8 000 kronor i månaden. Det får den gymnasielev som går sista året på lärlingsutbildningen, enligt ett nytt avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen.
Olika sätt kombinera studier och arbete
Gymnasial lärlingsutbildning – Infördes av riksdagen 2014. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna visstidsanställa den elev som går lärlingsutbildningen. Hälften av utbildningstiden förläggs till företaget. Villkoren förutsätter lokal överenskommelse mellan företag, skola och facklig organisation.
Teknikcollege – Sedan 2004 ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Omfattar 3 000 företag. Utbildningarna har kvalitetssäkrats av företagen för att matcha deras behov. Utbildningarna bedrivs både på gymnasial som eftergymnasial nivå.
Yrkesintroduktion – Ursprungligen ett avtal från 2010 som slöts mellan IF Metall och Teknikföretagen. Tanken var att företagen under ett år skulle kunna ge arbetslösa under 25 år en betald utbildning, till lägst 75 procent av avtalets lägsta lön. Sedan i höstas omfattas alla arbetslösa av yrkesintroduktionsavtalet då åldersgränsen på 25 år slopas under en treårsperiod.
Avtalet har dragit ut på tiden.
– Vi har helt enkelt varit oense om hur hög ersättningen ska vara för eleverna. Men nu är vi överens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall.
Det är tre år sedan riksdagen beslutade att öppna för gymnasiala lärlingsanställningar. En arbetsgivare ska kunna visstidsanställa en elev under utbildningstiden. Hälften av utbildningen ska vara förlagd till företaget.
Under de tre utbildningsåren trappas lönen upp från 60 procent av avtalets lägsta månadslön första året, 70 procent andra året och slutligen 85 procent under det avslutande året. Det innebär att eleven får cirka 8 000 kronor i månaden under den tid utbildningen är förlagd till företaget.
Innan eleven anställs ska företaget, skolan och facket vara överens om utbildningsplan, handledning, facklig information osv.
Avtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen tecknades häromveckan. I Dagens Industri utlovar industriledaren Carl Bennet 200 lärlingsplatser i några av sina företag. Han säger också att företag som SKF, Volvo, Boliden och LKAB kommer att ta emot lärlingar från gymnasieutbildningen.
– Det är upp till bevis. Nu får vi se hur många platser det verkligen blir, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Du låter reserverad. Gillar du inte den här lösningen?
–Jag är inte alls reserverad. Men det är som sagt upp till bevis nu från de arbetsgivare som tycker att det är bra. Vi har ju annars sedan länge ett gott samarbete kring Teknikcollege med utbildning bland annat på gymnasienivå.
Som är bättre?
–Den gymnasiala lärlingsutbildningen riskerar att bli väldigt företagsspecifik, vilket kan begränsa lärlingarnas möjlighet till arbete på andra industrier. Det finns också risk att den kommer att tränga undan Teknikcollege. Men i den bästa av världar kompletterar dessa två alternativ varandra.
