Industriarbetarnas tidning

Vart tog den politiska talekonsten vägen?

13 juli, 2018

Skrivet av LENNART LUND

Almedalen är slut, men det är bara två månader till valet. DA tipsar om tre nya och välskrivna böcker om politik. Här finns tal från förr och nu, här finns en partiledare som minns en hel del – men inte allt.

De svenska partiledarnas tal är förutsägbara, historielösa, humorbefriade och fixerade vid socialdemokraterna. Den slutsatsen drar statsvetaren och professor emeritius Erik Åsard i sin nya bok Politik och retorik (Historiska Media). Han gör det efter att ha granskat en rad av deras viktigaste tal, bland annat i Almedalen – hela talen, inte bara de små snuttar vid vanligen får via medierna.

Vid de så kallade installationstalen har partiledaren en av få chanser att lyfta sig över den dagspolitiska debatten och dra upp de stora linjerna. Den senaste att få denna möjlighet var Ulf Kristersson (M). Åsard noterar exempelvis att Kristersson lyfter fram boken Land för hoppfulla (Moderaternas ”manifest för ett nytt sekel” från 1997). Står han fortfarande för dess förslag om individualiserad välfärd? När Kristersson självkritiskt förklarade Moderaternas opinionssiffror nämnde han inte Anna Kinberg Batras uppmärksammade närmande till Sverigedemokraterna – var det en tillfällighet, och vad betyder det efter valet i september?

Åsard granskar bilden partiledarna vill ge av sig själva, deras förmåga som debattörer, deras trovärdighet. Resultatet blir en tuffare och grundligare granskning än vad medier i allmänhet klara av.

Enligt Åsard når ingen av dagens partiledare Olof Palmes eller Göran Perssons nivåer som talare, eller kommer särskilt väl ut vid jämförelse med Alf Svensson, Carl Bildt eller Håkan Juholt. Men talen har ändå blivit bättre över tid, vilket delvis kan förklaras med den professionalisering som talskrivarna inneburit. Denna – i Sverige – undanskymda grupp får en spännande och riktigt underhållande granskning i Hans Gunnarssons och Staffan Thulins Talskrivarna (Carlssons).

Där har bland annat Olof Palmes, Ingvar Carlssons, Göran Perssons, Fredrik Reinfeldts och Carl Bildt talskrivare intervjuats, samt några av dessa partiledare. Gemensamt för processen att utarbeta tal är att talskrivarna tar fram underlag och skriver förslag som sedan diskuteras, revideras och slutligen fastställs av partiledaren.

Det är vanligt att partiledaren lämnar manus i talarstolen, men ett särfall här är Persson: Han talar nästan alltid utan manus, enbart bunden av några stolpar. Men han är alltid oerhört förberedd, har memorerat innehållet, har tänkbara formuleringar i huvudet. Många har berömt hans språk, med dess ibland lite högtidliga, sakrala klang. En delförklaring är Perssons uppväxt: Hans farfar var kyrkvaktmästare, fadern var bärare vid begravningar. Lille Göran var ofta med, och hade därför femton år fyllda varit med om ett par hundra begravningar, och den vägen tagit in det högtidliga, prästerliga språket.

Boken är full av sådana detaljer. Utöver svenska talare granskar Gunnarsson bland annat Churchill samt Kennedys och Obamas talskrivare, och diskuterar den senare gruppens makt.

Ett annat sätt att få perspektiv på dagens politik är att läsa politikers memoarer och biografier. De blir i sina bästa stunder lysande nutidshistoria – minns bara Henrik Berggrens Underbara dagar framför oss om Olof Palme. Det senaste tillskottet till genren är förre folkpartiledaren Lars Leijonborgs Kris och framgång (Ekerlids). Boken är välskriven och ger roliga inblickar, som när Leijonborg avslöjar turerna kring hur P G Gyllenhammar värvades till Folkpartiets styrelse på 1980-talet. Det finns ju numera inte särskilt många folkpartister/liberaler, men Leijonborgs hågkomster får ses som något av ett alliansperspektiv på de senaste årtiondena, både för vad som står där, och inte.

För ibland berättar ju det som inte berättas också en historia. Alliansregeringen beslutade 2006 att lägga ned Arbetslivsinstitutet med cirka 400 anställda. Protesterna blev massiva, sökordet ”arbetslivsinstitutet” på Dagens Arbetes webb ger ett 40-tal träffar. Ansvarigt statsråd var forskningsministern Lars Leijonborg. Men om detta inte ett ord.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Politik i besvikelsens epok

”Viljan att ta ansvar för landet har drivit Stefan Löfvens kompromissvilja långt. För långt i vissa stycken kan man på goda grunder tycka. Men vad hade varit alternativet?” skriver Helle Klein.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.