Industriarbetarnas tidning

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

3 december, 2018

Skrivet av

Koll på LÖN Misstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Säg till omedelbart. Du kan ha rätt till retroaktiv ersättning flera år tillbaka i tiden.

Fått för mycket lön?

Om du har fått för mycket betalt kan du bli tvungen att betala tillbaka. Men arbetsgivaren har inte rätt att kräva in pengarna omedelbart. Först måste ni enas om en återbetalningsplan.

Kan rättas till utan bråk

Prata med arbetsgivaren. Om den obetalda lönen är ett misstag finns en chans att arbetsgivaren själv rättar till felet. ”Det är mitt första råd: om du har fått fel lön, prata med arbetsgivaren”, säger Pontus Georgsson, förhandlingschef på Pappers. ”Men om ni inte är överens går du till din lokala fackliga företrädare.”

Du har rätt till ränta

Ett undantag finns: kontakta facket direkt om du misstänker att det har blivit fel under lång tid. De kan kontrollera om du verkligen har fått för lite lön och i så fall kräva att detta korrigeras. Tänk på att du även har rätt till ränta, eftersom pengarna som företaget är skyldigt dig är en skuld.

Förbunden gör på olika sätt

Vad som händer sedan beror på situationen och vilket fackförbund du tillhör – alla gör inte på samma sätt. I många fall väljer facket att först kalla till förhandling, men de kan också omedelbart skicka ett lönekrav till arbetsgivaren.

Spara alltid lönebesked

Om facket och arbetsgivaren är överens kan du som mest få ersättning tio år tillbaka i tiden, i linje med preskriptionstiden för skulder. För semesterlön och semesterersättning är tidsgränsen däremot två år. Vad som än händer: spara alltid dina lönebesked.

Kan tas upp i domstol

Frågan kan tas vidare till Arbetsdomstolen om parterna inte kan komma överens i en förhandling på lokal eller central nivå. Men skulle ditt mål sluta i en tvist har du bara möjlighet att få ersättning två år tillbaka i tiden – om du får rätt i slutändan.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Jouko Riihijärvi klagade och fick ut 80 000 kronor i obetald lön. Här berättar han sin historia:

”För 18 år sedan började jag på ett byggmaterialföretag som lönebidragsanställd. Där fick jag timlön, vilket innebar att jag hade rätt till helglön på röda dagar. Men det var jag utan i tio år.

En ombudsman från GS räknade ut att jag under åren hade gått miste om ungefär 60 000 kronor, inklusive ränta för att jag hade fått vänta.
Arbetsgivaren vägrade att betala. ’Inte en chans’, sa han. Efter att facket hade pratat med honom betalade han ut pengarna.

Senare fick jag jobb på ett snickeri. Även där fuskade arbetsgivaren, den gången med semesterersättningen och inbetalningarna till arbetstidskontot. Han tänkte väl: ’Den där skiten kan jag lura.’ Men där gick han på en nit. Om jag inte hade sagt ifrån kunde jag ha förlorat omkring 20 000 kronor.

Totalt kunde jag alltså ha gått miste om 80 000 kronor i lön.

Utan rätt hjälp hade jag aldrig fått ut de pengarna. Min ekonomi hade varit bra mycket sämre.”

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

GS-facket stäms för lönetvist

GS-facket stäms för lönetvist

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

GS tar strid för kollektivavtal

Efter snart två års försök att teckna kollektivavtal med ett företag varslar nu fackförbundet GS om blockad.

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Samhall: Vi följer noga myndigheternas rekommendationer

Samhall väljer att svara skriftligt på kritiken, med hänvisning till coronapandemin. ”Vi värnar om våra medarbetare”, skriver HR-strategen Liza Radon.

Nu agerar Arbetsmiljöverket  mot Samhall

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. En vecka in i DA:s granskning ändrar sig myndigheten. Samhall i Eskilstuna tvingas nu svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.