Industriarbetarnas tidning

Avtal klart för lärlingar

8 mars, 2017

Skrivet av

8 000 kronor i månaden. Det får den gymnasielev som går sista året på lärlingsutbildningen, enligt ett nytt avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen.

Olika sätt kombinera studier och arbete

Gymnasial lärlingsutbildning – Infördes av riksdagen 2014. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna visstidsanställa den elev som går lärlingsutbildningen. Hälften av utbildningstiden förläggs till företaget. Villkoren förutsätter lokal överenskommelse mellan företag, skola och facklig organisation.

Teknikcollege – Sedan 2004 ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Omfattar 3 000 företag. Utbildningarna har kvalitetssäkrats av företagen för att matcha deras behov. Utbildningarna bedrivs både på gymnasial som eftergymnasial nivå.

Yrkesintroduktion – Ursprungligen ett avtal från 2010 som slöts mellan IF Metall och Teknikföretagen. Tanken var att företagen under ett år skulle kunna ge arbetslösa under 25 år en betald utbildning, till lägst 75 procent av avtalets lägsta lön. Sedan i höstas omfattas alla arbetslösa av yrkesintroduktionsavtalet då åldersgränsen på 25 år slopas under en treårsperiod.

Avtalet har dragit ut på tiden.

– Vi har helt enkelt varit oense om hur hög ersättningen ska vara för eleverna. Men nu är vi överens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall.

Det är tre år sedan riksdagen beslutade att öppna för gymnasiala lärlingsanställningar. En arbetsgivare ska kunna visstidsanställa en elev under utbildningstiden. Hälften av utbildningen ska vara förlagd till företaget.

Under de tre utbildningsåren trappas lönen upp från 60 procent av avtalets lägsta månadslön första året, 70 procent andra året och slutligen 85 procent under det avslutande året. Det innebär att eleven får cirka 8 000 kronor i månaden under den tid utbildningen är förlagd till företaget.

Innan eleven anställs ska företaget, skolan och facket vara överens om utbildningsplan, handledning, facklig information osv.

Avtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen tecknades häromveckan. I Dagens Industri utlovar industriledaren Carl Bennet 200 lärlingsplatser i några av sina företag. Han säger också att företag som SKF, Volvo, Boliden och LKAB kommer att ta emot lärlingar från gymnasieutbildningen.

– Det är upp till bevis. Nu får vi se hur många platser det verkligen blir, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Du låter reserverad. Gillar du inte den här lösningen?

Jag är inte alls reserverad. Men det är som sagt upp till bevis nu från de arbetsgivare som tycker att det är bra. Vi har ju annars sedan länge ett gott samarbete kring Teknikcollege med utbildning bland annat på gymnasienivå.

Som är bättre?

–Den gymnasiala lärlingsutbildningen riskerar att bli väldigt företagsspecifik, vilket kan begränsa lärlingarnas möjlighet till arbete på andra industrier. Det finns också risk att den kommer att tränga undan Teknikcollege. Men i den bästa av världar kompletterar dessa två alternativ varandra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. ”Vi tycker regeringens förslag är bra”, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industri­arbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Ny lärlings­utbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Tisdag i Almedalen

Ännu en hektisk dag i Almedalen går mot sitt slut. Har medverkat i spännande seminarier  – om alltifrån A-kassans framtid till vikten av att skydda det fria ordet. Jag började i vanlig ordning med frukostsamtal med IF Metalls Anders Ferbe. I morse var gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic gäst och temat var ”Hur får vi […]

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.