Industriarbetarnas tidning

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

14 oktober, 2019

Skrivet av

DA MÖTER Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Erna Zelmin-Ekenhem

Ålder: 59 år.
Yrke: Generaldirektör på Arbetsmiljöverket sedan 2014.
Tidigare: Generaldirektör vid Rättsmedicinalverket, expeditions- och rättschef vid Socialdepartementet. Utbildad jurist.

Vilka är de stora arbetsmiljöproblemen i dag?

– Det pratas väldigt mycket om de organisatoriska och sociala problemen. Stress, kränkningar, ledarskapssvårigheter, otydlig arbetsfördelning. Vi ser att de utgör en stor del. Sedan finns också de klassiska, fysiska problemen. Buller, tung arbetsbelastning, ergonomiska frågor. Båda typerna av problem finns i dag.

Ni har fått kritik av Riksrevisionen för att er statistik gör det svårt att veta just vilka de stora arbetsmiljöproblemen är. Hur säker är du på att din bild stämmer?

– När det gäller statistik som vår, som bygger på faktiska anmälningar, finns en faktor som skapar osäkerhet – frågan om alla anmäler eller inte. En gissning är att alla inte gör det, att det finns ett mörkertal. Men när vi jämför med andra statistikförande organisationer, som Afa försäkring eller Försäkringskassan, kan vi åtminstone se samma tendenser och problemområden.

För tre år sedan infördes OSA-föreskriften. Har ni följt upp användningen?

– Vi kan se att föreskriften blev en katalysator i arbetsmiljöarbetet över huvud taget. För oss är OSA-föreskriften ett viktigt verktyg som vi använder när vi inspekterar. Och parterna på arbetsmarknaden har gjort ett fantastiskt jobb när det handlar om att plocka fram utbildningar. Sedan kan vi också säga att metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften – den satte verkligen fokus på de här frågorna. Så ja, vi kan se att föreskriften används i dag.

De psykosociala frågorna skiljer sig från klassiska arbetsmiljöproblem inom industrin. Har ni rätt verktyg för att hantera dem?

– Ja, det tycker jag. Och vad som är viktigt är att se till att det finns verktyg på den lokala arbetsplatsen. Vi ska ha regelverket på plats och sprida kunskap, men det är i det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet som man måste se till att ha vad som krävs. Det är otroligt viktigt att man funderar på hur det ser ut på den egna arbetsplatsen och vad man behöver. Vi ska vara duktiga på att ge stöd i de här frågorna.

Varför gör ni färre inspektioner i dag än för tio år sedan?

– Situationen såg annorlunda ut då, bland annat hade vi fler inspektörer. Om man ser till de senaste åren har antalet inspektioner ökat igen.

Ja, men antalet inspektioner är fortfarande inte på samma nivå.

– Omkring 2008, 2009 drogs en stor del av verksamheten ner. Under många år anställdes inga nya inspektörer, det fanns inte resurser för det. Jag började 2014 och sedan 2015 har vi fått ökade resurser och kunnat anställa fler. Och är man fler, kan man göra mer. Men det är inte hela förklaringen. Det handlar också om hur vi jobbar. Att se till att i våra inspektioner fokuserar på rätt saker. Vi ska vara där riskerna i arbetet är som störst, så ser vårt uppdrag ut.

OSA-föreskriften

Föreskriften om organisatorisk och  social arbetsmiljö, ofta förkortad som ”OSA”, infördes i mars 2016.

Den reglerar frågor som rör organisation och den psykosociala arbetsmiljön, till exempel arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Fokus är det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det fanns de som inte ville leva”

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Sämre koll på farliga jobb

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.