"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Återväxten i industrin

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt Arbetslösheten för ungdomar kan utrotas med det lärlingsavtal som Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall nu har tecknat. Samtidigt tryggas konkurrenskraften för industrin och tjänstesektorn, skriver industriledaren Carl Bennet.

Om skribenten

Carl Bennet är huvudägare och styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders och styrelseledamot i de börsnoterade bolagen Holmen och Lundbergs. Han har varit drivande i att ta fram den lärlingsutbildning som parterna nu tecknat avtal för. Hans industrikoncern har 27 000 anställda.

Läs mer:

Avtal klart för lärlingar

 

Sveriges industriskolor i kris

 

När alla får jobb – då känner jag stolthet.

I en otrygg värld framstår Sverige som en förebild för internationella bedömare. World Economic Forum skriver: ”Om du är svensk borde du vara ganska stolt över dig själv just nu. Sverige slår andra länder på i princip allt”. OECD fyller på med att ”svensk ekonomi växer starkast bland rika länder”.

Den svenska modellen har lyckats förena ekonomisk tillväxt, social välfärd, och humanism. Grunden har varit full sysselsättning, arbetsfred och en exportindustri vars ekonomiska framgångar tryggat välfärd och social rättvisa. Som industriledare med totalt 27 000 anställda känner jag stolthet för detta.

Men bilden är inte entydig. Jag känner en växande oro för ett utdraget systemfel med en stigande arbetslöshet – trots ekonomiskt goda tider. Just nu är 356 000 personer arbetslösa. Av dessa är 53 000 under 24 år. Samtidigt skriker vården efter folk. Industrin saknar yrkeskunniga och brottas med uppenbara flaskhalsar som hotar den industriella utvecklingen. Enligt arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg behöver Sverige ett invandringsöverskott med 64 000 människor under lång tid för att klara tillväxten.

Ett samhälle som inte kan ge de unga och nyanlända ett meningsfullt arbete och chans att utveckla sig har på sikt ingen framtid. Det är lätt att identifiera problemet. Jag har i tre år sökt finna en väg ut ur ungdomsarbetslösheten. Den finns i det mångåriga lärlingssystemet som Tyskland och Österrike har. Där är ungdomsarbetslösheten väsentligt lägre, där har också arbetsmarknaden tryggat den kompetens som behövs för att uthålligt ligga i topp.

Men trots att inget annat utbildnings- och anställningssystem har samma helhetslösningar som lärlingssystemet har frågan ändå varit svårlöst i Sverige. Det nya avtalet mellan Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall – samt ett inom vårdsektorn är en konstruktiv öppning som äntligen kan knäcka problemet.

I vårt system Svensk gymnasielärling är lärlingen elev i gymnasieskolan och samtidigt anställd med lön hos en arbetsgivare. Upplägget är smidigt och följer avtal och andan i den svenska modellen. Det bygger på att koppla samman arbete med kvalificerad utbildning. Halva tiden är eleven i skolan, och halva tiden arbetar han eller hon på företaget.

Det finns 16 skolor som startar redan nu i höst och fler är på gång. Det är bra, för i dag söker bara 25 procent till gymnasiets yrkesutbildningar. Det borde vara dubbelt så många. Ofta nämns missuppfattningen att ett yrkesprogram inte kan leda vidare till högre studier som en orsak till det låga intresset att söka en yrkesutbildning. Det kan vara så, vilket är olyckligt.

”Svensk gymnasielärling” leder till yrkesexamen och möjligheter att gå vidare till högre studier. Lönen i modellen är en ny motivationsfaktor för både den som söker till gymnasiet och den som går utbildningen. Lärlingen utbildas med förutsättningar och villkor som gäller i arbetslivet och då är lön naturlig och motiverande för individen.

Skolan har ansvar för utbildningen. Kostnaden för lärlingens lön delar arbetsgivarna och staten på. Efter utbildningen får eleverna oftast ett fast jobb på företaget. Arbetsgivarna tryggar därmed kompetensbehovet i ett flexibelt arbetsliv och riskerar inte felrekryteringar. Företaget slipper ansvaret för dokumentation av utbildningstiden – det kan skolan bäst.

Detta system kompletterar andra modeller som till exempel Yrkesintroduktionsanställningar. Skillnaden mot dessa är, som framgått innan, att gymnasielärlingar är elever på ett yrkesprogram på gymnasiet och skolan är ansvarig för utbildningen. När det gäller Teknikcollege är gymnasial lärlingsanställning en utbildningsform som ligger rätt i linje med samverkansformen och förhoppningsvis ytterligare kan bidra till ökad attraktivitet och kvalitet.

Målet är att nu få igång ett pilotprojekt och ett lärlingssystem med kollektivavtal som på sikt kan leda till att 60 000 unga får både lön, utbildning och anställning. Sveriges konkurrenskraft tryggas och vi förblir bland de bästa i världen.

Jag har varit engagerad som företagsledare sedan 1989. Jag har i samarbete med mina anställda byggt och utvecklat kvalitetsproduktion både i Sverige och internationellt. Jag har på nära håll upplevt vad det betyder för människor att bli sedda och behövda. Det ger dem kraft och vitalitet och skapar kvalitet på alla områden.

Det är ett sådant samhälle jag vill medverka till att skapa. Vi har inte råd att kasta bort unga i en arbetslöshetskö som hotar att förbli lång som på 1930-talet. Med ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten och det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet.

Då kan vi i Sverige fullt ut känna den stolthet World Economic Forum prisar oss för.

Carl Bennet, industriledare

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

1

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

20

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

9

Lägerelden är ändå viktigast

KrönikaVad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Industrin och jämställdhet

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

GÄSTKRÖNIKATack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4

DA och Expressen granskar

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.