”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll på LÖN Misstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Säg till omedelbart. Du kan ha rätt till retroaktiv ersättning flera år tillbaka i tiden.

Kan rättas till utan bråk

Prata med arbetsgivaren. Om den obetalda lönen är ett misstag finns en chans att arbetsgivaren själv rättar till felet. ”Det är mitt första råd: om du har fått fel lön, prata med arbetsgivaren”, säger Pontus Georgsson, förhandlingschef på Pappers. ”Men om ni inte är överens går du till din lokala fackliga företrädare.”

Du har rätt till ränta

Ett undantag finns: kontakta facket direkt om du misstänker att det har blivit fel under lång tid. De kan kontrollera om du verkligen har fått för lite lön och i så fall kräva att detta korrigeras. Tänk på att du även har rätt till ränta, eftersom pengarna som företaget är skyldigt dig är en skuld.

Förbunden gör på olika sätt

Vad som händer sedan beror på situationen och vilket fackförbund du tillhör – alla gör inte på samma sätt. I många fall väljer facket att först kalla till förhandling, men de kan också omedelbart skicka ett lönekrav till arbetsgivaren.

Spara alltid lönebesked

Om facket och arbetsgivaren är överens kan du som mest få ersättning tio år tillbaka i tiden, i linje med preskriptionstiden för skulder. För semesterlön och semesterersättning är tidsgränsen däremot två år. Vad som än händer: spara alltid dina lönebesked.

Kan tas upp i domstol

Frågan kan tas vidare till Arbetsdomstolen om parterna inte kan komma överens i en förhandling på lokal eller central nivå. Men skulle ditt mål sluta i en tvist har du bara möjlighet att få ersättning två år tillbaka i tiden – om du får rätt i slutändan.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Jouko Riihijärvi klagade och fick ut 80 000 kronor i obetald lön. Här berättar han sin historia:

”För 18 år sedan började jag på ett byggmaterialföretag som lönebidragsanställd. Där fick jag timlön, vilket innebar att jag hade rätt till helglön på röda dagar. Men det var jag utan i tio år.

En ombudsman från GS räknade ut att jag under åren hade gått miste om ungefär 60 000 kronor, inklusive ränta för att jag hade fått vänta.
Arbetsgivaren vägrade att betala. ’Inte en chans’, sa han. Efter att facket hade pratat med honom betalade han ut pengarna.

Senare fick jag jobb på ett snickeri. Även där fuskade arbetsgivaren, den gången med semesterersättningen och inbetalningarna till arbetstidskontot. Han tänkte väl: ’Den där skiten kan jag lura.’ Men där gick han på en nit. Om jag inte hade sagt ifrån kunde jag ha förlorat omkring 20 000 kronor.

Totalt kunde jag alltså ha gått miste om 80 000 kronor i lön.

Utan rätt hjälp hade jag aldrig fått ut de pengarna. Min ekonomi hade varit bra mycket sämre.”

Rasmus Lygner