jordahl.

1

Facket och S

”Ett försök att försvaga löntagarna”

DEBATT”Det är minst sagt provocerande att en folkvald politiker har så liten respekt för demokratiska spelregler.”  Tomas With och Veli-Pekka Säikkälä från IF Metall svarar Lars Beckman om förslaget på att kräva direktdemokrati i facket.

2

”Varför är ett ökat inflytande dåligt?”

Replik”Låt oss ha en seriös debatt om hur den svenska modellen kan utvecklas i ett modernt samhälle”, skriver riksdagsledamoten Lars Beckman, M, i en replik till Tomas With och Veli-Pekka Säikkälä.

1

”Facken behöver direkt­demokrati”

DEBATTFlera fackförbund motarbetar sina medlemmars intressen genom att sätta partipolitisk ideologi främst, skriver Lars Beckman, riksdagsledamot för Moderaterna.

FACKET FÖR UNGA

”Det krävs en pragmatisk lösning”

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

8 mars

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

KRÖNIKABilen är ofta kvinnors akilleshäl när det kommer till att bryta vanor och träda in på manliga arenor. Så, män, kliv åt sidan. Och kvinnor, ta plats under motorhuven, skriver bilmekanikern Rikke Henriksen. 

”Vi försvarar våra skydds­ombud”

KRÖNIKADe fackliga skyddsombuden spelar stor roll för oss industriarbetare. De gör oss tryggare och säkrare på jobbet, och är våra företrädare i arbetet för en bättre arbetsmiljö.

Fab Freddie och festivalens programledaren David Lindgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Trump skulle aldrig vinna Mello

Lina HaskelSå har vi nått den tiden på året då hela landet samlas vid vår egen tv-sända lägereld.

Hämta mer