Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Illustration: REBECCA ELFAST

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll på LÖN Misstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Säg till omedelbart. Du kan ha rätt till retroaktiv ersättning flera år tillbaka i tiden.

Fått för mycket lön?

Om du har fått för mycket betalt kan du bli tvungen att betala tillbaka. Men arbetsgivaren har inte rätt att kräva in pengarna omedelbart. Först måste ni enas om en återbetalningsplan.

Kan rättas till utan bråk

Prata med arbetsgivaren. Om den obetalda lönen är ett misstag finns en chans att arbetsgivaren själv rättar till felet. ”Det är mitt första råd: om du har fått fel lön, prata med arbetsgivaren”, säger Pontus Georgsson, förhandlingschef på Pappers. ”Men om ni inte är överens går du till din lokala fackliga företrädare.”

Du har rätt till ränta

Ett undantag finns: kontakta facket direkt om du misstänker att det har blivit fel under lång tid. De kan kontrollera om du verkligen har fått för lite lön och i så fall kräva att detta korrigeras. Tänk på att du även har rätt till ränta, eftersom pengarna som företaget är skyldigt dig är en skuld.

Förbunden gör på olika sätt

Vad som händer sedan beror på situationen och vilket fackförbund du tillhör – alla gör inte på samma sätt. I många fall väljer facket att först kalla till förhandling, men de kan också omedelbart skicka ett lönekrav till arbetsgivaren.

Spara alltid lönebesked

Om facket och arbetsgivaren är överens kan du som mest få ersättning tio år tillbaka i tiden, i linje med preskriptionstiden för skulder. För semesterlön och semesterersättning är tidsgränsen däremot två år. Vad som än händer: spara alltid dina lönebesked.

Kan tas upp i domstol

Frågan kan tas vidare till Arbetsdomstolen om parterna inte kan komma överens i en förhandling på lokal eller central nivå. Men skulle ditt mål sluta i en tvist har du bara möjlighet att få ersättning två år tillbaka i tiden – om du får rätt i slutändan.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Jouko Riihijärvi klagade och fick ut 80 000 kronor i obetald lön. Här berättar han sin historia:

”För 18 år sedan började jag på ett byggmaterialföretag som lönebidragsanställd. Där fick jag timlön, vilket innebar att jag hade rätt till helglön på röda dagar. Men det var jag utan i tio år.

En ombudsman från GS räknade ut att jag under åren hade gått miste om ungefär 60 000 kronor, inklusive ränta för att jag hade fått vänta.
Arbetsgivaren vägrade att betala. ’Inte en chans’, sa han. Efter att facket hade pratat med honom betalade han ut pengarna.

Senare fick jag jobb på ett snickeri. Även där fuskade arbetsgivaren, den gången med semesterersättningen och inbetalningarna till arbetstidskontot. Han tänkte väl: ’Den där skiten kan jag lura.’ Men där gick han på en nit. Om jag inte hade sagt ifrån kunde jag ha förlorat omkring 20 000 kronor.

Totalt kunde jag alltså ha gått miste om 80 000 kronor i lön.

Utan rätt hjälp hade jag aldrig fått ut de pengarna. Min ekonomi hade varit bra mycket sämre.”

Läs mer: DA-experter | Lön


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ställ din fråga till våra experter här

Juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi, psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi och Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.