Industriarbetarnas tidning

Vart tog den politiska talekonsten vägen?

13 juli, 2018

Skrivet av LENNART LUND

Almedalen är slut, men det är bara två månader till valet. DA tipsar om tre nya och välskrivna böcker om politik. Här finns tal från förr och nu, här finns en partiledare som minns en hel del – men inte allt.

De svenska partiledarnas tal är förutsägbara, historielösa, humorbefriade och fixerade vid socialdemokraterna. Den slutsatsen drar statsvetaren och professor emeritius Erik Åsard i sin nya bok Politik och retorik (Historiska Media). Han gör det efter att ha granskat en rad av deras viktigaste tal, bland annat i Almedalen – hela talen, inte bara de små snuttar vid vanligen får via medierna.

Vid de så kallade installationstalen har partiledaren en av få chanser att lyfta sig över den dagspolitiska debatten och dra upp de stora linjerna. Den senaste att få denna möjlighet var Ulf Kristersson (M). Åsard noterar exempelvis att Kristersson lyfter fram boken Land för hoppfulla (Moderaternas ”manifest för ett nytt sekel” från 1997). Står han fortfarande för dess förslag om individualiserad välfärd? När Kristersson självkritiskt förklarade Moderaternas opinionssiffror nämnde han inte Anna Kinberg Batras uppmärksammade närmande till Sverigedemokraterna – var det en tillfällighet, och vad betyder det efter valet i september?

Åsard granskar bilden partiledarna vill ge av sig själva, deras förmåga som debattörer, deras trovärdighet. Resultatet blir en tuffare och grundligare granskning än vad medier i allmänhet klara av.

Enligt Åsard når ingen av dagens partiledare Olof Palmes eller Göran Perssons nivåer som talare, eller kommer särskilt väl ut vid jämförelse med Alf Svensson, Carl Bildt eller Håkan Juholt. Men talen har ändå blivit bättre över tid, vilket delvis kan förklaras med den professionalisering som talskrivarna inneburit. Denna – i Sverige – undanskymda grupp får en spännande och riktigt underhållande granskning i Hans Gunnarssons och Staffan Thulins Talskrivarna (Carlssons).

Där har bland annat Olof Palmes, Ingvar Carlssons, Göran Perssons, Fredrik Reinfeldts och Carl Bildt talskrivare intervjuats, samt några av dessa partiledare. Gemensamt för processen att utarbeta tal är att talskrivarna tar fram underlag och skriver förslag som sedan diskuteras, revideras och slutligen fastställs av partiledaren.

Det är vanligt att partiledaren lämnar manus i talarstolen, men ett särfall här är Persson: Han talar nästan alltid utan manus, enbart bunden av några stolpar. Men han är alltid oerhört förberedd, har memorerat innehållet, har tänkbara formuleringar i huvudet. Många har berömt hans språk, med dess ibland lite högtidliga, sakrala klang. En delförklaring är Perssons uppväxt: Hans farfar var kyrkvaktmästare, fadern var bärare vid begravningar. Lille Göran var ofta med, och hade därför femton år fyllda varit med om ett par hundra begravningar, och den vägen tagit in det högtidliga, prästerliga språket.

Boken är full av sådana detaljer. Utöver svenska talare granskar Gunnarsson bland annat Churchill samt Kennedys och Obamas talskrivare, och diskuterar den senare gruppens makt.

Ett annat sätt att få perspektiv på dagens politik är att läsa politikers memoarer och biografier. De blir i sina bästa stunder lysande nutidshistoria – minns bara Henrik Berggrens Underbara dagar framför oss om Olof Palme. Det senaste tillskottet till genren är förre folkpartiledaren Lars Leijonborgs Kris och framgång (Ekerlids). Boken är välskriven och ger roliga inblickar, som när Leijonborg avslöjar turerna kring hur P G Gyllenhammar värvades till Folkpartiets styrelse på 1980-talet. Det finns ju numera inte särskilt många folkpartister/liberaler, men Leijonborgs hågkomster får ses som något av ett alliansperspektiv på de senaste årtiondena, både för vad som står där, och inte.

För ibland berättar ju det som inte berättas också en historia. Alliansregeringen beslutade 2006 att lägga ned Arbetslivsinstitutet med cirka 400 anställda. Protesterna blev massiva, sökordet ”arbetslivsinstitutet” på Dagens Arbetes webb ger ett 40-tal träffar. Ansvarigt statsråd var forskningsministern Lars Leijonborg. Men om detta inte ett ord.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Politik i besvikelsens epok

”Viljan att ta ansvar för landet har drivit Stefan Löfvens kompromissvilja långt. För långt i vissa stycken kan man på goda grunder tycka. Men vad hade varit alternativet?” skriver Helle Klein.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.