Industriarbetarnas tidning

Avtal klart för lärlingar

8 mars, 2017

Skrivet av

8 000 kronor i månaden. Det får den gymnasielev som går sista året på lärlingsutbildningen, enligt ett nytt avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen.

Olika sätt kombinera studier och arbete

Gymnasial lärlingsutbildning – Infördes av riksdagen 2014. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna visstidsanställa den elev som går lärlingsutbildningen. Hälften av utbildningstiden förläggs till företaget. Villkoren förutsätter lokal överenskommelse mellan företag, skola och facklig organisation.

Teknikcollege – Sedan 2004 ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom industrin. Omfattar 3 000 företag. Utbildningarna har kvalitetssäkrats av företagen för att matcha deras behov. Utbildningarna bedrivs både på gymnasial som eftergymnasial nivå.

Yrkesintroduktion – Ursprungligen ett avtal från 2010 som slöts mellan IF Metall och Teknikföretagen. Tanken var att företagen under ett år skulle kunna ge arbetslösa under 25 år en betald utbildning, till lägst 75 procent av avtalets lägsta lön. Sedan i höstas omfattas alla arbetslösa av yrkesintroduktionsavtalet då åldersgränsen på 25 år slopas under en treårsperiod.

Avtalet har dragit ut på tiden.

– Vi har helt enkelt varit oense om hur hög ersättningen ska vara för eleverna. Men nu är vi överens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall.

Det är tre år sedan riksdagen beslutade att öppna för gymnasiala lärlingsanställningar. En arbetsgivare ska kunna visstidsanställa en elev under utbildningstiden. Hälften av utbildningen ska vara förlagd till företaget.

Under de tre utbildningsåren trappas lönen upp från 60 procent av avtalets lägsta månadslön första året, 70 procent andra året och slutligen 85 procent under det avslutande året. Det innebär att eleven får cirka 8 000 kronor i månaden under den tid utbildningen är förlagd till företaget.

Innan eleven anställs ska företaget, skolan och facket vara överens om utbildningsplan, handledning, facklig information osv.

Avtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen tecknades häromveckan. I Dagens Industri utlovar industriledaren Carl Bennet 200 lärlingsplatser i några av sina företag. Han säger också att företag som SKF, Volvo, Boliden och LKAB kommer att ta emot lärlingar från gymnasieutbildningen.

– Det är upp till bevis. Nu får vi se hur många platser det verkligen blir, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Du låter reserverad. Gillar du inte den här lösningen?

Jag är inte alls reserverad. Men det är som sagt upp till bevis nu från de arbetsgivare som tycker att det är bra. Vi har ju annars sedan länge ett gott samarbete kring Teknikcollege med utbildning bland annat på gymnasienivå.

Som är bättre?

–Den gymnasiala lärlingsutbildningen riskerar att bli väldigt företagsspecifik, vilket kan begränsa lärlingarnas möjlighet till arbete på andra industrier. Det finns också risk att den kommer att tränga undan Teknikcollege. Men i den bästa av världar kompletterar dessa två alternativ varandra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. ”Vi tycker regeringens förslag är bra”, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Jag ville få in foten i industrin”

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industri­arbetare

Sökes: tusentals industri­arbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Ny lärlings­utbildning i höst

Ny lärlings­utbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Tisdag i Almedalen

Ännu en hektisk dag i Almedalen går mot sitt slut. Har medverkat i spännande seminarier  – om alltifrån A-kassans framtid till vikten av att skydda det fria ordet. Jag började i vanlig ordning med frukostsamtal med IF Metalls Anders Ferbe. I morse var gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic gäst och temat var ”Hur får vi […]

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.