Industriarbetarnas tidning

Stötta S – rätt eller fel?

25 april, 2018

Skrivet av

Partistöd Bara varannan LO-medlem röstar på Socialdemokraterna. Ändå ger nästan alla förbund ekonomiskt stöd till partiet. Helt fel, tycker vissa. Det bästa för medlemmarna, anser förbundet.

GS: 6 kronor per medlem och år ger GS i bidrag till Socialdemokraterna, totalt cirka 293 000 kronor.

IF Metall: 6 kronor per medlem och år ger IF Metall i bidrag till Socialdemokraterna, totalt 1,8 miljoner kronor.

Pappers: 0 kronor ger Pappers i bidrag till Socialdemokraterna 2018.

LO: 6 miljoner kronor ger LO i partistöd till Socialdemokraterna. Det motsvarar cirka sex kronor per aktiv medlem i LO-förbunden.

30 miljoner kronor är LO:s valbudget. Målet är att få fler medlemmar att rösta på S och att det ska bli en socialdemokratiskt ledd regering i höst.

Därför hänger S och LO ihop

De första fackföreningarna bildades under 1800-talet. Deras krav på mänskliga arbetsvillkor och rätt att organisera sig motarbetades våldsamt både av arbetsgivare och regering. För att ge arbetarna en röst i riksdagen, där besluten som kan förändra samhället fattas, bildade fackföreningarna det socialdemokratiska partiet 1889.

Så mycket bidrar facken
LO:s rekommendation är att medlemsförbunden ger sex kronor per medlem i bidrag till Socialdemokraterna. 2016 gav LO och förbunden totalt 11,6 miljoner kronor. Det motsvarar knappt 5 procent av partiets totala intäkter. LO:s största förbund Kommunal ger drygt tre miljoner kronor. Några förbund har slutat att lämna bidrag. Handels har till exempel inrättat en fond för samhällspolitisk påverkan i stället.

Vad är facklig-politisk samverkan?
Ett långsiktigt samarbete mellan facket och ett parti, med syftet att via politiken skapa förändringar som är till nytta för löntagarna. Samverkan bygger på gemensamma grundläggande värderingar, till exempel strävan efter ett jämlikt och jämställt samhälle. Politisk påverkan i avgränsade frågor kan bedrivas även med andra partier.

Per-Olof Sjöö, GS: Det enda parti som kan ge bättre villkor

Hur medlemmarna röstar i valet påverkar inte om GS samverkar med Socialdemokraterna. Det som styr samarbetet är i stället de frågor som medlemmarna tycker är viktigast att driva, menar förbundsordförande Per-Olof Sjöö .

GS följer LO:s rekommendation och ger 6 kronor per medlem i bidrag till Socialdemokraterna varje år.

– Men vi har diskussioner i förbundsstyrelsen. Finns det bättre metoder att utveckla vårt facklig-politiska arbete? Men just nu – om vi gör en analys av den politiska situationen – så är samarbetet och det ekonomiska stödet till S viktigt för våra medlemmars villkors skull.

51 procent av LO:s medlemmar röstade på S i förra valet. Finns det en nedre gräns då det blir svårt att motivera stödet till S?

– När vi i en demokratisk process bestämmer vilka politiska frågor GS ska driva så spelar det ingen roll hur våra medlemmar röstar. Utifrån den politik som partierna driver – och de frågor som medlemmarna tycker är viktiga – faller valet enkelt på S. Sen är det en annan fråga varför stödet för S inte är större bland våra medlemmar.

Hur ser du på risken att tappa medlemmar på grund av stödet till S?

– Självklart finns det de som inte tycker att det är bra. Men min bild är att motståndet är väldigt litet. Men jag vill ha en öppen debatt. Vi ska inte göra något av gammal vana, men ska vi vara realistiska är Socialdemokraterna det enda parti som kan leverera bättre villkor för våra medlemmar.

Vad är syftet med samverkan med S?

– Att kunna vara med och driva den politiska utvecklingen i en viss riktning. Det är vad vi har gjort i över hundra år nu och det har gett resultat för våra medlemmar. Sånt går inte att upprätthålla genom att samverka brett med alla partier.

Vilka är de viktigaste valfrågorna?

– I vårt valarbete fokuserar vi på fyra frågor: näringspolitik, arbetsmiljö, spelregler på arbetsmarknaden och integration. Utifrån svaren vi fått på vår webbenkät är det vad våra medlemmar tycker är viktigast.

Kan man vara politiskt aktiv i ett annat parti än S som förtroendevald i GS?

– Det enda vi har beslutat är att det inte är förenligt med våra stadgar och vår värdegrund att vara politiskt aktiv inom Sverigedemokraterna och samtidigt representera GS.

Matts Jutterström, Pappers: Pengar skickas inte per automatik

Noll kronor i bidrag till Socialdemokraterna i år. Men för det facklig-politiska samarbetet finns inget alternativ, enligt Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Socialdemokraterna har inte ansökt om anslag från Pappers och pengar kan inte skickas per automatik, anser Matts Jutterström.

Därför har partiet inte fått något bidrag än i år. Men det facklig-politiska samarbetet med S kan ses som ett indirekt partistöd, tycker han.

51 procent av LO:s medlemmar röstade på S senast. Finns det en gräns för när det blir svårt att motivera ett samarbete med S?

– Det har inte med det att göra. Så länge samarbetet gynnar våra medlemmar så finns det ett skäl att samarbeta.

Hur ser ni på risken att medlemmar går ur förbundet på grund av samarbetet?

– Det står var och en fritt att lämna om man ser det som problematiskt, men det är inget som vi har märkt att folk gör.

Vad är målet med den facklig-politiska samverkan?

– Att påverka politiken. Det finns egentligen inget annat parti som kan leverera det som är viktigt för våra medlemmar.Vi har till exempel fått en höjning av a-kassan efter många år och när det gäller anställningstryggheten står S på vår sida. Det finns ett antal olika ideologiska skiljelinjer mellan partierna och Socialdemokraterna är de som ligger närmast oss.

Tomas With, IF Metall: Det finns inget naturligare val

Så länge det är bra för medlemmarna tänker IF Metall fortsätta samarbetet med Socialdemokraterna. Dit räknas även ett ekonomiskt stöd, menar vice förbundsordförande Tomas With.

IF Metall ger 1,8 miljoner kronor i bidrag till Socialdemokraterna i år. Det motsvarar sex kronor per medlem och år, eller 50 öre i månaden.

Hur ser ni på risken att förlora medlemmar på grund av ert stöd till S?

– Så är det i en organisation där beslut tas av en majoritet. Oavsett fråga är alltid några missnöjda, men om alla skulle behöva vara överens skulle vi inte kunna ta några beslut.

51 procent av LO:s medlemmar röstade på S i förra valet. Finns det en gräns då det blir svårt att motivera stödet till S?

– Nej, den avgörande frågan är om det är bra för våra medlemmar eller inte. För det första behöver vi samverka med en kraft som har samma syn som vi på demokrati. Sen finns en intressekamp där vi står på ena sidan och arbetsgivarnas organisationer stöttar den blå sidan. Utifrån det finns inget naturligare val. Tittar vi framåt är det viktigt för oss med en fortsatt politik som stärker industrin och industriarbetaren. Vi ser klart större förutsättningar att det blir bra med en S-ledd regering.

 

 

Stålverksarbetaren: Facket ska vara opolitiskt

Helt fel, tycker stålverksarbetaren Johan Stenberg om fackets stöd till Socialdemokraterna.
– Jag vill inte ge dem en krona av mina pengar.

Johan Stenberg jobbar på SSAB i Oxelösund och har alltid röstat borgerligt. Sedan flera år är han aktiv inom Moderaterna och sitter i Nyköpings kommunfullmäktige och i nämnden för utbildning, arbetsmarknad och integration.

Inför förra valet berättade han att han flera gånger funderat på att gå ur facket på grund av samarbetet med Socialdemokraterna.

Han är fortfarande medlem i IF Metall, men tycker lika illa om fackets stöd till S:

– Jag tycker att det är helt fel. De ska vara opolitiska och jobba med sakfrågor i stället. De ska inte spendera pengar på Socialdemokraterna.

Det är bara sex kronor per år och medlem, gör det något?

– Jag vill inte ge dem en krona av mina pengar. Jag är för facket. Det behövs som en motpart. Men jag tycker att de ska jobba med sakfrågor.

Du tror inte att facket har större chans att påverka politiken med ett långsiktigt samarbete?

– Det har man kanske, men jag tror inte att Socialdemokraterna kommer att vara det styrande partiet efter valet.

Hur tror du att det går?

– Jag hoppas att den borgerliga alliansen tar det.

Vilka är de viktigaste valfrågorna?

– Jobben och sjukvården. Säkerheten, det känns som att den grova kriminaliteten har ökat. Polisen behöver mer resurser.

2 kommentarer till “Stötta S – rätt eller fel?

  • Självfallet ska vi fortsätta det fackligt/politiska samarbetet med S! Att facket, som någon i artikeln menade, ska vara ”opolitiska” tyder ju bara på okunskap och/eller oförstånd. Vad är politik och vad är INTE politik? Allt våra medlemmar pysslar med, både privat och på jobbet, styrs ju av politiska beslut. Att då inte försöka påverka dessa vore ju vansinnigt.

  • Man vill ju se resultat av detta samarbete och det har lyst med sin frånvaro…samarbetet alltså och resultaten.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

När började du jobba?

Pensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

”Ett försök att försvaga löntagarna”

”Det är minst sagt provocerande att en folkvald politiker har så liten respekt för demokratiska spelregler.”  Tomas With och Veli-Pekka Säikkälä från IF Metall svarar Lars Beckman om förslaget på att kräva direktdemokrati i facket.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

Hur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Striden om a-kassan

Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Politik i besvikelsens epok

”Viljan att ta ansvar för landet har drivit Stefan Löfvens kompromissvilja långt. För långt i vissa stycken kan man på goda grunder tycka. Men vad hade varit alternativet?” skriver Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.