Industriarbetarnas tidning

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

14 oktober, 2019

Skrivet av

DA MÖTER Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Erna Zelmin-Ekenhem

Ålder: 59 år.
Yrke: Generaldirektör på Arbetsmiljöverket sedan 2014.
Tidigare: Generaldirektör vid Rättsmedicinalverket, expeditions- och rättschef vid Socialdepartementet. Utbildad jurist.

Vilka är de stora arbetsmiljöproblemen i dag?

– Det pratas väldigt mycket om de organisatoriska och sociala problemen. Stress, kränkningar, ledarskapssvårigheter, otydlig arbetsfördelning. Vi ser att de utgör en stor del. Sedan finns också de klassiska, fysiska problemen. Buller, tung arbetsbelastning, ergonomiska frågor. Båda typerna av problem finns i dag.

Ni har fått kritik av Riksrevisionen för att er statistik gör det svårt att veta just vilka de stora arbetsmiljöproblemen är. Hur säker är du på att din bild stämmer?

– När det gäller statistik som vår, som bygger på faktiska anmälningar, finns en faktor som skapar osäkerhet – frågan om alla anmäler eller inte. En gissning är att alla inte gör det, att det finns ett mörkertal. Men när vi jämför med andra statistikförande organisationer, som Afa försäkring eller Försäkringskassan, kan vi åtminstone se samma tendenser och problemområden.

För tre år sedan infördes OSA-föreskriften. Har ni följt upp användningen?

– Vi kan se att föreskriften blev en katalysator i arbetsmiljöarbetet över huvud taget. För oss är OSA-föreskriften ett viktigt verktyg som vi använder när vi inspekterar. Och parterna på arbetsmarknaden har gjort ett fantastiskt jobb när det handlar om att plocka fram utbildningar. Sedan kan vi också säga att metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften – den satte verkligen fokus på de här frågorna. Så ja, vi kan se att föreskriften används i dag.

De psykosociala frågorna skiljer sig från klassiska arbetsmiljöproblem inom industrin. Har ni rätt verktyg för att hantera dem?

– Ja, det tycker jag. Och vad som är viktigt är att se till att det finns verktyg på den lokala arbetsplatsen. Vi ska ha regelverket på plats och sprida kunskap, men det är i det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet som man måste se till att ha vad som krävs. Det är otroligt viktigt att man funderar på hur det ser ut på den egna arbetsplatsen och vad man behöver. Vi ska vara duktiga på att ge stöd i de här frågorna.

Varför gör ni färre inspektioner i dag än för tio år sedan?

– Situationen såg annorlunda ut då, bland annat hade vi fler inspektörer. Om man ser till de senaste åren har antalet inspektioner ökat igen.

Ja, men antalet inspektioner är fortfarande inte på samma nivå.

– Omkring 2008, 2009 drogs en stor del av verksamheten ner. Under många år anställdes inga nya inspektörer, det fanns inte resurser för det. Jag började 2014 och sedan 2015 har vi fått ökade resurser och kunnat anställa fler. Och är man fler, kan man göra mer. Men det är inte hela förklaringen. Det handlar också om hur vi jobbar. Att se till att i våra inspektioner fokuserar på rätt saker. Vi ska vara där riskerna i arbetet är som störst, så ser vårt uppdrag ut.

OSA-föreskriften

Föreskriften om organisatorisk och  social arbetsmiljö, ofta förkortad som ”OSA”, infördes i mars 2016.

Den reglerar frågor som rör organisation och den psykosociala arbetsmiljön, till exempel arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Fokus är det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Sämre koll på farliga jobb

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.