Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kvinnornas löner ökar för sakta

14 oktober, 2019

Skrivet av Pontus Georgsson

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

KRÖNIKA Lönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster.

Pappers medlemmar och så klart alla medlemmar i de andra LO-förbunden förtjänar en större del av företagens vinster. Eller om vi ska uttrycka det rätt, högre löner och lägre vinster. Vi ska dra vårt lass för att uppnå det. För att det ska bli verklighet behöver vi samarbeta med våra systerförbund, exempelvis vår motsvarighet i Finland Paperilitto, även deras medlemmar behöver ta en större del av vinsterna.

Pappers ska så klart också vara med och bidra till mer jämställda löner. Ute på bruken har vi bland arbetare väldigt sällan några så kallade osakliga löneskillnader, det vill säga löneskillnader på grund av kön.

Däremot är det färre kvinnor i de högst betalda befattningarna än i de lägst betalda. Om vi ska komma till rätta med det behöver fler kvinnor se pappersindustrin som en attraktiv bransch att arbeta i, och arbetsgivarna måste inse att även kvinnor kan vara bra bruksarbetare. En arbetsplats blir mycket bättre med en variation av människor. Mångfald är grejen.

Om vi tittar på löneökningarna för 2017 och 2018 på hela arbetsmarknaden ser vi att tjänstemännen ökade sina löner med ungefär 1,5 procent mer än arbetarna. Jämför vi kvinnor inom samma områden blir skillnaden 2,0 procent till tjänstemännens fördel. Skillnaden i lön mellan män och kvinnor är helt enkelt för stor. Det borde väl inte ens vara någon skillnad?

Inom LO har vi tagit fram en lång rad mål som vi ska ha uppnått år 2028. Ett av dessa handlar om löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

”Senast år 2028 ska värdediskrimineringen bland arbetare ha minskat på sådant sätt att löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras med 6 procentenheter.”

Värdediskriminering kan beskrivas ungefär så här: Om ett typiskt manligt yrke jämförs med ett typiskt kvinnligt yrke, där vi konstaterar att kraven på utbildning och arbetets innehåll värderas lika men lönen för det typiskt sett kvinnliga yrket ligger lägre än det typiskt sett manliga yrket, ja då har vi en värdediskriminering.

För att nå målet måste vi inom LO hjälpas åt genom att samordna oss kring krav i kommande avtalsrörelse. Om vi drar det till sin spets kan vi som befinner oss i den mansdominerade delen av arbetsmarknaden behöva stå tillbaka ett tag, kanske till och med göra avkall på det vi genom åren uppnått i form av villkor och löner.

Men om Pappers medlemmar ska få en större del av vinsterna inom massa- och pappersindustrin är det tydligt att det inte är rätt väg att gå. Och om vi ska minska lönegapet mellan arbetare och tjänstemän så blir hela idén med att avstå absurd.

I arbetet med avtal 2020 ska vi visa solidaritet med andra förbund inom LO genom att ta till sympatiåtgärder när det behövs, men inte genom att göra avkall på det vi har.

Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

Pandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

Det är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

Arbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

Det är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Då och då blixtrar sorgen till

Saknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Ta hand om de nya på jobbet”

Jag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Arbetsgivarna ska betala för det du offrar”

”Arbetsgivarna ska betala för det du offrar”

Det är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt – och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.