Industriarbetarnas tidning

Avtal klart för lärlingar

8 mars, 2017

Skrivet av

8 000 kronor i månaden. Det får den gymnasielev som går sista året på lärlingsutbildningen, enligt ett nytt avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen.

Olika sätt kombinera studier och arbete

Gymnasial lärlingsutbildning – Infördes av riksdagen 2014. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna visstidsanställa den elev som går lärlingsutbildningen. Hälften av utbildningstiden förläggs till företaget. Villkoren förutsätter lokal överenskommelse mellan företag, skola och facklig organisation.

Teknikcollege – Sedan 2004 ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Omfattar 3 000 företag. Utbildningarna har kvalitetssäkrats av företagen för att matcha deras behov. Utbildningarna bedrivs både på gymnasial som eftergymnasial nivå.

Yrkesintroduktion – Ursprungligen ett avtal från 2010 som slöts mellan IF Metall och Teknikföretagen. Tanken var att företagen under ett år skulle kunna ge arbetslösa under 25 år en betald utbildning, till lägst 75 procent av avtalets lägsta lön. Sedan i höstas omfattas alla arbetslösa av yrkesintroduktionsavtalet då åldersgränsen på 25 år slopas under en treårsperiod.

Avtalet har dragit ut på tiden.

– Vi har helt enkelt varit oense om hur hög ersättningen ska vara för eleverna. Men nu är vi överens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall.

Det är tre år sedan riksdagen beslutade att öppna för gymnasiala lärlingsanställningar. En arbetsgivare ska kunna visstidsanställa en elev under utbildningstiden. Hälften av utbildningen ska vara förlagd till företaget.

Under de tre utbildningsåren trappas lönen upp från 60 procent av avtalets lägsta månadslön första året, 70 procent andra året och slutligen 85 procent under det avslutande året. Det innebär att eleven får cirka 8 000 kronor i månaden under den tid utbildningen är förlagd till företaget.

Innan eleven anställs ska företaget, skolan och facket vara överens om utbildningsplan, handledning, facklig information osv.

Avtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen tecknades häromveckan. I Dagens Industri utlovar industriledaren Carl Bennet 200 lärlingsplatser i några av sina företag. Han säger också att företag som SKF, Volvo, Boliden och LKAB kommer att ta emot lärlingar från gymnasieutbildningen.

– Det är upp till bevis. Nu får vi se hur många platser det verkligen blir, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Du låter reserverad. Gillar du inte den här lösningen?

Jag är inte alls reserverad. Men det är som sagt upp till bevis nu från de arbetsgivare som tycker att det är bra. Vi har ju annars sedan länge ett gott samarbete kring Teknikcollege med utbildning bland annat på gymnasienivå.

Som är bättre?

–Den gymnasiala lärlingsutbildningen riskerar att bli väldigt företagsspecifik, vilket kan begränsa lärlingarnas möjlighet till arbete på andra industrier. Det finns också risk att den kommer att tränga undan Teknikcollege. Men i den bästa av världar kompletterar dessa två alternativ varandra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. ”Vi tycker regeringens förslag är bra”, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Jag ville få in foten i industrin”

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industri­arbetare

Sökes: tusentals industri­arbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Ny lärlings­utbildning i höst

Ny lärlings­utbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Tisdag i Almedalen

Ännu en hektisk dag i Almedalen går mot sitt slut. Har medverkat i spännande seminarier  – om alltifrån A-kassans framtid till vikten av att skydda det fria ordet. Jag började i vanlig ordning med frukostsamtal med IF Metalls Anders Ferbe. I morse var gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic gäst och temat var ”Hur får vi […]

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.